7. Diskussion
7.4 Förslag på vidare forskning
Undersökningar visar att en tredjedel av eleverna i Sverige känner negativa känslor när de tänker på matematik (Skolverket, 2013) och dessa negativa känslor kan leda till att man får stora svårigheter att klara sin vardag och sin försörjning senare i livet (Rubinsten et al, 2018). Därför behöver forskningen fokusera mer på matematikångest för att bidra till mer kunskap om sambandet mellan ångest och prestationer i matematik. Fortsatta studier inom detta område skulle kunna ge viktig kunskap då det inte genomförts så många studier om matematikångest och provångest i Sverige. Ett förslag skulle kunna vara att göra liknande studier som vi har gjort på många fler skolor och med fler deltagande elever. Detta för att se om det är möjligt att dra mer generella slutsatser om matematikångest och provångest. Det skulle också vara intressant att göra en långtidsstudie med en klass och en lärare där man arbetar med ett formativt arbetssätt och se om oron och stressen bland eleverna minskar. Här skulle man kunna göra observationer och intervjuer med elever och lärare för att få en mer fördjupad insikt hur ett medvetet arbetssätt kan förändra elevernas känslor över tid.
Referenser
Aarnos, E., & Perkkilä, P. (2012). Early signs of mathematics anxiety?. Procedia - Social and
Behavioral Sciences, 46, 1495-1499. https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2012.05.328 Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur och kultur.
Ashcraft, M. H., Krause, J. A., & Hopko, D. R. (2007). Is math anxiety a mathematical learning disability?. In D.B. Berch & M.M. Mazzocco (ed.), Why is Math So Hard for Some Children:
The Nature and Origins of Mathematical Learning Difficulties and Disabilities: (s. 397-414).
Paul H. Brookes Publishing Co.
Aschcraft, M. H., & Moore, A. M. (2009). Mathematics Anxiety and the Affective Drop in Performance. Journal of Psychoeducational Assessment, 27(3), 197-205.
DOI:10.1177/0734282908330580
Asplund, L. (2019). Inverkar matematikångest på målsättningar i matematik. [Magisteravhandling, Åbo Akademi, Fakulteten för pedagogik och välfärd].
https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/169383/asplund_laura.pdf?sequence=2&isAll owed=y
Balan, A. (2012). Assessment for learning. A case study in mathematics education. [Doktorsavhandling, Malmö university, Malmö studies in educational science].
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/14356/Assessment%20for%20learning%20%20 Andreia%20B.pdf?sequence=2&isAllowed=y
Björkskog, S. (2020). Samband mellan matematikångest och skolprestationer hos elever i
årskurs 7 och 9. [Avhandling, Åbo Akademi, Fakulteten för pedagogik och välfärd].
https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/177261/bjorkskog_sanna.pdf?sequence=2&is Allowed=y
Black, P., & William, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in
education, 5(1), 7-74. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/0969595980050102 Black, P., & William, D. (1998). Inside the black box: raising standard through classroom
assessment. Phi Delta Kappan. 80(2). DOI:10.1177/003172171009200119 Boaler, J. (1997). Reclaiming school mathematics: The girls fight back. Gender and
education, 9(3), 285-305. https://doi.org/10.1080/09540259721268 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Carey, E., Devine, A., Hill, F., & Szűcs, D. (2017). Differentiating anxiety forms and their role in academic performance from primary to secondary school. PloS one, 12(3), 1-20. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0174418
Cassady, J. C., & Johnson, R. (2002). Cognitive Test Anxiety and Academic Performance.
Contemporary Educational Psychology, 27, 270-295.
Chang, H., & Beilock, S. (2016). The math anxiety-math performance link and its relation to individual and environmental factors: a review of current behavioral and
psychophysiological research. Current Opinion in Behavioral Sciences, 10, 33–38. DOI:10.1016/j.cobeha.2016.04.011
Cohen, L. D., & Rubinsten, O. (2017). Mothers, Intrinsic Math Motivation, Arithmetic Skills, and Math Anxiety in Elementary School. Frontiers in Psychology, 8, 19-39.
https://doi.org/10.3389/fpsyg.2017.01939
Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur.
Dowker, A., Sarkar, A., & Looi, C. Y. (2016). Mathematics Anxiety: What have we learned in 60 years?. Frontiers in Psychology, 7(508), 1-16. Doi: 10.3389/fpsyg.2016.00508 Dreger, R. M., & Aiken, L. R. (1957). The identification of number anxiety in a college
population. Journal of educational psychology, 48(6), 344-351.
http://web.b.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=8804e4 53-5a2c-4704-b866-1bb0bf5a18ff%40sessionmgr101
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik.(2015:40). Karlstad universitet. Hämtad 2019-09-05 från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:845486/FULLTEXT01.pdf
Erturan, S., & Jansen, B. (2015). An investigation of boys’ and girls’ emotional experience of math, their math performance, and the relation between these variables. Eur J Psychol
Educ, 30(4), 421–435. DOI:10.1007/s10212-015-0248-7
Furner, J., & Berman, B. (2003). Math anxiety: overcoming a major obstacle to the improvement of student math performance. Childhood Education, 79(3), 170–174. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00094056.2003.10522220
Geist, E. (2015). Math anxiety and the ”Math Gap”: How attitudes toward mathematics disadvantages student as early as preschool. Education, 135(3), 328-336.
http://web.b.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=262b530b-fde4- 43c1-8003-4a7ea29d73d2%40pdc-v-sessmgr02
Gierl, M. J., & Bisanz, J. (1995). Anxieties and Attitudes Related to Mathematics in Grades 3 and 6. The Journal of Experimental Education, 63(2), 139-158.
https://www.jstor.org/stable/20152444?seq=1
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar.
Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136–142.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1038/889 Görman, U. (2017). Lathund för etikprövning. Lunds universitet.
https://www.ht.lu.se/fileadmin/user_upload/ht/dokument/Fakulteterna/policydok_planer/Lathund_f or_etikprovning.pdf
Hunt, T. E., Clark-Carter, D., & Sheffield, D. (2011). The development and part validation of a UK scale for mathematics anxiety. J. Psychoeduc. Assess. 29(5), 455-466. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0734282910392892
Hunt, T., & Sheffield, D. (2006). How does anxiety influence maths perfomance and what can we do about it?. MSOR Connections 6(4), 19-23.
https://www.researchgate.net/publication/258927649_How_Does_Anxiety_Influence_Mat hs_Performance_and_What_Can_We_do_About_It/link/0c960529731fe09cf9000000/dow nload
Jacobsson, K., & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande: för
utbildningsvetenskap. Studentlitteratur.
Karlsson, I. (2019). Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i
matematik. [Doktorsavhandling, Lunds universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap].
https://portal.research.lu.se/ws/files/66260850/Ingemar_Karlsson_komplett_1_.pdf Keturah Andersson, R., Boaler, J., & Dieckmann, J. A. (2018). Achieving elusive teacher
change through challenging myths about learning: A blended approach. Education
sciences, 8(3), 1-33. https://doi.org/10.3390/educsci8030098
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:245080/FULLTEXT01.pdf
Lindskog, M., Winman, A., & Poom, L. (2017). Individual differences in nonverbal number skills predict math anxiety. Cognition, 159, 156-162. Hämtad:
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0010027716302864
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos - matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt
perspektiv. Liber.
Luttenberger, S., Wimmer, S., & Paechter, M. (2018). Spotlight on math anxiety. Psychology
Research and Behavior Management, 11, 311-322. Doi: 10.2147/PRBM.S141421 Nationalencyklopedin. (2021). Kunskapsbedömning.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kunskapsbed%C3%B6mning Organisation for Economic Co-operation and Development. (2017). PISA 2015 Results
(Volume III): Students’ Well-Being. OECD Publishing.
http://dx.doi.org/10.1787/9789264273856-en
Palm, T., Andersson, C., Boström, E., & Vingsle, C. (2017). A review of the impact of formative assessment on student achievement in mathematics. Nordic Studies in
Mathematics Education, 22(3), 25–50.
http://ncm.gu.se/wp-content/uploads/2020/06/22_3_025050_palm.pdf
Peng, A., & Nyroos, M. (2012). Values in effective mathematics lessons in Sweden: what do they tell us?. Mathematics Enthusiast. 9(3), 409 - 429.
Putwain, D., & Daly, A. L. (2014). Test anxiety prevalence and gender differences in sample of English secondary school students. Educational Studies, 40(5), 554-570.
https://doi.org/10.1080/03055698.2014.953914
Rakoczy, K., Pinger, P., Hochweber, J., Klieme, E., Schütze, B., & Besser, M. (2019). Formative assessment in mathematics: Mediated by feedback’s peceived usefulness and students self-efficacy. Learning and instuction, 60, 154-165.
https://doi.org/10.1016/j.learninstruc.2018.01.004
Ramirez, G., & Beilock, S. L. (2011). Writing About Testing Worries Boosts Exam Performance in the Classroom. Science, 331(6014), 211-213. DOI:
10.1126/science.1199427
Ramirez, G., Shaw, S. T., & Maloney, E. A. (2018). Math Anxiety: Past Research, Promising Interventions, and a New Interpretation Framework. Educational Psychologist, 53(3), 145– 164. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/00461520.2018.1447384
Rizwan, A. R., & Nasir, M. (2010). The Relationship between Test Anxiety and Academic Achievement. Bulletin of Education and Research, 32(2), 63–74.
https://www.researchgate.net/publication/265627083
Royer, J. M., & Walles, R. (2007). Influenses of gender, ethnicity, and motivation on
mathematical performance. In D.B. Berch & M.M. Mazzocco (ed.), Why is Math So Hard for
Some Children: The Nature and Origins of Mathematical Learning Difficulties and Disabilities: (s. 397-414). Paul H. Brookes Publishing Co.
Rubinsten, O., Marciano, H., Eidlin Levy, H., & Daches Cohen, L. (2018). A Framework for Studying the Heterogeneity of Risk Factors in Math Anxiety. Frontiers in Behavioral Neuroscience (12), 1-11. https://doi.org/10.3389/fnbeh.2018.00291
Sandås, E. (2020). Den longitudinella relationen mellan matematikångest och
matematikprestationer. [Magisteravhandling, Åbo Akademi, Fakulteten för pedagogik och välfärd]. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/178044/sandas_elsa.pdf?sequence=2&isAllowed=y SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet. SFS 1993:100. Högskoleförordning. Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
Skolverket. (2013). PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap. Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3127
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3299
Skolverket. (2018). Betyg och betygsättning. Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=4000
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2019.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3 975.pdf
Skolverket. (2020a). TIMSS 2019. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i internationellt perspektiv. Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=7592
Skolverket. (2020b, 27 november). Timplan för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/timplan-for-grundskolan
Skolverket. (2021). Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stöd för undervisning. Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=7689
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020a). Stödmaterial matematiksvårigheter. Del 1 - Att upptäcka behov av stöd i matematik. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
https://www.spsm.se/globalassets/studiepaket-stodmaterial- delwebbar/matematiksvarigheter/spsm_matte_del1_hr_tillg.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020b). Stödmaterial matematiksvårigheter. Del 2 - Att tillgodose behov av stöd i matematik. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
https://www.spsm.se/globalassets/studiepaket-stodmaterial- delwebbar/matematiksvarigheter/spsm_matte_del2_hr_tillg.pdf Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020c, 16 april). Begreppslista.
https://www.spsm.se/stodmaterial-forskola/start---stodmaterial- forskola/introduktion/begreppslista/
Suinn, R. M., & Winston, E. H. (2003). The Mathematics Anxiety Rating Scale. Psychological Reports, 92, 167-173. https://journals-sagepub-
com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.2466/pr0.2003.92.1.167
Sund, S. (2019). Provångest och skolprestationer i årskurs sju och nio. [Magisteravhandling, Åbo Akademi, Fakulteten för pedagogik och välfärd].
https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/169353/sund_sandra.pdf?sequence=2&isAllo wed=y
Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2015). Kartläggning av forskning om formativ bedömning,
klassrumsundervisning och läromedel i matematik. Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html William, D., & Leahy, S. (2015). Handbok i formativ bedömning, strategier och praktiska
tekniker. Natur och kultur.
Bilaga 1
Enkät - Inställningar och känslor inför matematikprov
Kön
o Pojke o Flicka
1. Jag brukar oroa mig över matematikprov.
Aldrig Alltid
2. Jag brukar oroa mig över vad mina föräldrar ska säga om matematikprovet går dåligt.
Aldrig Alltid
3. Om jag får dåligt på ett matematikprov är jag rädd andra tycker att jag är dålig.
Aldrig Alltid
4. Jag är mycket spänd inför matematikprov, även om jag är förberedd.
Aldrig Alltid
5. I provsituationer i matematik känner jag mig väl förberedd och jag har koll på läget.
6. Jag känner att jag hinner med alla uppgifter och kan göra bra ifrån mig på ett prov i matematik.
Aldrig Alltid
7. Jag tycker att prov är ett bra sätt för mig att visa mina kunskaper i matematik.
Aldrig Alltid
8. Jag har likadana känslor inför prov i andra ämnen som inför prov i matematik.
Aldrig Alltid
Följande stämmer in på mig när jag skriver ett matematikprov (kryssa i alla alternativ som stämmer in på dig):
o Utmanande o Roligt o Ledsamhet o Uppgivenhet/orkar inte o Nervositet o Rädsla o Stress o Klurigt o Intressant o Organiserad o Frustrerad o Spännande o Hög puls o Tävlingsinriktad o Eget alternativ: ______________________________________________________________ ______________________________________________________________
Hur skulle du helst vilja visa dina kunskaper i matematik? Beskriv så noga du kan och motivera varför.
___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________
Tack för din medverkan! /Åsa och Malin
Bilaga 2
Hej!
Vi är två matematiklärare som läser sista året på speciallärarprogrammet med inriktning mot matematikutveckling, vid Mälardalens högskola. Under den sista terminen skriver vi vårt självständigt arbete. I vårt examensarbete är vi intresserade av att undersöka hur elever i åk 8 och 9 upplever testsituationer i matematik.
Syfte med vårt självständiga arbete är att få fördjupade kunskaper om elevers upplevelser av testsituationer i ämnet matematik. Elever kan känna obehag vid testsituationer och vi vill i denna studie undersöka hur man kan minska det. Vi vill ta reda på hur elever upplever testsituationer och hur de skulle föredra att visa sina kunskaper i matematik. Därför vill vi dels låta elever besvara en enkät på en matematiklektion och dels intervjua några elever. För att genomföra vår studie, behöver vi ditt godkännande.
Både enkäten och intervjuerna behandlas i enlighet med Vetenskapsrådets etiska regler. Det innebär att ditt deltagande är frivilligt. Du som elev har rätt att avbryta ditt deltagande om så önskas. Intervjuerna kommer spelas in för att sedan skrivas ut. Namn och platser kommer avidentifieras. Det insamlade materialet kommer enbart användas för den här studiens syfte och vara skyddat från insyn.
Om ni har några frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss för mer information. Stort tack på förhand för Er medverkan!
Med vänliga hälsning
Åsa Elvelind, asa.elvelind@friskolanasken.se Malin Carlsson, malin.carlsson@katrineholm.se
Handledare Mälardalens högskola: Anna-Lena Andersson, anna-lena.andersson@mdh.se
---
Jag (namn) ………. samtycker till att delta i studien.
Bilaga 3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Orga nisera d Rolig t Intres sant Leds amhe t Spän nand e Räds la Tävli ngsin riktad Uppg ivenh et Hög p uls Frustr erad Nervo sitet Stress Utma nand e Klurig tProcentuell fördelning - Följande stämmer in på
mig när jag skriver ett matematikprov
Flickor procent Pojkar procent
0 5 10 15 20 25 30 35 40 Orga nisera d Rolig t Intres sant Leds amhe t Spän nand e Räds la Tävli ngsin riktad Uppg ivenh et Hög p uls Frustr erad Nervo sitet Stress Utma nand e Klurig t