Meningsfullhet och elevers kunskaper

Det här överordnade temat består av tre underteman: Anpassning av bedömningssituationer, Känslan av meningsfullhet under ett prov och Bedömning i matematik jämfört med andra ämnen. Det första temat, Anpassning av bedömningssituationen skapar meningsfullhet, handlar om hur flickor och pojkar tycker att de bäst kan visa sina kunskaper i matematik. Det andra temat, Känslan av meningsfullhet under ett matematikprov, handlar om att vissa känslor tillsammans visar på mer positiv eller negativ känsla under ett matematikprov. Det tredje temat, Bedömning i matematik och andra ämnen handlar om hur elever känner inför prov i andra ämnen jämfört med prov i matematik.

Anpassning av bedömningssituationer

I den här studien tyder resultatet på att de flesta elever, både flickor och pojkar, anser att prov oftast eller ibland är ett bra sätt att visa sina kunskaper i matematik. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur flickor och pojkar ser på om prov är ett bra sätt för dem att visa sina kunskaper i matematik. På frågan om prov är ett bra sätt att visa sina kunskaper är det fler pojkar än flickor som alltid tycker att prov är ett bra sätt att visa sina kunskaper. Det är sex flickor som svarar aldrig på frågan om prov är ett bra sätt att visa sina kunskaper i matematik, medan det är tre pojkar som svarar aldrig på denna fråga (Diagram 7).

Diagram 7 – Jag tycker att prov är ett bra sätt att visa mina kunskaper i matematik.

Den här skillnaden finns även i flickornas och pojkarnas kommentarer på den öppna frågan ”Hur skulle du helst vilja visa dina kunskaper i matematik?”. Pojkarnas svar indikerar på att de är mer nöjda med att visa sina kunskaper genom skriftliga prov än vad flickorna är. En pojke skriver: “Jag föredrar prov skriftligt och tycker att det är det enklaste och bästa sättet

att visa sina kunskaper.” (P26) En annan pojke uttrycker: “Prov/test duger. Jag visar vad jag kan och inte kan så läraren kan få det lättare att undervisa.” (P24) Flickornas svar däremot

indikerar på en önskan om att få visa kunskaper på andra sätt än genom prov och flickorna ger även fler förslag på alternativa sätt som läraren kan använda för att variera sitt sätt att bedöma elevernas kunskaper än vad pojkarna gör. Flickorna förslår till exempel att man kan göra muntliga bedömningar i grupp, i par eller enskilt med läraren där man får diskutera och förklara hur man tänker när man löser matematiska problem. I den här studien ger flickorna förslag på att göra inlämningsuppgifter med redovisningar och presentationer, antingen för

klassen eller i form av en film. Många flickor vill även att läraren ska bedöma det eleverna gör på lektionerna mer genom att titta på de uppgifter som eleverna arbetar med eller ta i beaktande om eleverna räcker upp handen och deltar aktivt vid genomgångar.

Känslan av meningsfullhet under ett matematikprov

I den här studien kunde eleverna fylla i flera alternativ på frågan “Följande stämmer in på mig när jag skriver ett matematikprov” (Se bilaga 3) och resultatet visar på olika kombinationer av svarsalternativ. De olika kombinationerna indikerar på att eleverna är mer eller mindre

positiva till att skriva prov. I den här studien har många av eleverna markerat “Utmanande” och “Klurigt”. Dessa svar säger ingenting om eleven upplever det som något positivt eller negativt, men när man undersöker hur alternativen “Utmanande” och “Klurigt” är

kombinerade med ytterligare svar indikerar det på en mer positiv eller negativ känsla hos eleven. En pojke svarar följande alternativ: utmanande, roligt, nervositet, klurigt och intressant. (P5) Denna kombination indikerar på en positiv känsla. En flicka svarar följande alternativ: utmanande, ledsamhet, uppgivenhet/orkar inte, nervositet, rädsla, stress, klurigt, frustrerad och hög plus. (F35) Denna kombination indikerar på en negativ känsla. Det är också många elever som har markerat “Nervositet” och “Stress”, men beroende på vilka andra markeringar eleven gjort kan dessa tyda på olustkänslor eller att provet är som en tävling. En flicka svarar följande alternativ: utmanande, nervositet, rädsla, stress, klurigt, spännande, hög puls och tävlingsinriktad. (F31) Denna kombination tyder på en mer positiv inställning trots att hon känner nervositet och stress.

Bedömning i matematik och andra ämnen

Resultatet på frågan “Jag har likadana känslor inför prov i andra ämnen som inför prov i matematik” indikerar på att ämnet matematik till viss del sticker ut om man jämför med andra ämnen när det kommer till provsituationer. I den här studien är det fler elever som aldrig eller bara ibland har samma känslor inför prov i andra ämnen som inför prov i matematik. Då många elever, framförallt flickor, i den här studien känner oro inför prov i matematik visar det en viss tendens att de inte känner samma oro inför prov i andra ämnen. På den öppna frågan är det en flicka som skriver om ämnet matematik: “Matematik är ett svårt ämne att visa allt

man kan på ett moment (ex: prov). Eftersom alla visar sin förmåga bäst på olika sätt kan prov i matematik vara orättvist för många.” (F1) Det finns dock flera elever i den här studien som

svarar att de alltid eller oftast har likadana känslor inför prov i andra ämnen som inför prov i matematik. I dessa fall är det inte ämnet som spelar roll för vilka känslor eleverna har inför ett

prov. Resultatet säger dock inte om det är positiva eller negativa känslor som eleverna känner inför prov.

Sammanfattning

För att en provsituation ska bli meningsfull för eleverna är det viktigt att de känner sig motiverade och engagerade. Det kräver att eleverna förstår vad som förväntas av dem och tydligt har fått målen med provet förklarade för sig. Resultatet i den här studien tyder på att pojkar är mer nöjda med att visa sina kunskaper i matematik med skriftliga prov och de efterfrågar inte alternativa bedömningsformer i samma omfattning som flickorna gör. Vissa känslor som eleven upplever under ett matematikprov kan uppfattas som både positiva och negativa. Kombinationerna med andra känslor avgör om det blir en positiv känsla att man genomför en meningsfull uppgift eller en negativ känsla att man genomför en uppgift som man inte finner meningsfull, kanske till och med onödig. Resultatet visar även att det är flera elever som inte har samma känsla för prov i andra ämnen jämfört med känslan på ett

matematikprov.