Metoddiskussion

I vår roll som lärare har vi träffat på många elever som uppvisar stress och oro i samband med prov och bedömningar, särskilt när det handlar om ämnet matematik. Vissa elever blir

blockerade och klarar inte av att prestera under ett prov, därför blev vi intresserade av att få reda på mer om detta. Vi ville få mer kunskap om vad flickor och pojkar i årskurs 9 känner vid provsituationer och bedömningssituationer i ämnet matematik och valde därför en

samla in mycket data. Från början tänkte vi även genomföra intervjuer med några elever på skolorna för att få mer fördjupad kunskap om elevers erfarenheter och tankar kring

bedömningssituationer. En studie med både enkäter och intervjuer hade haft en blandad forskningsansats, en så kallad mixad metod (Denscombe, 2017). Vi kunde dock endast genomföra enkätundersökningen då den rådande pandemin gjorde att intervjuer inte kunde genomföras under den tidsperiod vi hade till förfogande. Med intervjuer hade vi troligtvis fått information från eleverna på ett djupare plan som givits oss ännu mer insikt i hur flickor och pojkar tänker kring bedömningssituationer i matematik, men då vi av erfarenhet vet att ungdomar vid intervjusituationer kan vara väldigt tillknäppta och inte delge sina innersta tankar behöver inte alltid intervjuer ge ett tillräckligt underlag.

När vi utformade enkäten tog vi inspiration från FRAM-projektets enkäter. Det är ett stort forskningsprojekt från Finland (FRAM-projektet vid Åbo Akademi, Ungdomars Välbefinnande och Kunskap i Framtidens Samhälle) som vi tyckte var mycket intressant då delar av projektet handlade om matematikångest och provångest. FRAM-projektets frågor var väl genomarbetade och hade använts till ett stort elevunderlag och därför såg vi det som en fördel när vi skapade vår enkät. Vi utgick från deras enkätfrågor, men då syftet inte var att göra en komparativ studie tog vi bort frågor, formulerade om några frågor och gjorde även egna frågor till vår enkät för att frågorna skulle passa syftet med den här studien. Vi valde att inte skriva med begreppet “ångest” i våra frågor, eftersom det är ett svårdefinierat begrepp för eleverna och det innehåller både medicinska och psykologiska delar som inte vi har möjlighet att mäta. Därför användes istället begrepp som oro, nervositet och stress som är mer bekanta för eleverna. Vi ville få en blandning av olika typer av frågor; fasta och öppna frågor. Fasta frågor är bra när man vill få fram mycket resultat enkelt och öppna frågor används för att få fram mer rikedom och komplexitet i respondenternas svar (Denscombe, 2017; Trost & Hultåker, 2016). Enkäten testades innan genomförandet på personer i vår närhet och då gjordes vissa justeringar. Det var en fördel att vi inte tog ett ojämnt antal alternativ i de fasta frågorna i enkäten, då eleverna tvingades att ta ställning och inte kunde ta en medelväg. I efterhand hade vi gärna bytt ut någon fast fråga till en öppen fråga. Vi fick många bra svar på den öppna frågan och hade kunnat få mer information från enkäten med någon mer öppen fråga.

För att förbättra studien hade vi kunnat genomföra enkäten på fler skolor och då fått in ett större urval av elever, men på grund av den rådande pandemin hade vi inte möjlighet att besöka andra skolor än dessa två. Om vi genomfört studien i andra årskurser hade vi eventuellt fått fram annan intressant information, men vi valde att göra ett strategiskt urval med elever i årskurs 9 då matematikångest och provångest ökar med ålder. Dessutom genomför yngre elever färre prov jämfört med elever i slutet av grundskolan.

Vi var på plats när eleverna svarade på enkäten och kunde presentera syftet och svara på eventuella frågor. Det tror vi gjorde att eleverna kände det mer meningsfullt att delta i studien och de tog den mer på allvar och vi fick endast ett litet internt bortfall. Vi tror att det gjorde att de flesta elever valde att delta i studien. Det var sexton elever som var sjuka vid

genomförandet då det på grund av den rådande pandemin tidvis varit hög frånvaro på

skolorna. De eleverna fick ej delta i studien i efterhand. Det totala bortfallet blev högt, men då vi inte ska dra några generella slutsatser utan studien enbart riktat in sig på dessa två skolor är bortfallet inte av lika stor vikt. Vi genomförde enkäten samma vecka i alla klasser/grupper på de två olika skolorna för att de skulle få så lika förutsättningar som möjligt. Det tog ca 10–15 minuter för eleverna att svara på enkäten och den korta tiden gjorde att eleverna inte tröttnade och många hade ork att svara på den avslutande öppna frågan på ett utförligt sätt.

Vi anser att vi har följt det grundläggande individskyddskravet på forskning

(Vetenskapsrådet, 2002) genom att vi själva varit på skolorna och informerat, samlat in materialet och hanterat det på ett säkert sätt. Inga etiska dilemman har uppstått under arbetet med studien. Vi har inte ett tillräckligt stort underlag för att kunna dra generella slutsatser, men vi kan se i vår studie hur det är på de skolor som vi har undersökt och kan se tendenser som skulle vara intressanta att diskutera vidare för dessa skolor då de kommer att få ta del av resultatet.

Resultatet i den här studien redovisas tematiskt utifrån studiens teoretiska utgångspunkt. Det underlättade när vi skrev vår diskussion. Resultatet presenteras i text och i diagram. Diagram är bra för att synliggöra likheter och skillnader mellan exempelvis pojkar och flickor. Det är viktigt att diagrammen tydligt graderas så att man förstår vad de ska visa (Bryman, 2011). Vi har valt att i vissa diagram redovisa antalet svar och i andra diagram procentuell fördelning beroende på hur frågan ställdes och på grund av att det var en ojämn fördelning mellan pojkar och flickor. Vi har sammanställt resultatet i olika former av diagram, men vi har i analysen

inte kvantifierat resultatet utan redovisat resultatet tematiskt, dvs gjort en mer kvalitativ analys av resultatet. För att göra resultatet tydligare har vi valt att presentera det med olika diagram och med förklarande och analyserande text som dessutom styrks med hjälp av citat från eleverna.