I undersökningen användes en kvalitativ undersökningsmetod av enkäter som skickades ut som postenkäter via e-post till berörda lärare. Enkäten bestod även av kvantitativa frågor för att kunna mäta frekvensen av olika fenomen. Genom både kvantitativa- och kvalitativa frågor ska undersökningens syftet och frågeställningar besvaras. En kvantitativ fråga som finns med i enkäten är vilka lärare som använder bedömningsmatriser för att bedöma elevernas
kunskaper i samhällskunskap. Ett exempel på en kvalitativ fråga är där respondenterna får beskriva hur ett bedömningstillfälle kan se ut (Trost, 2012, s.23).
Undersökningen är kvalitativ eftersom den förhoppningsvis kan synliggöra de arbets- och bedömningsmetoder som lärare använder sig av för att bedöma eleverna likvärdigt i ämnet samhällskunskap. Undersökningen ska även utifrån tidigare forskning synliggöra för de ramfaktorer som lärarna uppfattar påverkar deras förutsättningar att bedöma eleverna likvärdigt. Med utgångspunkt från syftet innebär det att undersökningen är kvalitativ då den ska ta redan på vad som kan påverka likvärdigheten i bedömningen för samhällskunskap årskurs 1-3.
De kvantitativa frågorna i enkäten kommer att generera kvalitativ data. Empirin kommer att analyseras och skapa en bild av lärarnas uppfattningar gällande ramfaktorerna samt synliggöra lärarnas arbets- och bedömningsmetoder som kan bidra till en mer likvärdig bedömning. Undersökningen är inte kvantitativ eftersom undersökningen inte mäter någon form av frekvens men den har kvantitativa inslag (Trost, 2012, s.23). De svar som
respondenterna lämnar på enkätfrågorna kommer att vara den empiri som presenteras, analyseras och diskuteras i undersökningen. Enkätfrågorna redovisas i bilaga 1.
4.2.1 Enkät
Enkät som datainsamlingsmetod är lämplig om man vill undersöka människors syn och åsikter gällande olika företeelser, då enkäter kan nå fler människor på kortare tid än exempelvis en intervju (Dimenäs & Björkdahl Ordell, 2007, , 2007, s.84-85). Trost (2012) menar att enkäter liknar de personliga intervjuerna med skillnaden att de som svarar på frågorna skriver sina svar själva och att enkäterna saknar en som intervjuar respondenterna (s.9).
Frågorna som ställdes i enkäten bestod av både ostrukturerade- och strukturerade frågor. De ostrukturerade frågorna var öppna för tolkning och gav respondenten en möjlighet att själv beskriva ett fenomen. Dessa frågor genererade kvalitativ empiri. De strukturerade frågorna är mer standardiserade, vilket innebär att respondenten fick ge svar utifrån fasta svarsalternativ som var lika för alla respondenter. Dessa frågor genererade en mer kvantitativ empiri som presenteras i form av diagram (Trost, 2012, s.58-60). Enligt Trost (2012) medför en blandning av strukturerade- och ostrukturerade frågor att respondenten får en möjlighet till att svara på frågorna utifrån de fasta svarsalternativen men även en möjlighet till att redogöra för mer
djupgående tankar. En annan fördel är att den insamlade datan blir både kvalitativ och kvantitativ (s.58-60).
Frågorna i en enkät bör inte vara för stora eller för öppna eftersom svaren från
respondenterna då kan variera väldigt mycket. Några respondenter kan skriva för långa eller osammanhängande svar vilket kan innebära ett problem när enkäten ska sammanställas. Om det finns en för stor variation på respondenternas svar kan det leda till en negativ inverkan på undersökningsresultat. För att undvika svarsbortfall på de mer öppna frågorna kompletteras dessa frågorna med exempel, det finns annars en risk att respondenterna undviker att svara (Trost, 2012, s.72-73).
Enkäterna skickades ut som postenkäter via e-post till lärare, detta innebär att om respondenterna har eventuella funderingar kan det ta tid innan de får svar på sin fråga. Fördelarna med att enkäterna skickades ut via e-post var att det kunde nå fler respondenter utan att besöka skolor för att genomföra exempelvis gruppenkäter eller intervjuer (Trost, 2012, s.10).
I enkäten finns det en blandning av fasta och mer öppna svarsalternativ, de fasta frågorna är kvantitativa och svaren presenteras i form av exempelvis diagram. Den största utmaningen med enkäten är att formulera frågor som inte blir ledande. Specifika och avgränsade frågor har en risk att bli ledande menar (Johansson & Svedner (2010, s.23). För att undvika ledande frågor har respondenterna en möjlighet vid varje fråga att skriva ett eget svar samt att
svarsaltetnariven består minst två svarsalternativ.
Svar från de slutna frågorna har sammanställts och data presenteras på ett kvantitativt sätt i form av stapel- och cirkeldiagram. De öppna frågorna sammanställs och kategoriseras efter respondent svar som liknade varandra, även denna data presenterades på ett kvantitativt sätt i form av stapel- och cirkeldiagram. Här har troligtvist mängden av svar underlättat en sådan sammanställning. Svarsfrekvensen diskuteras i kapitlet 4.4.1 Generaliseringsbarhet.
Enkäten ställde till störst del sluta frågor med strukturerade svar, detta för att underlätta arbetet med sammanställning. Det är betydligt enklare att sammanställa strukturerade svar än öppna svar i exempelvis diagram. Detta val av frågor innebar att minimera risken för tidsbrist vid sammanställningen.
Svaren från respondenterna analyserades utifrån en faktoranalys där svaren i enkäten kan översättas till olika siffervärden, vilket är av en mer kvantitativ karaktär. Både svar från öppna och slutna frågor kategoriseras efter hur de kan påverka likvärdig bedömning. Dessa
kategorier formulerades efter de teoretiska utgångspunkterna som används i undersökningen. Denna metod är något som lämpar sig för en mindre undersökning (Kihlström, 2007, s.93).
Genom denna bearbetning upptäcktes olika bakgrundsfaktorer som påverkar bedömnings likvärdighet. Bakom de slutna frågorna döljer sig även respondenternas uppfattningar
gällande likvärdig bedömning. Det är upp till mig att finna dessa uppfattningar via en kreativ problemlösningsförmåga vid tolkningarna av respondenternas svar (Dimenäs & Björkdahl Ordell, 2007, s.93).
4.3 Urval
Urvalet för undersökningen blev inte så stor som det var tänkt från första början på grund av rådande corona pandemi. Vid starten av undersökningen ansåg jag att ett rimligt antal på grund av pandemin skulle vara minst fyra skolor i sex kommuner i västsverige. Valet av kommuner baserades på Lärarförbundets rankning för landets bästa skolkommuner som presenterades 2020. Tanken var att två kommuner som låg i toppen av listan samt två som låg i mitten och två som låg i botten skulle delta i undersökningen. Undersökningen skulle även undersöka om det fanns några skillnader mellan hur skolorna arbetar med bedömning beroende på placering efter rakningen och om det fanns skillnader i likvärdigheten mellan skolornas bedömningar beroende på deras ranking.
Ett missivbrev skickades via e-post till rektor på de tänkta grundskolorna i kommunerna. Rektor kunde vidare hänvisa mig till lågstadielärare som ville delta i undersökningen. Bortfallet blev tyvärr stort då de flesta inte svarade eller hänvisade till tidsbrist på grund av pandemin. Genom ett missivbrev (se bilaga 2) var förhoppningen att rektorer skulle bli
intresserade av undersökningen och därmed hänvisa mig till en lärare som kunde delta. Ett bra och välformulerat missivbrev innebär att respondenterna blir intresserade och positivt
inställda till undersökningen (Trost, 2012, s.110). En av orsakerna till bortfallet kan vara att mitt missivbrev inte väckte ett tillräckligt stort intresse. Metoden postenkät via e-post valdes på grund av den rådande pandemin och de utökade arbetsuppgifter som pandemin har medfört för lärare samt att metoden innebär att man kan nå ett större antal respondenter på ett mer effektivt sätt (Trost, 2012, s.135).
Enligt Trost (2012) ska inte respondenterna ha någon som helst relation till undersökaren eftersom undersökningen kan behandla känsliga områden. Respondenterna kan då uppleva att det är besvärligt att svara på frågorna (s.41). Detta är något problem då enkäten inte innehåller några känsliga områden. Denna faktor har inte påverkat respondenternas svar.
4.3.1 Deltagare
Efter mängder av bortfall blev det totalt åtta lärare som deltog i enkätundersökningen. Lärarna som deltar i undersökningen har olika former av lärarbehörighet, Årskurs F-3, Årskurs F-6,
Årskurs 1-7 samt SV/ SO, Årskurs F-5 samt fritids och Årskurs 1-7 samt MA/NO. Alla lärare
är mentorer för klasser på lågstadiet, årskurs 1-3. Lärarna som deltar i undersökning har olika lång yrkeserfarenhet och har arbetat som lärare från 0-28 år. På lågstadiet har lärarna arbetat från 0-25 år. Idéen med att undersöka om det fanns några skillnader i likvärdigheten mellan skolornas bedömningar beroende på deras rankning övergavs, eftersom att spridningen på de respondenter som deltog inte var tillräckligt stor enligt rankningen. Antalet respondenter som deltog i undersökningen ger mig ett tillräckligt stort underlag för att kunna undersöka mitt syfte och svara på mina frågeställningar. Då syftet och mina frågeställningar ska synliggöra arbets- och bedömningsmetoder som lärare använder sig av för att bedöma eleverna
likvärdigt. Undersökningen ska även med stöd i tidigare forskning synliggöra hur ramfaktorer kan påverka lärarnas möjligheter för att genomföra likvärdiga bedömningar.