Jag anser att om man vill ha ett generaliseringsbart resultat måste undersökningen göras om med ett större antal respondenter för att påvisa komplexiteten kring bedömning i ämnet samhällskunskap. Undersökningen som är genomförd har undersökt några lärares uppfattningar gällande bedömning och faktorer som påverkar likvärdigheten. Genom ett större antal respondenter kan undersökningen få ett annat resultat men framförallt så kommer resultatet att bli generaliseringsbart. Det är ett problem som denna undersökning lider av vilket innebär att det inte går att göra en djupgående slutsats av resultatet. Däremot anser jag att det resultat som jag har presenterat i undersökningen dock synliggör svårigheten med att lärare tolkar bedömning i ämnet samhällskunskap olika och att bedömning blir är likvärdig.
Detta är intressant och studeras vidare. Ett område att undersöka är bedömningsmatriser och hur dessa används i ämnet samhällskunskap i årskurs 1-3. Undersökningen bidrar inte med någon kännedom om hur lärare använder bedömningsmatriser. Ett annat område att undersöka är att granska olika lärares bedömningar via en dokumentanalys eller en fallstudie. En annan intressant vinkel är att undersöka hur lärarna väljer att lägga upp arbetsområden i
samhällskunskapsämnet. Bedöms exempelvis ett arbetsområde och kunskapskrav under en eller fler årskurser? Det hade även varit intressant att låta andra lärare bedöma elevers
kunskaper utifrån andra lärares bedömningsmatriser. Då skulle man kunna se hur hög validitet och reliabilitet som olika former av bedömningsmatriser kan medföra och om det finns
matriser som är bättre än andra.
I vilket syftet som lärare har som bedömningsunderlag kan undersökas mer. Använder lärare bedömningsunderlaget för att exempelvis forma ett summativt eller formativt omdöme. Min undersökningen undersöker enbart bedömningens syfte och inte bedömningsunderlaget syfte.
Ett annat område som är intressant är att undersöka bedömningsmatriser,
bedömningsmaterial samt bedömning i samhällskunskap från ett elevperspektiv. Om en bedömningsmatris användning ska få positiva effekter måste denna även fungera som hjälp när eleverna ska bearbeta återkoppling. En bedömningsmatris ska stärka elevernas egen självreglering, något som inte denna undersökning undersökt.
Slutligen, komplexiteten vid bedömning i ett ämne som saknar bedömningsstöd bör ständigt vara aktuell att studera för att konkretisera och belysa svårigheter som det medför. Detta för att kunna säkerställa en likvärdig bedömning i ämnet samhällskunskap.
7. Slutsats
Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka former av arbets- och bedömningsmetoder som lärare väljer att använda sig av för att bedöma elevernas kunskaper och genom detta studera hur dessa kan betraktas som likvärdiga i ämnet samhällskunskap, årskurs 1-3. Syftet är även att synliggöra hur lärare som undervisar i ämnet, årskurs 1-3 uppfattar ramfaktorer, och ställa detta mot tidigare forskning huruvida faktorer kan påverka lärares förutsättningar att bedöma eleverna likvärdigt.
Det finns variation i hur lärarna i undersökningen bedömer elevernas kunskaper i
samhällskunskap. Om lärare ska få en hög validitet och reliabilitet i bedömningar så behöver lärare använda sig av flera olika bedömningsmetoder för att bedöma elevernas kunskaper samt att eleverna bedöms kontinuerligt vid flera bedömningstillfällen, minst två gånger per termin. Något som alla utom en respondent gör. Genom att arbeta kontinuerligt med bedömningar kommer lärarna kunna bedöma eleverna efter alla förmågor som efterfrågas i kunskapskraven för årskurs 3. Samtidigt som lärarna får ett brett bedömningsunderlag att basera sitt omdöme på. Det är få lärare i undersökningen som använde sig av skrifta prov som bedömningsunderlag vilket även detta tyder på en hög reliabilitet i lärarnas bedömningar. Med största sannolikhet resulterar detta i en högre likvärdighet i bedömningarna.
Användandet av bedömningsmatriser innebär att lärare ökar möjligheten att bedöma de kunskaper som efterfrågas i kursplanerna. Om en lärare inte använder bedömningsmatriser ökar risken att fel kunskaper bedöms vilket är ett hot mot validitet och reliabilitet. Det fria tolkningsutrymmet som finns i kursplanerna är problematiskt och kan anses få negativa effekter för likvärdigheten i bedömningen. Däremot så kan användandet av
bedömningsmatriser eller bedömningsmaterial från Skolverket minska risken för att lärare tolkar styrdokumenten olika. Påverkansgraden av olika ramfaktorer kan även ha inverkan på likvärdigheten då lärare exempelvis inte har tid att genomföra tillräckligt många bedömningar för att få en tydlig bild av elevernas kunskaper.
Det kan finnas skillnader i hur lärare som deltar i undersökningen tolkar styrdokumenten. Jag anser att tolkningsutrymmet i styrdokumenten innebär att en fullständig likvärdig
bedömning enbart är en utopi då framförallt bedömningsstöd från Skolverket saknas. Det betyder att det enbart är möjligt att uppnå en delvis likvärdig bedömning i ämnet
samhällskunskap för årskurserna 1-3. Detta då ämnet är komplext och behöver tolkas. Bedömningen i samhällskunskap kan bli mer likvärdig om läraren har en förståelse i vilka faktorer som kan påverka en bedömning. En lärare behöver även förstå riskerna och möjligheter med att exempelvis använda sig av egen konstruerat bedömningsmaterial eller
material från Skolverket. Lärare kommer då att göra det mest lämpliga val av
bedömningsmetod utifrån ett validitet- och reliabilitet perspektiv. Det kommer då finnas en balans mellan begreppen validitet och reliabilitet vilket får positiva konsekvenser för likvärdigheten, därför är det viktigt att som lärare testa olika kunskapskrav under olika bedömningsformer och moment. Respondenterna i denna undersökning testar olika förmågor och kunskaper via olika bedömningsmetoder som indikerar, utifrån undersökningens
teoretiska ramverk, en hög validitet och reliabilitet. Däremot kommer det aldrig att kunna bli fullständigt likvärdigt då det är enskilda lärare som bedömer och som kommer att tolka elevernas prestationer och styrdokumenten på olika sätt. En mer likvärdig bedömning kan uppnås genom användningen av bedömningsmatriser eller att bedöma elevernas kunskaper både formativt och summativt.
8. Referenslista
Black, P., & Wiliam, D. (2010). Inside the black box: Raising standards through classroom
assessment. London.
Dimenäs, J., & Björkdahl Ordell, S. (2007). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket - vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Liber.
Erickson, G. & Gustafsson, J-E. (2014). Bedömningens dubbla funktion - för lärande och likvärdighet. Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (Red.), Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare. (ss.559-593). Natur & kultur.
Forsberg, E., & Lindberg, V. (2010). Svensk forskning om bedömning: En kartläggning. Vetenskapsrådet.
Gustavsson, A., Måhl, P., & Sundblad, B. (2012). Betygssättning: En handbok. Liber. Integritetsskyddsmyndigheten. (2021, 27 april). Dataskyddsförordningens syfte och
tillämpningsområde.
https://www.imy.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsforordningens-syfte-och-tilla mpningsomrade/ (Hämtad: 21-06-14)
Jansson, T., Karlstads universitet, & Avdelningen för statsvetenskap. (2011). Vad kommer på provet?:
Gymnasielärares provpraxis i samhällskunskap [Licentiatuppsats, Fakulteten för samhälls- och
livsvetenskaper, Statsvetenskap, Karlstads universitet]. DiVA.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:380888/FULLTEXT02.pdf (Hämtad: 21-05-21) Johansson, B., & Svedner, P. O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Kunskapsföretaget. Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. Gleerups utbildning.
Jönsson, A. (2020). Lärande bedömning, 5 uppl. Gleerups utbildning.
Jönsson, A., & Odenstad, C. (2014). Bedömning i SO: För grundskolan. Gleerup. Klapp, A. (2018). Betyg - deras funktioner och vad de mäter. Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.b173ee8160557dd0b82891/1516017582178/Betyg-deras-funktioner-och-vad-de-mater%20.pdf (Hämtad: 2021-06-01)
Korp, H. (2008). Kunskapsbedömning: Vad, hur och varför? : [kunskapsöversikt.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65973b/1553964002455/pdf2666.pdf (Hämtad: 21-05-21)
Linde, G. (2012). Det ska ni veta!: En introduktion till läroplansteori! Studentlitteratur.
Nordgren, K., Odenstad, C., & Samuelsson, J. (2017). Betyg i teori och praktik: Ämnesdidaktiska
Odenstad, C. (2011). Prov och bedömning i samhällskunskap En analys av gymnasielärares skriftliga
prov. [Licentiatuppsats, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Statsvetenskap, Karlstads
universitet]. DiVA.
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:379242/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 21-05-21) Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Studentlitteratur.
Skolinspektionen. (2018, 20 juni). Rättvis och likvärdig betygssättning i grundskolan? Granskning av
rektorers och huvudmäns arbete [Tematisk kvalitetsgranskning 2018].
https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/018/r attvis-och-likvardig-betygssattning-i-grundskolan/ (Hämtad: 21-05-21)
Skolverket. (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning: Allmänna råd och kommentarer. Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a657a93/1553961027611/OBS!Komm entarerna%20%C3%A4r%20under%20revidering.pdf (Hämtad: 21-05-21)
Skolverket. (2005, jan). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03):
samhällsorienterande ämnen. Skolverket : Fritzes [distributör.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a655578/1553958598676/pdf1429.pdf (Hämtad: 21-05-21)
Skolverket. (2010, jan). Perspektiv på barndom och barns lärande en kunskapsöversikt om
lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Skolverket : Fritze [distributör.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2393 (Hämtad: 21-05-21)
Skolverket. (2011a). Kunskapsbedömning i skolan: Praxis, begrepp, problem och möjligheter. Skolverket ; Fritze distributör.
https://www.skolverket.se/getFile?file=2660 (Hämtad: 21-05-21)
Skolverket (2011b). Kunskapsbedömning - Vad, Hur och Varför?. Tillgänglig på:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/kunskapsoversikter/2011/kunskapsbedomning---vad-hur-och-varfor (Hämtad: 21-06-15)
Skolverket. (2016, 9 mars). Matriser leder till bättre elevprestationer.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/matri ser-leder-till-battre-elevprestationer (Hämtad: 21-05-21)
Skolverket. (2017, okt). Vad bedöms och vad bedöms inte?
https://www.skolverket.se/download/18.b173ee8160557dd0b8283c/1516017582236/Vad-bedoms-och-vad-bedoms-inte.pdf (Hämtad: 21-05-21)
Skolverket. (2018). Betyg och betygssättning. https://www.skolverket.se/getFile?file=4000 (Hämtad: 21-05-21)
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Skolverket. (2021, 10 maj). Bedömningsstöd i ämnen i grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning-i-grundskolan/bedomningsstod-i -amnen-i-grundskolan (Hämtad: 21-05-21)
Trost, J. (2012). Enkätboken. Studentlitteratur.
Vallberg Roth, A.-C. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: Didaktik, dokumentation och