5. Diskussion
5.6 Förslag till vidare forskning
För att skapa bredare förståelse för hur arbetssituationen eventuellt kan skilja sig åt mellan anställda i större eller mindre butiker, kedjeägda eller handlarägda butiker, butiker förlagda i storstad eller småstad skulle denna studie förslagsvis kunna kompletteras med den typen av jämförande studier.
I uppsatsen har endast anställda från kedjeägda butiker med mellan 7 och 10 tillsvidareanställda intervjuats från städer i norra Sverige med mellan 30,000 och 85,000 invånare. En inte alltför djärv gissning är exempelvis att kontrollen över arbetet är större i handlarägda butiker som inte är del av en hierarkisk och centraliserad butikskedja. En annan ingångsvinkel och intressant fördjupningsområde i framtida forskning på detaljhandeln skulle kunna vara genom Arlie Russel Hochschilds begrepp emotional labor, som åsyftar arbete där känslorna anpassas efter vad som förväntas i särskilda sammanhang. Detta eftersom det finns tendenser i intervjupersonernas utsagor som tyder på att yrket som butikssäljare medför ett i vissa fall påtagligt emotionellt arbete.
55
Referenser Tryckta källor
Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Stockholm: Liber AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Grawitch, M. J., Ballard, D. W., & Erb, K. R. (2015). To be or not to be (stressed): The critical role of a psychologically healthy workplace in effective stress management. Stress and Health, 31(4), 264–273. Doi:10.1002/smi.2619
Handels (2016). En dålig affär: En studie av otrygga anställningar i detaljhandeln. Stockholm:
Handelsanställdas förbund
Handelsrådet (2017). Kunniga kunder ställer nya krav på handeln: Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet. Stockholm: Handelsrådet.
Jakobsson, R. & Skoglund, K. (2016). BAM: handbok: bättre arbetsmiljö. (11. uppl.) Stockholm:
Prevent.
Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books.
Kock, H. (red.) (2010). Arbetsplatslärande: att leda och organisera kompetensutveckling. (1.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kostenius, C., & Lindqvist A. K. (2006). Hälsovägledning: Från tanke till ord och handling.
Lund: Studentlitteratur AB.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lennéer Axelson, B. & Thylefors, I. (2018). Arbetsgruppens psykologi. (5:e uppl.). Stockholm:
Natur & Kultur.
Lindmark, A. & Önnevik, T. (2011). Human resource management: organisationens hjärta. (2.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sawang, S., & Newton, C. J. (2018). Defining Work Stress in Young People. Journal of Employment Counseling, 55(2), 72–83. Doi:10.1002/joec.12076
Theorell, T. (2003). Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan?. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Theorell, T. (2004). Stressmekanismer och sjukskrivning. Hogstedt, C., Bjurvald, M., Marklund, S., Palmer, E., & Theorell, T. (red): Den höga sjukfrånvaron-sanning och konsekvens.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
56
Theorell, T., & Karasek, R. A. (1998). “Current issues relating to psychosocial job strain and cardiovascular disease research”: Correction to Theorell and Karasek. Journal of Occupational Health Psychology, 1(1), 9–26. Doi:10.1037/1076-8998.1.1.9
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wrede-Jäntti, M., & Wester, C. (2016). Verkstaden – en laddningsstation: Unga deltagares erfarenheter av erhållet psykiskt och socialt stöd vid arbetsverkstäder i Svenskfinland. Tidsskrift for Psykisk Helsearbeid, 13(4), 318–329. Doi: 10.18261/issn.1504-3010-2016-04-04
Åkerstedt T, Knutsson A, Westerholm P, Theorell T, Alfredsson L, & Kecklund G. (2002). Sleep disturbances, work stress and work hours: A cross-sectional study. Journal of Psychosomatic Research, 53(3), 741-748. Doi: 10.1016/S0022-3999(02)00333-1
Internetkällor
Abrahamsson, L., & Johansson, J. (2013). Hundra år av långsamhet: Exposé över begreppet psykosocial arbetsmiljö. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(2), 9–26. Från
https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/17776/16122
Astvik, W., & Melin, M. (2013). Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa?. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(4), 61–73. Från https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/17796/16139
Engstrand, Å. K. (2010) En öppen affär: Konsumenten och den handelsarbetande i ett intersektionellt perspektiv. Scandia, 76(1), 129–156. Från
https://journals.lub.lu.se/scandia/article/download/4732/4313/
Gellerstedt, S. (2012). Oro för utarmade jobb och digital taylorism. Arbetsmarknad och Arbetsliv, 18(4), 39–51. Från https://journals.lub.lu.se/aoa/article/download/17821/16162/
Grönlund, A. (2007). Egenkontroll som friskfaktor och riskfaktor: det gränslösa arbetet i Västeuropa och Sverige. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 13(2), 11–25. Från
https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/17956/16297
Ivarsson, L., & Larsson, P. (2008). Anställdas upplevelse av interaktionen med kunder/mottagare i tjänstesektorn. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 14(4), 43–61. Från
https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/17672/16024
Jansson, U., Sandlund, E., Jakobsen, L., & Olin-Scheller, C. (2012). Diskursiv och könad
normering kring stress i ett föränderligt arbetsliv. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 18(2), 29–44. Från https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/17648/16002
Kock, H. (u.å.). Spetsa med kunskap från LiU: Kunskapsöversikt Handelsrådet. Från https://handelsradet.se/wp-content/uploads/2018/12/Rapport-Handelsradet-180528.pdf
57
Leineweber, C., Kecklund, G., Theorell, T., Åkerstedt, T., Alexanderson, K., & Westerlund, H.
(2013). Inflytande över arbetstiden och sjuknärvaro/sjukfrånvaro. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(4), 87–99. Från https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/17797/16140
Ljungblad, A. M., & Näswall, K. (2009). Kan socialt stöd och coping mildra effekterna av stress på ohälsa?. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 15(1), 27–46. Från
https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/17887/16228
SCB. (2019). Yrken i sverige. Hämtad 24 februari, 2020, från SCB,
http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/yrken-i-sverige/
SCB. (2017). E-handeln allt viktigare för svenska företag. Hämtad 24 februari, 2020, från SCB, https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/E-handel-allt-viktigare-for-svenska-foretag/
Strandlund, E., Bernhard-Oettel, C., & Låstad, L. (2018). Otrygghet – oro – ohälsa? En studie bland handelsanställda. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 1(2), 27–46. Från
https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/18017/16336
Svensk Handel. (2019). Läget i handeln: 2019 års rapport om branschens ekonomiska utveckling. Hämtad 25 februari, 2020 från Svensk Handel,
https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/e-handelsrapporter/laget-i-handeln_svensk-handel.pdf
Theorell, T. (2009). Det svenska 1990-talet i ett stressmedicinskt perspektiv. Arbetsmarknad &
Arbetsliv, 15(4), 43–56. Från https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/17912/16253
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Hämtad 24 februari, 2020, från Vetenskapsrådet,
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Westlander, G. (2013). Kontrollbegreppet - Ett tema i socialpsykologisk arbetslivsforskning växer fram. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(4), 15–25. Från
https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/17792/16135
58
o
Redogör kortfattat vad studiens syfte är.o
Informera om att deltagandet är frivilligt och att personen när som helst kan välja att avbryta sin medverkan i intervjun.o
Informera om att insamlat materiel kommer hanteras konfidentiellt.o
Fråga om intervjun får spelas in, inspelningen kommer raderas när uppsatsen är färdig och godkänd.o
Erbjud intervjupersonen att ta del av den färdigställda rapporten om så önskas.Inledande frågor
o
Hur länge har du arbetat inom detaljhandeln?o
Hur länge har du arbetat i sportbutik?o
Hur ser din anställningsform ut? Hur länge har det varit så?o
Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?o
Finns det någon målsättning som ni som arbetsgrupp jobbar efter?o
Skulle du kunna beskriva hur du trivs på arbetsplatsen och med dina arbetsuppgifter, finns det några plus och minus?Krav
o
Vilka krav upplever du i ditt dagliga arbete?- Fysiskt?
- Mentalt?
o
Är det några särskilda krav som kundbemötandet ställer på dig?- Hur upplevs kraven?
- Betungande?
- Motiverande?
o
Finns det stunder i arbetet då du upplever att kraven på dig är högre eller lägre?- Olika tider på dagen?
- Olika tider på veckan eller månaden?
- Olika tider på året (semestertider eller högsäsonger)?
- I olika arbetsmoment?
59
o
Påverkar personalomsättningen kraven på dig som blir kvar på arbetsplatsen när kollegor slutar?- På vilket sätt?
o
Upplever du att arbetsbelastningen har förändrats för dig under de senaste åren?- På vilket sätt?
- Mängden?
- Tempot?
o
Har du tillräckligt med tid för att hinna utföra dina arbetsuppgifter?o
Vad har ledningen/chefen för krav på dig?o
Vilka krav ställer kollegorna på dig?o
Förekommer motstridiga krav i ditt arbete?- Ledning? Chef? Kollegor?
o
Har den växande e-handeln påverkat kraven på dig som butiksanställd på något sätt?- Hur då?
- Resultatkrav? Hur påverkar det ditt kundbemötande?
- Servicekrav? Påverkar det vilken kunskap du behöver ha om produkterna ni säljer?
o
Vilket är det största kraven som du upplever i ditt arbete?- Varför upplevs det som det största kravet?
Kontroll
o
Hur upplever du dina möjligheter att påverka hur du utför dina arbetsuppgifter?(Be personen att ge exempel) - Planera?
- Arbeta självständigt?
- Möjlighet att ändra utförande?
o
Finns det någonting som du upplever påverkar dessa möjligheter, isf vad eller vem/vilka?- På vilket sätt?
- Möjliggör/Begränsar?
o
Upplever du att du själv har möjlighet att bestämma din arbetstakt?- Vad är det som påverkar den möjligheten?
o
På vilket sätt kan du påverka dina arbetstider?- Schemaläggning?
- Raster?
- När du börjar och slutar?
- Semester?
o
Upplever du att du har möjlighet att själv styra över60 - När saker ska göras?
- På vilket sätt saker ska göras?
- På vilket sätt är du med/skulle vilja vara med att styra själv?
o
Upplever du att du behöver prioritera mellan dina arbetsuppgifter?- Händer det att prioriteringarna krockar?
o
Får du möjlighet att utvecklas och lära dig nya saker i arbetet?- Vad möjliggör eller begränsar utveckling och lärande?
o
Upplever du att du är kontrollerad i arbetet?- Varifrån kommer isf kontrollen?
- Ledning?
- Chef?
- Teknik?
o
Upplever du att det finns några hinder i ditt arbete?- På vilket sätt hindrar det dig?
Socialt Stöd Kollegor
o
Hur upplever du att dina kollegor kan underlätta ditt arbete?o
I vilka situationer upplever du uppmuntran och stöd från dina arbetskamrater?- På vilket sätt ger de stöd?
o
Har ni arbetsplatsträffar?- Vad sägs där?
- Ges möjlighet att prata om sådant som skulle kunna förändras/förbättras?
o
På vilket sätt får du tillgång till resurser som underlättar ditt arbete?- Informationsverktyg - Utbildning?
o
Hur ser uppgiftsfördelningen ut mellan er i gruppen/arbetslaget?- Kan du lämna över uppgifter till kollegor när du behöver avlastning?
- På vilket sätt hjälper ni varandra?
- Hur ser den kommunikationen ut?
o
På vilket sätt kan kollegor lära sig av varandra?o
Upplever du att du kan säga vad du tycker och tänker i gruppen?Närmaste Chef
o
Hur mycket stöd vill du ha från din chef i arbetet?o
Hur upplever du uppmuntran och stöd från din chef?- På vilket sätt?
- Finns det arbetsuppgifter som du är särskilt anförtrodd med?
61
- Finns det arbetsuppgifter som du inte är anförtrodd med?
- På vilket sätt skulle du vilja att din chef börjar stötta dig/fortsätter stötta dig?
o
Hur ofta har ni medarbetarsamtal?- Vad upplever du att de ger dig?
o
Tycker du att chefen lyssnar på dig?o
På vilket sätt får du återkoppling från chefen?Ledningen/Huvudkontor
o
Hur upplever du uppmuntran och stöd från ledningen?o
Hur vill du att en ledning ska agera för att ge det stöd som du i butiken behöver?o
Tycker du att det finns möjlighet att kommunicera med ledningen så att de upplevs som stöttande?Om personen arbetat i flera butiker
o
Skulle du säga att det vi pratat om nu har skiljt sig mellan olika butiker?- På vilket sätt?
Avslutande frågor
o
Är det någonting i dina svar som du skulle vilja ändra eller lägga till?62
Bilaga 2
Informationsbrev till intervjupersoner Hej.
Jag skriver nu min examensuppsats i sociologi med inriktning personal- och arbetsvetenskap.
Syftet med uppsatsen är att belysa och ge en djupare förståelse för detaljhandelsanställdas arbetssituation. Uppsatsen är avgränsad till att fokusera sport- och fritidsbutiker tillhörande större kedjor. Jag är därmed ute efter att intervjua personer som jobbar eller nyligen har jobbat i den typen av butik under en sammanhängande tid av minst ett år. Jag vill poängtera att ditt deltagande är helt frivilligt.
Om du väljer att ställa upp på en intervju bedömer jag att den kommer ta ca 60 minuter att genomföra. Med reservation för att jag inte vet säkert, skulle jag vilja ta höjd för att vi träffas vid ett tillfälle där du åtminstone kan sitta ner och prata i 90 minuter utan att känna dig stressad.
Intervjun kommer innehålla frågor om hur du upplever eller har upplevt att det är att arbeta i detaljhandeln. Frågorna kommer bland annat handla om upplevda krav i arbetet, vilka möjligheter du har att själv påverka din arbetssituation och vilket stöd du får från kollegor och arbetsledare.
Om du väljer att delta i studien kommer ditt deltagande vara anonymt och all information som framkommer under intervjun kommer hanteras konfidentiellt. Det innebär att varken namn, ålder eller kön kommer anges i uppsatsen och eventuella uttalanden under intervjun som kan kopplas till dig som person, inte kommer tas med i uppsatsen. Allt insamlat material från intervjun kommer raderas när studien är avslutad.
Om du vill delta i studien kan du svara på det här informationsbrevet så vi kan komma överens om en tid och plats för intervju. Tanken är att intervjun ska genomföras under v.15, 16 eller 17.
Om du har några övriga frågor angående uppsatsen eller intervjun kan du alltid kontakta mig.
Hälsningar
Sebastian Forsgren 073–0977192
sebfor-7@student.ltu.se
63
Bilaga 3
Krav-kontroll-stödmodellens fyra arbetsbelastningslägen
Nedan följer en redogörelse för de olika kombinationer av krav och kontroll som enligt modellen teoretiskt sett kan uppstå i arbetet.
Aktivt arbete
Det aktiva arbetet kännetecknas av höga psykiska krav i kombination med bra kontrollmöjligheter.
Det aktiva arbetet bäddar för positiva utfall som produktivitet, inlärning och tillväxt såväl psykiskt som fysiskt (Karasek & Theorell, 1990). Arbete under dessa former medför att intensiteten i arbetet är hög, samtidigt klarar den arbetande av att hantera de arbetsrelaterade stressorerna och den arbetsrelaterade påfrestningen tack vare den kontroll som tillåts över situationen. Under senare år har däremot kraven i arbetet ökat i så pass stor utsträckning att stort beslutsutrymme inte är tillräckligt för att väga upp de högt ställda kraven, vilket lett till att även aktiva arbeten skulle kunna medföra sjukdomsrisker (Theorell, 2004). En arbetsplats som i vanliga fall består av aktivt arbete ökar däremot sannolikheten att arbetsplatsen bättre lyckas stå emot en period av spänt arbete än många andra arbetsplatser (Theorell, 2003).
Passivt arbete
Det passiva arbetet kännetecknas av låga psykiska krav i kombination med små kontrollmöjligheter. Vanliga typer av arbeten är de som bär karaktären av lång väntan mellan arbetsaktionerna (Karasek & Theorell, 1990). Kombinationen leder till att den som utför arbetet riskerar att utsättas för en alltför låg grad av mental belastning. Det innebär att vissa färdigheter och/eller kunskaper inte tillåts få utrymme i arbetsutförandet. Den formen av understimulans kan leda till att de färdigheter och kunskapen som en gång erhållits går förlorad, och personen upplever tillvaron i arbetet som monoton och rutinmässig. Understimulerade arbeten var mer vanligt förekommande tidigare. I takt med en generell ökning av arbetskrav är det snarare av större vikt att undersöka anställdas uppgiftskontroll och påverkansmöjligheter (Theorell, 2004).
Spänt arbete
Det spända arbetet kännetecknas av höga psykiska krav i kombination med små kontrollmöjligheter. Skulle det spända arbetet kombineras med dåligt socialt stöd uppstår en situation som benämns isospänt arbete och betraktas som den sämsta typen av arbete som modellen kan illustrera och beskrivs som den vanligaste orsaken till stress i arbetslivet (Karasek & Theorell, 1990). Under dessa förutsättningar försämras förmågan att minnas, utvecklingen missgynnas och risken för sjukdomar ökar som en följd av försämrat immunförsvar. Konsekvenser av att under längre tid arbeta i ett spänt arbete kan vara trötthet, depression och ångest. Risken att arbetet utvecklas till ett spänt arbete ökar om den arbetande inte ges möjlighet att socialisera med sina kollegor under informella former som under lunch- och fikaraster (Theorell, 2004).
64
Avspänt arbete
Det avspända arbetet kännetecknas av låga psykiska krav i kombination med bra kontrollmöjligheter (Karasek & Theorell, 1990). Kombinationen av rimligt ställda krav och högt inflytande betraktas som den ideala arbetssituationen (Theorell, 2004), i synnerhet om det även kombineras med bra socialt stöd (Theorell, 2003). Personer som vistas i miljöer där de tillåts utföra ett avspänt arbete har lägre stressnivåer än personer som vistas i de andra situationerna. De uppvisar bättre hälsa och ges möjlighet att anta utmaningar i arbetet och sedan genomföra dem på ett sätt som inte medför ökad risk för ohälsa (Karasek & Theorell, 1990).