8. DISKUSSION
8.3. Förslag till vidare forskning
Vi har valt att undersöka hur elevhälsan arbetar med elever med psykisk ohälsa och hur elevhälsan arbetar förebyggande med elever som riskerar att utveckla psykisk ohälsa samt hinder och
utvecklingsmöjligheter för detta arbete och vårt fokus riktade sig därmed till skolornas elevhälsa.
Det hade varit intressant att intervjua f.d. elever i vuxen ålder som under sin skoltid led av psykisk ohälsa och undersöka hur de upplevde att skolan och elevhälsan agerade. Vilken hjälp de fick och hur de upplevde den samt vad de saknade. Vår studie har visat hur viktig samverkan mellan olika instanser är samtidigt som det fanns stora brister. Det hade varit intressant att forska vidare kring samverkan och hitta goda samverkansmodeller för att lyckas i arbetet med elever med psykisk ohälsa. En tredje utgångspunkt hade varit att koncentrera sig på rektors och organisatoriska påverkansfaktorer på elevers psykiska hälsa t.ex. lärartäthet, antal utbildade pedagoger, finns alla kompetenser att tillgå i elevhälsan eller vad förespråkar rektor för ledarskap.
REFERENSER
Ahrén C, J. (2010). Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Stockholm: Delegationen för jämställdhet i skolan.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2014). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups.
Autism & Asperger förbundet. (2015). Autism i DSM-5. http://www.autism.se/content1.asp? nodeid=97090 [2015-08-06]
Barnombudsmannen. (2014). Bryt tystnaden: Barn och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa. Stockholm: Barnombudsmannen.
Beckman, L. & Hagquist, C. (2010). Hur mår barn och ungdomar i Sverige?: Analys av den
officiella bilden, mediebilden och bilden från forskningen. Karlstad: Univ. Fakulteten för samhälls-
och livsvetenskaper. Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa. Bjereld, U. & Demker, M. (2005). Teser om det hyperindividualiserade samhället.
http://www.mim.org.gu.se/publikationer.htm [2015-09-21]
Blomqvist, C. (2012). Samarbete med förhinder – om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola
och familj. Göteborg: Göteborgs Univ. Institutionen för socialt arbete
Bremberg, S. (2004). Elevhälsa – teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Bremberg, S. & Eriksson, L. (red.) (2010). Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia förlag. Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska
skolan (6:2010). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Cederberg, M. (2012). Gymnasieskolan - inte en skola för alla: En forskningssammanställning om
låg utbildning och hälsa. Malmö: Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
deSocio, J., Stember, L. & Schrinsky, J. (2006). Teaching children about mental health and illness: A school nurse health education program. The journal of school nursing. 22 (2), ss.81-86.
Elevvårdsutredningen. (2000). Från dubbla spår till Elevhälsa: i en skola som främjar lust att lära,
hälsa och utveckling (SOU 2000:19). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Fangen, K. & Sellerberg, A-M. (2011). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur. Folkhälsomyndigheten. (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14: Grundrapport. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T. & Persson R.S. (2010). School, Learning
and Mental Health: A systematic review. Stockholm: Kungliga vetenskapsakademien.
Hälsoutskottet.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och förhandling om
normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.
Hylander, I. (2001). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. Linköping: Univ. Institutionen för beteende vetenskap.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Månson, P. (2007). Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Petersen, S., Bergström, E., Cederblad, M., Ivarsson, A., Köhler, L., Rydell, A-M., Stenbeck, M., Sundelin, C. & Hägglöf, B. (2010). Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige: En systematisk
litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademien.
Hälsoutskottet.
Røkenes, O H. & Hanssen P-H. (2007). Bära eller brista: Kommunikation och relationer i arbetet
med människor. Malmö: Gleerups.
Sandahl, J. (2014). Skolan som skyddsfaktor – om skolans betydelse för att avstå från kriminalitet
bland ungdomar i Stockholms stad Stockholm: Utvecklingsenheten.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sisask, M., Värnik, P., Värnik, A., Apter, A., Balazs, J., Balint, M., Bobes, J., Brunner, R., Corcoran, P., Cosman, D., Feldman, D., Haring, C., Kahn, J-P., Poštuvan,V., Tubiana, A., Sarchiapone, M., Wasserman,C., Carli, V., Hoven, C-W. & Wasserman, D. (2014). Teacher satisfaction with school and psychological well-being affects their readiness to help children with mental health problems.
Health Education Journal. 73(4), ss. 382–393.
Skolverket, Socialstyrelsen & Folkhälsoinstitutet. (2004). Tänk långsiktigt!: En samhällsekonomisk
modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Stockholm: Skolverket,
Socialstyrelsen & Folkhälsoinstitutet.
Skolverket. (2014). Frånvaro och närvaro i gymnasieskolan: en nationell kartläggning (2014:416). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Introduktionsprogram (2014:413). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Lärarnas uppfattningar om 2011 års gymnasiereform: ett år efter införandet (2014:415). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Bidrag för personalförstärkningar inom elevhälsan. http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/grundskole-och-gymnasieutbildning/personalforstarkningar-inom-elevhalsan [2015-09-04]
Skolverket & Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Skolverket & Socialstyrelsen.
Socialdepartementet. (2012). Prio psykisk ohälsa: plan för riktade insatser inom området psykisk
ohälsa 2012-2016. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2009). Samverkan i re/habilitering-en vägledning.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-37 [2015-09-16]
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga (2013-5-43). Underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf [2015-02-11] Socialstyrelsen. (2013). Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från
flera aktörer. Västerås: Edita västra Aros.
Socialstyrelsen. (2015). Diagnoskoder (ICD-10).
http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd-10 [2015-08-06]
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2009). Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar
med psykisk ohälsa (S2007/5696/HS). Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2015). Psynk: psykisk hälsa, barn och unga.
http://psynk.se/index.htm l [2015-05-17]
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Törnsén, M. (2009). Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling. Stockholm: Skolverket. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
[2014-10-31]
Vetenskapsrådet. (2011). God sed i forskningen. Stockholm: Vetenskapsrådet.
von Wright, M. (2000). Vad eller vem?: En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori om
människors intersubjektivitet. Doktorsavhandling. Uddevalla: Daidalos.
von Wright, M. (2002). Det relationella perspektivets utmaning: En personlig betraktelse. I Att
arbeta med särskilt stöd - några perspektiv. Skolverket: Liber.
von Wright, M. (2004). Delaktighet och fakta. I Englund, T. (red.) Skillnad och konsekvens: Mötet
lärare-studerande och undervisning som meningserbjudande. Lund: Studentlitteratur.
Westling Allodi, M. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: En kunskapsöversikt. (SOU 2010:79) Stockholm: Fritzes.
WHO. (2014). Mental health: strengthening our response
Bilaga 1.
Bäste skolledare/rektorer!
Vi är två studenter på specialpedagogprogrammet som nu är inne på vår sista termin och sista uppgiften som är ett examensarbete. Vårt valda ämne är barn och ungas psykiska ohälsa.
Senaste åren har media uppmärksammat den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga i Sverige, frågorna har fått ett allt större utrymme i samhällsdebatten och det är de eleverna vi dagligen möter i skolan. Vi ställer oss frågan hur skolan bäst kan bemöta och arbeta med dessa elever för att de ska kunna nå sina mål och kan skolan förebygga och förhindra psykisk ohälsa hos barn och unga? Som blivande specialpedagoger ser vi en fördjupning inom detta område som mycket angeläget.
Syftet med vårt arbete är att, ur elevhälsans perspektiv, undersöka hur skolan arbetar och hitta förebyggande faktorer som med fördel kan användas för att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Datainsamlingen kommer att bestå av fokusgruppsdiskussioner som metod. Detta innebär att elevvårdsteamet sitter tillsammans och får öppna intervjufrågor som sedan diskuteras. Syftet med den valda metoden är att genom interaktion få möjlighet att höra samtliga kompetenser och i diskussioner vidga kunskaper och få olika perspektiv i ämnet.
Fokusgruppsdiskussionerna kommer att äga rum på er skola efter överenskommelse. Tidsåtgången beräknas till ca 60 min och kommer, vid ert godkännande, att spelas in för att underlätta
bearbetningen av materialet.
Vi vill göra er uppmärksammade på att vi förhåller oss etiskt enligt vetenskapsrådets huvudkrav, dvs deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas, alla uppgifter kommer avidentifieras och behandlas med största möjliga konfidentialitet samt att materialet endast kommer användas till ovan nämnda forskningsändamål. Urvalet av skolor kommer att göras av dem som visar intresse för att delta. Det slutgiltiga urvalet kommer att göras med strävan efter mångfald och variation mellan skolor.
Vi ringer er senast den 22 maj för att höra om ni är intresserade av att medverka i vår studie. Intresseanmälan är inte bindande utan ses som ett första led i vårt urval.
Vid övriga frågor, kontakta vår handledare Margareta Ekberg, lektor vid institutionen för pedagogik på Linnéuniversitetet i Växjö. Kontaktuppgifter till henne är telefonnummer 0470-70 8178 och mailadress margareta.ekberg@lnu.se.
Med vänliga hälsningar
Anna Andersson och Camilla Slöjdare
Kontaktuppgifter:
Anna Andersson, mailadress xxx, tel. xxx Camilla Slöjdare, mailadress xxx, tel. xxx
Bilaga 2.
INTERVJUGUIDE
1. Organisation:
Hur är elevhälsan organiserad på er skola? Vilka professioner ingår?
Hur ser ansvarsfördelningen ut? Hur ofta träffas ni?
Hur arbetar elevhälsan för att bli ett levande verktyg i verksamheten?
2. Definition:
Hur definierar ni psykisk ohälsa?
3. Nuläge på skolan:
Hur uppfattar ni att den psykiska ohälsan är på er skola?
Upplever ni att den psykiska ohälsan har ökat och hur märker ni i så fall det?
4. Förebyggande:
Hur ser överlämningen ut från högstadiet? Vilken information anser ni är relevant? Varför?
Hur tar ni som elevhälsa tillvara på den information som lämnas över?
Vad kan ni se för riskfaktorer i verksamheten som kan leda till psykisk ohälsa hos elever? Vad kan ni se för skyddsfaktorer i verksamheten som kan främja psykisk hälsa?
5. Arbetssätt:
Hur arbetar ni med elever som lider av psykisk ohälsa?
Vad har ni för verktyg eller metoder för att kartlägga elevers psykiska hälsa? Hur dokumenteras elevhälsans arbete med elever med psykisk ohälsa? Vad ser ni för svårigheter i arbetet med elever med psykisk ohälsa?
Vad ser ni för möjlighet att lyckas i arbetet med elever med psykisk ohälsa?
Märker ni av regeringens satsning på psykisk ohälsa hos barn och unga (Psynk)? Hur? Anser ni att sekretessen påverkar elevhälsans arbete med psykisk ohälsa, isåfall hur? Hur ser samverkan ut med andra instanser i samhället?
6. Individnivå:
Hur upptäcker ni elever med psykisk ohälsa?
Vad ser ni för samband mellan psykisk ohälsa hos elever och måluppfyllnad/skolprestationer?
Bilaga 3.
TRANSKRIPTIONSSYMBOLER
[ ] överlappande tal
- avbrott, den som talar avbryter sig själv … paus mitt i talet
(.) mycket kort paus
(…) indikerar att något tal är utelämnat ? frågande intonation
! utropande intonation
_ (understruket) betonande tal, tal med eftertryck ( ) förklaring av vad som sker
Taget ur: Hjörne, E. & Säljö, R. (2013) Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och förhandling om