Pedagogiskt ledarskap i Svenska kyrkan

Det övergripande syftet med denna studie är belysa om en del av församlingspedagogens ledarskap i Svenska kyrkan kan benämnas pedagogiskt ledarskap och i vilken utsträckning som skolans definition av pedagogiskt ledarskap kan appliceras i en denna kontext. Hur kan i så fall pedagogiskt ledarskap förstås, villkoras och realiseras i praktiken, det vill säga i den kyrkliga kontexten.

De två frågeställningarna är följande; Vilka är villkoren för arbetsledning av den pedagogiska verksamheten inom Svenska kyrkan för de arbetsledande pedagogerna? Hur kan pedagogiskt ledarskap förstås och beskrivas i den pedagogiska verksamheten i en kyrklig kontext?

Svaret på den första av de två frågeställningarna, som handlar om att villkoren för arbetsledning för de arbetsledande pedagogerna, är att ett villkor är att de behöver ges förutsättningar att leda.

Detta sker dels genom att de har fått ett formellt uppdrag att vara chef för den pedagogiska verksamheten och därmed har de fått ett formellt mandat att verka som chef. Dels behöver de få ett mandat för att kunna verka som ledare och det stödet behöver de få, eller förtjäna, av sina medarbetare för att kunna utöva ledarskap i sitt uppdrag. Ju tydligare de arbetsledande pedagogerna har fått sitt uppdrag desto tydligare blir deras mandat att verka som chef och få acceptans som ledare av medarbetarna.

Detta sker även genom att de arbetsledande pedagogerna ges ansvar och befogenheter, i form av tydligt mandat, att leda den pedagogiska verksamheten. Samtliga intervjuade i denna studie beskriver arbetet som fritt, men de arbetsledande pedagogernas chefer lägger till att det samtidigt att det är villkorat. Det som cheferna uttrycker som villkor för uppdraget är inte samstämmigt med vad de arbetsledande pedagogerna ger uttryck för. I de fall då chefen inte själv har utsett sin arbetsledare, utan en tidigare chef, kan ett missnöje anas med den stora frihet som givits i arbetet med att leda verksamheten. Ett starkt eller ett svagt mandat kan därmed ses som avhängigt den relation och tillit som finns mellan den arbetsledande pedagogen och dennes chef.

Ett villkor för att kunna leda den pedagogiska verksamheten är att de arbetsledande pedagogerna ges stöd i arbetet. Det stöd som de arbetsledande pedagogerna har för att vara pedagogiska ledare är skiftande och är till största delen avhängigt av chefens kompetens, viljan och möjligheten till dialog med chefen samt tydligheten i uppdraget. De arbetsledande pedagogernas första tid som ledare är en stor utmaning, eftersom de famlar efter redskap som deras ledarskap kräver. Som stöd i arbetet att vara pedagogiska ledare finns det möjlighet att gå en utbildning, vilket flera går när de väl har blivit arbetsledare. Några har däremot inte gått någon ledarskapsutbildning alls, utan kämpar på och rustar sig själva för ledarskapet genom att de antingen har stöd av sin chef, som genom dialog delar med sig av sina erfarenheter, eller genom att de, vid behov, söker stöd i form av handledning. Vilken yrkesbakgrund som personerna har som arbetar med handledning för Svenska kyrkans personal framkommer inte under intervjuerna. Då stöd och ramar för arbetet och för ledarskapet utvecklas och bestäms genom dialog, blir det en utmaning att byta chef, eller vara utan chef en tid. En ny chef kan innebära att stödet i värsta fall upphör samt att det ställs andra krav och förväntningar på den pedagogiska ledaren, än vad som avtalades när uppdraget startade.

Svaret på den andra av de två frågeställningarna, hur pedagogiskt ledarskap kan förstås och beskrivas i den pedagogiska verksamheten i en kyrklig kontext, är att det kan förstås och beskrivas med en öppen tolkning av begreppet pedagogiskt ledarskap.

I Ärlestig och Törnséns (2018) definition, sammanfattas pedagogiskt ledarskap med tre

huvudprocesser, där det handlar om att skapa förutsättningar, att leda lärande och att koppla ihop det dagliga arbetet med organisationens mål och resultat (se kapitel 6). Eftersom det pedagogiska ledarskapet är hämtat från utbildningsväsendet, skolan, så behöver det beskrivas utifrån den kontexten och därefter appliceras på den kyrkliga kontexten. Ledarskap är i sig kontextbundet och forskningen bedrivs i olika kontexter och utifrån olika typer av ledarskap. Det pedagogiska ledarskapet är ännu inte beforskat utifrån en kyrklig kontext, vilket gör att beskrivningen av detta ledarskap i kyrklig kontext möjligen inte ger en lika rättvisande bild som ur skolans kontext.

Däremot påminner organisationerna om varandra, varför stora delar av pedagogiskt ledarskap går rent teoretiskt att föra över till den kyrkliga kontexten.

Syftet med studien, om en del av församlingspedagogens ledarskap i Svenska kyrkan kan

benämnas pedagogiskt ledarskap och i vilken utsträckning som skolans definition av pedagogiskt ledarskap kan appliceras i en denna kontext. I enlighet med Törnsén och Ärlestigs (2018)

definition, behöver dessa uppfyllas för att villkoren för att pedagogiska ledarskap ska anses uppfyllt. Genom att villkoren för processtyrningen är otydliga och att resultatstyrningen ger väldigt lite information under intervjuerna, så kan det tolkas som att de arbetsledande

pedagogerna inte har det mandat de skulle behöva för att de ska ges förutsättningar att utöva ett pedagogiskt ledarskap.

I denna studie beskrivs det pedagogiska ledarskapet utifrån tre delar, tre huvudprocesser. Här fyller författarna sin modell med förslag på vad dessa delar kan innehålla, de tre

nyckeldimensionerna, utifrån skolans kontext. Här finns ett behov av att justera termerna för nyckeldimensionerna, så att det bättre passar för den kyrkliga kontexten (se tabell 6).

Arbetet med målstyrning, att som ledare stärka arbetet med undervisning och lärande, ger både arbetsledande pedagoger och kyrko- och församlingsherdar en tydlig bild av. Kyrko- och församlingsherdarna har delegerat denna uppgift, men de ger ändå en relativt tydlig beskrivning av vad de förväntar sig av de arbetsledande pedagogerna. Här skulle ändrade formuleringar av nyckeldimensionerna, för att passa en kyrklig kontext bättre, kunna vara: att formulera en inriktning för arbetet, höga förväntningar och att arbeta med tillgängliga resurser

I arbetet med processtyrning, att som pedagogisk ledare styra verksamhetens kärnprocesser och leda lärande och undervisning, så bidrar kyrko- och församlingsherdarna i studien med väldigt lite. De har delegerat mycket av arbetet till de arbetsledande pedagogerna. Det är inte heller alla arbetsledande pedagoger som beskriver hur de arbetar med att leda lärande och undervisning.

Här skulle ändrade formuleringar av nyckeldimensionerna kunna vara: engagemang och reflektion, bekräftelse och återkoppling genom coachning och handledning samt samtal om innehåll, metodik, didaktik, relationer.

Inom arbetet med resultatstyrning, att koppla organisationens resultat till arbetet med lärande och undervisning, är det tunt med information från både de arbetsledande pedagogerna och kyrko- och församlingsherdarna. Här skulle förslagsvis, utifrån de begrepp och formuleringar som uttryckts av de arbetsledande pedagogerna under intervjuerna, ändrade formuleringar av

nyckeldimensionerna kunna vara: att analysera barns utveckling och lärande, att undersöka vad som ökar kvalitet och att arbeta med förbättring.

I tabell 6, som utgår från Ärlestig och Törnséns (2018) modell och visar ytterligare en kolumn.

Här med nyckeldimensioner som skulle formulerar dessa dimensioner för en kyrklig kontext (jämför med tabell 1). Dessa begrepp har i studien uttryckts, av de arbetsledande pedagogerna och deras chefer kyrko- och församlingsherdarna under intervjuerna, och kan visa på att

formuleringarna skulle kunna bidra med förståelse för vad ett pedagogiskt ledarskap skulle kunna innehålla för arbetsledande pedagoger.

Huvudprocess: Nyckeldimension (skola): Nyckeldimension (kyrklig kontext):

Målstyrning: - att arbeta med skolans inre organisering

- formulera en inriktning för arbetet - höga förväntningar

- att arbeta med tillgängliga resurser

Processtyrning:

- samtal om innehåll, metodik, didaktik, relationer

- att analysera barns utveckling och lärande

- att undersöka vad som ökar kvalitet - att arbeta med förbättring

Tabell 6. En modell som speglar förslag till pedagogiskt ledarskap i en kyrklig kontext utifrån begrepp som förekommer i intervjuerna i denna studie. Modell bygger vidare på Ärlestig och Törnsén (2018, s.28–29).

Det ledarskap som ligger närmare vad de arbetsledande församlingspedagogerna beskriver är det distribuerade ledarskapet. I forskningsöversikten beskrivs försteläraren, men när förstelärarens uppdrag beskrivs och jämförs med de arbetsledande pedagogernas uppdrag, framkommer att deras position i hierarkin är jämförbar medan uppdragen markant skiljer sig. En likhet är dock att båda arbetar med kollegialt lärande, trots att uppdragen skiljer sig.

Det framgår att kyrko- och församlingsherdar har olika syn på de arbetsledande pedagogernas uppgift gentemot arbetslaget i stort. I en församling behöver, som Hansson (1990) skriver, all verksamhet ha tydliga pedagogiska inslag oavsett vad det handlar om. Detta är extra tydligt i tider när allt fler människor inte längre är så vana vid att gå i kyrkan. De få möten som blir av, behöver bli goda möten oavsett om det är prästen, musikern, diakonen eller pedagogen som finns med i

Även Larsson (2009) beskriver lärandet som något som sker där religion och kristen tro möter människor. Han ger oss en bild i form av tre cirklar för att visa hur de förhåller sig till varandra och vill med den visa att lärande aldrig kan begränsas till enbart vissa pedagogiska arbetsformer, utan att det även finns med i hela församlingens arbete. Det som de arbetsledande pedagogerna lyfter fram som sitt uppdrag, är arbetet inom den pedagogiska verksamheten samt det strategiska mål- och visionsarbetet inom ledningsgruppen. Ingen av dem tar upp att uppdraget skulle innehålla ett arbete med församlingens stora arbetslag för att utbilda dem i pedagogik eller de

”pedagogiska förhållningssätt” som kyrko- och församlingsherdarna tar upp.

Larssons (2009) tre cirklar skulle kunna förklaras med att varje cirkel har sina behov av ledning.

Den pedagogiska verksamheten där församlingspedagogerna, med sin specifika spetskompetens, är utbildade för att arbeta kring frågor utbildning och lärande är i den inre cirkeln, i den planerade undervisningen. Det är också där det pedagogiska ledarskapet äger rum, om dess villkor uppfylls, och där de arbetsledande pedagogernas chefskap och ledarskap är aktuellt. Kyrko- och

församlingsherdarna verkar däremot betrakta de arbetsledande pedagogernas uppgift som en del av mellancirkeln, vilket omfattar församlingens arbete, än vad de arbetsledande pedagogerna uttrycker.

Avslutningsvis, för att kunna leda den pedagogiska verksamheten behöver att de arbetsledande pedagogerna ges förutsättningar att leda samt ges stöd i arbetet. De arbetsledande pedagogernas ledarskap beskrivas som tudelad, där en del är tydligt formulerad, chefskapet, och en del är relativt otydlig, ledarskapet. Det stöd som de arbetsledande pedagogerna har för att vara pedagogiska ledare är skiftande och är till största delen avhängigt av chefens kompetens, viljan och möjligheten till dialog med chefen samt tydligheten i uppdraget.

I enlighet med Ärlestigs och Törnséns (2018) definition av det pedagogiska ledarskapet, är inte samtliga kriterier att betraktas som uppfyllda fullt ut och därmed kan ledarskapet som de

arbetsledande pedagogerna utövar heller idag inte anses vara ett pedagogiskt ledarskap, även om öppna tolkningar av begreppet används.

Handlingsutrymmet uppstår i diskrepansen mellan de inre och yttre gränserna. Ramarna och villkoren för arbetet är viktiga förutsättningar för att handlingsutrymmet på arbetsplatserna ska kunna erövras. Det som ökar möjligheterna till handlingsutrymme för de arbetsledande

pedagogerna är att få mandat, genom det formella chefskapet och ledarskapet där medarbetarna ger ledaren förtroendet att verka som ledare. Att upptäcka och erövra handlingsutrymmet kan driva på en förändring i arbetssätt och attityder. Det behövs för att förändra gamla mönster som sitter i kulturen på arbetsplatsen och de arbetsledande pedagogerna detta som grundläggande för att förbättra lärandet. Det kan även behövas för att gå från en förvaltande kultur till en mer utvecklande och utforskande kultur i den pedagogiska verksamheten. Det är däremot svårt att vara ny i tjänsten och det kan göra att det väldigt svårt att nyttja det handlingsutrymme som finns.

Att som ny i rollen som arbetsledande pedagog ha en välutbildad chef och ha en god dialog med denne, gör det möjligt att fortare erövra och använda tillgängligt handlingsutrymme.