Resultatet visar att det behövs fortsatt forskning inom ämnet palliativ vård under pågående pandemi med fokus på att bibehålla och upprätthålla välbefinnande hos patienten för att bibehålla och förbättra patientsäkerheten. Vidare påvisar resultatet att det inom ämnet stöd för sjuksköterskorna under pågående pandemi finns kunskapsluckor, som kräver forskning på hur dessa kunskapsluckor kan fyllas.
30
REFERENSLISTA
Ali, L., & Skärsäter, I. (2017). Att använda internet vid datainsamling. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Studentlitteratur.
Bell, J., Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur
Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (99-110). Studentlitteratur.
Blomqvist, K., & Petersson, P. (2019). Vårdkedjans aktörer och organisering. I A. Ehrenberg,
& L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling.
Studentlitteratur.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychologi. Qualitative Research in Psychology 3 (2): 77-101. http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder.(2 uppl.). Liber
Chisbert-Alapont, E., García-Salvador, I., De La Ossa-Sendra, M.J., García-Navarro, B.E., De La Rica-Escuín, M. (2021). Influence of Palliative Care Training on Nurses’ Attitudes towards End-of-Life Care during the COVID-19 Pandemic in Spain. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18 (21): 11249. 1-13.
https://doi.org/10.3390/ijerph182111249.
Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna. Studentlitteratur.
Fang, X., Li, S., Yo, H., Wang, P., Zhang, Y., Chen, Z., o.a. (2020). Epidemiological,
comorbidity factors with severity and prognosis of COVID-19: a systematic review and meta-analysis. Aging Albany NY. 12(13) . 12493–12503.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Pandemisk influensa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ.
I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur.
Hossain, F., & Clatty, A. (2021). Self care strategies in responce to nurses´moral injury during COVID-19 pandemic. Nursing ethics, 28(1), 23-32.
doi:10.1177/0969733020961825.
HSL-FS. (2020:78). Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om tillfälligt förbud mot besök i särskilda boendeformer för äldre för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2022119-om-upphavande-av-sfs-2022-119
31
Hugelius, K., Harada, N., & Marutani, M. (2021). Consequenses of visiting restriction during the COVID-19 pandemic: An integrated review. International journal of nursing studies. 121. doi:10.1016/j.injurstu.2021.104000.
Høgsnes, L., Danielson, E., Norbergh, K.-G., & Melin-Johansson, C. (2016). Healthcare professionals’ documentation in nursing homes when caring for patients with
dementia in End-of-life – a retrospective records review. Journal of Clinical Nursing, 25, 1663–1673. doi:10.1111/jocn.13184
IVO. (2020). Presentation pressträff med socialministern och IVO 2020-07-07- version 3.
https://ivo.se/globalassets/dokument/nyheter/2020/presskonferens-2020-07-07-presentation-ver-3.pdf
Jünger, S., Payne, S., Brearley, S., Ploenes, V., & Radbruch, L. (2012). Consensus Building in Palliative Care: A Europe-Wide Delphi Study on Common Understandings and Conceptual Differences. Journal of pain and symptom management, 44, 192-205.
doi:10.1016/j.jpainsymman.2011.09.009
Kirsebom, M., Hedström, M., Pöder, U., & Wadensten, B. (2017). General practitioners’
experiences as nursing home medical consultants. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 31(1). 37–44. doi:10.1111/scs.12310
Kommunal. (u.å). Äldreomsorg. Kommunal. https://kommunal.se/bransch/aldreomsorg Lind, S., Adolfsson, J., Axelsson, B., & Fürst, C. J. (2013). Quality indicators for palliative and
end of life care: a review of Swedish policy documents. BMJ Support Palliat Care, 5(4), 174-180.doi:10.1136/bmjspcare-2012-00390rep.
Luo, M., Guo, L., Yu, M., Jiang, W., & Wang, H. (2020). The psychological and mental impact of coronavirus disease 2019 (COVID-19) on medical staff and general public – A systematic review and meta-analysis. Psychiatry Research, 291: 113190.
doi:10.1016/j.psychres.2020.113190
Martinsson, L., Strang, P., Bergström, J., & Lundström, S. (2021a). Dying from COVID-19 in nursing homes-sex differences in symptom occurrence. BMC Geriatrics. 21(1):294.
doi:https://doi.org/10.1186/s12877-021-02228-4.
Martinsson, L., Strang, P., Bergström, J., & Lundström, S. (2021b). Were Clinical Routines for Good End-of-Life Care Maintained in Hospitals and Nursing Homes During the First Three Months of the Outbreak of COVID-19? A National Register Study. Journal of pain and symptom Managment, 61(1), ss. 11-19.
doi:10.1016/j.jpainsymman.2020.09.043.
Medina, A., & Tzeng, H.-M. (2021). Delivering hospice care during the COVID-19 pandemic.
Meeting nursing home residents´needs. Journal of hospice and palliative nursing, 23(5), ss. 455-461.doi:10.1097/NJH.0000000000000779
Mostaza, J. M., García-Iglesias, F., González-Alegre, T., Blanco, F., Varas, M., Hernández-Blanco, C., o.a. (2020). Clinical course and prognostic factors of COVID-19 infection
32
in an elderly hospitalized population. Archives of Gerontology and Geriatrics, 91.
doi:https://doi.org/10.1016/j.archger.2020.104204 Nationellt kunskapsstöd. (2020). Palliativ vård.
https://nationelltklinisktkunskapsstod.se/amnesomraden/Palliativ%20v%C3%A5rd/
0
Niu, S., Tian, S., Lou, J., Kang, X., Zhang, L., Lian, H., o.a. (2020). Clinical characteristics of older patients infected with COVID-19: A descriptive study. Archives of Gerontology and Geriatrics, 89. doi:https://doi.org/10.1016/j.archger.2020.104058
Onwoteaka-Philipsen, D. B., Pasman, W. H., Corfage, J. I., Witcamp, E., Zee, M., Van Lent, G.
G., o.a. (2021). Dying in times of the corona virus: An online survey among healthcare professionelas about end-of-life care for patients dying with and without COVID-19.
Palliative medicine, 35(5), ss. 830-842. doi: 10.1177/02692163211003778 Pappa, S., Ntella, V., Giannakas, T., Giannakoulis, V. G., Papoutsi, E., & Katsaounou, P.
(2020). Prevalence of depression, anxiety, and insomnia among healthcare workers during the COVID-19 pandemic: A systematic review and meta-analysis. Brain, Behavior, and Immunity, 88, ss. 901-907.
doi:https://doi.org/10.1016/j.bbi.2020.05.026
Parek de Campos, A., & Daniels, S. (2021). Ethical implications of COVID-19. Palliative care, public health and long-term care facilities. Journal of hospice and palliative nursing, 23(2), ss. 120-127. doi:10.1097/NJH.0000000000000735
Phelan, A. L., Katz, R., & Gostin, L. O. (2020). The Novel Coronavirus Originating in Wuhan, China. Challenges for Global Health Governance. American Medical Association. 323, ss. 707-710. doi:10.1001/jama.2020.1097
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2021). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (11 uppl.). Lippincott Williams and Wilkins.
Regionalt Cancercentrum - Kunskapsbanken. (2021). Nationellt vårdprogram för palliativ vård.
https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/palliativ-
vard/vardprogram/mal-med-vardprogrammet/?fbclid=IwAR0QRDu9E7ozTKs7pIxeZHRsHQeDbP8Dj4Wnfypqne 9FeTf7OKYjfcZYHzc
Rothan, H. A., & Byrareddy , S. N. (2020). The epidemiology and pathogenesis of Coronavirus disease (COVID-19) outbreak. J Autoimmun. 109: 102433.
doi:10.1016/j.jaut.2020.102433
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
33
SFS 2021:4. Lag om särskilda begränsningar för att förhindra spridningen av sjukdomen
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20214-om-sarskilda-begransningar-for-att_sfs-2021-4 SFS 2014:821. Patientlagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede – Vägledning, rekommendationer och indikatorer. Stöd för styrning och ledning.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2013-6-4.pdf
Socialstyrelsen. (2016a). Palliativ vård i livets slutskede. Sammanfattning med förbättringsområden https://socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2016-12-3.pdf
Socialstyrelsen. (2016b). Din rätt till vård och omsorg.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-5-5.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Kommunalt finansierad hälso- och sjukvård
https://socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-2-17.pdf
Socialstyrelsen. (2020). De nödvändiga samtalen – Covid-19 infektion.
https://palliativtutvecklingscentrum.se/wp-content/uploads/2020/05/DNS_Covid-19:infektion
Statistiska Centralbyrån. (2022, 23 Mars). Döda i Sverige https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/doda-i-sverige/
Strang, P., Bergström, J., & Lundström, S. (2021). Symptom Relief Is Possible in Elderly Dying COVID-19 Patients: A National Register Study. JOURNAL OF PALLIATIVE MEDICINE, 24, ss. 514-519. doi:10.1089/jpm.2020.0249
Strang, P., Bergström, J., Martinsson, L., & Lundström, S. (2020). Dying From COVID-19:
Loneliness, End-of-Life Discussions, and Support for Patients and Their Families in Nursing Homes and Hospitals. A National Register Study. Journal of pain and symptom management., 60(4), ss. 2-13.
doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2020.07.020
Strang, P., Fürst, P., & Schultz , T. (2020). Excess deaths from COVID-19 correlate with age and socio-economic status. A database study in the Stockholm region. UPSALA JOURNAL OF MEDICAL SCIENCES, 125(4), ss. 297–304.
doi:org/10.1080/03009734.2020.1828513
34
Sveriges kommuner och regioner. (2020). Palliativ vård i SÄBO - En värdig vård i livet slut.
https://skr.se/download/18.583b3b0c17e3038448b6f/1643434743169/7585-854-8.pdf
Svenska Palliativregistret. (2021). Svenska palliativregistret. http://palliativregistret.se/
Ternestedt, B.M., Henoch, I., Österlind, J., Andershed, B. (2012). De 6S:N En modell för personcentrerad palliativ vård. (2 uppl.). Studentlitteratur.
Urbina, S. (2014). Essentials of psychological testing. John Wiley & Sons Inc, Hoboken, NJ Vellani, S., Boscart, V., Escrig-Pinol, A., Cumal, A., Krassikova, A., Sidani, S., o.a. (2021).
Complexity of Nurse Practitioners' Role in Facilitating a Dignified Death for Long-Term Care Home Residents during the COVID-19 Pandemic. Journal of Personalized Medicine. 11. 433. doi:10.3390/jpm11050433
Westerlund, C., Tishelman, C., Benkel, I., Fürst, C. J., Molander, U., Rasmussen, B. H., o.a.
(2018). Public awareness of palliative care in Sweden. Scandinavian journal of public health, 46, ss. 478-487. doi:10.1177/1403494817751329.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ den 3 Juni 2021
WHO. (2002). National cancer control programs: policies and managerial guidelines.
https://www.who.int/cancer/publications/nccp2002/en/
Wu, T., Jia, X., Shi, H., Niu, J., Yin, X., Xie, J., o.a. (2021). Prevalence of mental health problems during the COVID-19 pandemic: A systematic review and meta-analysis.
Journal of Affective Disorders, 281, ss. 91-98. doi:10.1016/j.jad.2020.11.117
1
BILAGA A Sökmatris Vetenskapliga artiklar
Databas
Datum Sökord
Booleska sökoperatorer
Antal
träffar Antal lästa abstract
Antal lästa fulltext
Antal valda artiklar PubMed
210426 Covid-19, Palliative Care. 21 9 4 2
PubMed
210510 Palliative care, End of life, Sweden, Elderly. 2012-2021.
210 42 17 7
CINAHL Plus 210511
Covid-19, Elderly. 2020-2021 maj. Fulltext, abstract, peer reviewed.
42 11 9 3
PubMed 211226
Covid-19, Nurse 68 41 5 2
PubMed 220301
Nursing, nursing home,
Covid, palliative care. 127 19 10 3
PubMed 220303
Palliative care, Nurse experience, Covid-19, nursing home.
8 5 2 1
Cinahl Plus 220307
Palliative care, Nurse experience, Covid-19, nursing home.
1 1 1 1
PubMed 220308
Nursing, covid-19, ethical
stress. 87 16 3 1
utvärdering av metoder i hälso
-
och sjukvården–
en handbok Bilaga 5:1BILAGA B SBU´s Kvalitetsgranskningmall Bilaga 5
Bilaga 5. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser
version 2012:1.4
SBU:s granskningsmall bygger på tidigare publicerat material [1,2], men har bearbetats och kompletterats för att passa SBU:s arbete.
Författare: År: Artikelnummer:
Anvisningar:
• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.
• Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.
Ja Nej Oklart Ej tillämpl 1. Syfte
a) Utgår studien från en väldefinierad
problemformulering/frågeställ ning?
Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning etc):
2. Urval
a) Är urvalet relevant?
b) Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet?
c) Är kontexten tydligt beskriven?
d) Finns relevant etiskt resonemang?
e) Är relationen forskare/urval tydligt beskriven?
Kommentarer (urval, patientkarakteristika, kontext etc):
Lå g Medelhö
g Hö
g
Total bedömning av studiekvalitet:
Bila ga 5
utvärdering av metoder i hälso
-
och sjukvården–
en handbok Bilaga 5:2 Ja Nej Oklart Ej tillämpl 3. Datainsamlinga) Är datainsamlingen tydligt beskriven?
b) Är datainsamlingen relevant?
c) Råder datamättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till datainsamlingen?
Kommentarer (datainsamling, datamättnad etc):
4. Analys
a) Är analysen tydligt beskriven?
b) Är analysförfarandet relevant i relation till datainsamlingsmetoden?
c) Råder analysmättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till analysen?
Kommentarer (analys, analysmättnad etc):
5. Resultat
a) Är resultatet logiskt?
b) Är resultatet begripligt?
c) Är resultatet tydligt beskrivet?
d) Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram?
e) Genereras hypotes/teori/modell?
f) Är resultatet överförbart till ett liknande sammanhang (kontext)?
g) Är resultatet överförbart till ett annat sammanhang (kontext)?
Kommentarer (resultatens tydlighet, tillräcklighet etc):
Bila ga 5
utvärdering av metoder i hälso
-
och sjukvården–
en handbok Bilaga 5:3BILAGA C SBU´s Kvalitetsgranskningsmall Bilaga 6 BILAGA 6. MALL FÖR KVALITETSGRANSKNING AV SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER ENLIGT AMSTAR [1,2]
reviderad 2014
AMSTAR ger en beskrivning av hur författarna har genomfört en systematisk översikt och om översikten uppfyller grundläggande kvalitetskrav.
Författare:
utvärdering av metoder i hälso
-
och sjukvården–
en handbok Bilaga 5:4År: Artikelnummer:
Ja Nej Kan inte svara
Ej till- lämpligt
1. Redovisas en förutbestämd metod för genomförandet?
Forskningsfrågan och inklusionskriterierna ska vara fastställda innan översikten genomförs.
2. Gjordes studieurval och dataextraktion av två oberoende granskare?
Minst två oberoende granskare ska ha utfört data- extraktionen, och ett konsensusförfarande bör vara definierat för att lösa oenigheter.
3. Var litteratursökningen av tillfredsställande omfattning?
Sökningen bör göras i minst två elektroniska databaser. Översikten ska ange de årtal och databaser som ingår (t ex Central, Embase och Medline). Ämnesord (key- words) och/eller MeSH-termer ska anges och i tillämp- liga fall sökstrategin.
Alla sökningar bör kompletteras med genomgång av över- siktsartiklar, läroböcker, aktuella
innehållsförteckningar, ämnesspecifika databaser och register eller rådfrågning av experter, samt av referenslistorna i de framtagna studierna.
4. Användes studiernas publikationsform som ett
inklusions-/exklusionskriterium?
Författarna bör ange om alla typer av
publikationer omfattades av litteratursökningen.
Om litteratur har exkluderats pga
publikationsform (t ex ”grå litteratur”) eller pga språk, etc ska detta anges.
5. Finns förteckningar över inkluderade och exkluderade studier?
En förteckning över medtagna respektive uteslutna studier bör finnas i rapporten.
utvärdering av metoder i hälso
-
och sjukvården–
en handbok Bilaga 5:5 Ja Nej Kan intesvara
Ej till- lämpligt
6. Har de inkluderade studiernas karakteristika och resultat redovisats?
Kända faktorer hos deltagarna i de utvärderade studierna (patient characteristics), såsom ålder, etnicitet, kön, rele- vanta socioekonomiska data, sjukdomstillstånd, varaktig- het, svårighetsgrad och andra sjukdomar, bör anges i rapporten. Uppgifter om deltagarna, åtgärd/behandling och utfall i studierna bör presenteras i sammanfattad form, t ex i en tabell.
7. Har den vetenskapliga kvaliteten hos de ingående studierna utvärderats och dokumenterats?
Förutbestämda metoder för kvalitetsvärderingen ska anges.
För effektstudier bör exempelvis framgå om författarna valt att bara ta med randomiserade, dubbelblindade studier med kontrollgrupper som får placebo. För andra studietyper gäller andra
ställningstaganden.
8. Har vederbörlig hänsyn tagits till de inkluderade studiernas vetenskapliga kvalitet vid formulering av slutsatserna?
Utvärderingen av metodologisk stringens och vetenskaplig kvalitet ska framgå i översiktens analys och dess slutsatser, och tydligt anges vid utformning av rekommendationer.
9. Användes lämpliga metoder för sammanvägning av studiernas resultat?
Lämpligheten i att lägga samman resultaten från de olika studierna bör säkerställas genom bedömning av de ingående studiernas homogenitet (dvs Chi2-test för beräkning av homogenitet, I2). Om heterogenitet finns bör man använda en modell som tar hänsyn till slump- effekter (random effects model) och/eller överväga om det ur klinisk synpunkt är lämpligt att slå ihop resultaten.
10. Har sannolikheten för publikationsbias* bedömts?
En bedömning av publikationsbias bör omfatta en kombi- nation av grafiska hjälpmedel (t ex med funnel plot eller andra tester) och/eller statistiska metoder (t ex Eggers regressionsanalys).
11. Är eventuella intressekonflikter angivna?
Eventuella sponsorer och bidragsgivare bör
tillkännages både i den systematiska översikten och i de ingående studierna.
BILAGA D. ARTIKELMATRIS
bevis på samband medsvårighetsgraden och prognosen för covid-19 in health care services
Resultatet visar att besöksrestriktioner hade negativ effekt på både personal och boende.
Resultatet visar att vård I livet
slutskede beskrivs I journalerna utifrån
patients with g of palliative care delivery l expertpanel av styrelsemedlem mar i nationella hospice- och palliativa vårdföreningar i Europa.
Resultatet visar att lägre konsensus för vård I livet
slutskede uppkom och efterfrågan om palliativa vårdteam uppkom. Man fann att det fanns ett behov av att personal utan specialistkompetens stärkte sitt bidrag I den palliativa
Resultatet visar att planering av vård tillsammans med anhöriga, personal och patient underlättade framtida beslut om medicinska åtgärder vårdens kvalité.
Medelhö g
6 Lind, S., Adolfsson, J., Axelsson, B. &
Fürst, C-J. studie baserad på granskning av
I resultatet fann man flera relevanta kvalitetsindikatione r för palliativ vård och vård i livet studie baserad på data från svenska palliativregistret.
I resultatet fann man att män var överrepresenterade bland dödsfall med konstaterade Covid-19 och att de i högre utsträckning besvärades av dyspné jämfört med illamående var mindre vanligt hos boende med the First Three Months of the Outbreak of COVID-19? A National Register Study.
The objective
I resultatet fann man att färre patienter undersöktes av läkare under sina sista levnadsdagar sjukhus. Man fann även vissa
Journal of infection in an elderly of the present study was to years or older admitted in patienter 75 år eller äldre, med en
PCR-bekräftad diagnos av covid-19-infektion.
Resultatet visar att symtomdebut kom 2–7 dagar före inläggning och bestod främst av feber, hosta och dyspné. Hög ålder, som bidrog till överlevnad var kvinnligt kön, tidigare behandling med
RAAS-hämmare, en högre syremättnad vid journaler från 60 äldre patienter med covid-19-infektion.
Resultatet visar att äldre patienter med bekräftad Covid-19 smitta var till stor del män med besvär som hosta, dyspné och trötthet som vanligaste symtom.
COVID-19 orsakar generellt en relativt hög dödlighet hos äldre patienter.
Hög
and Register Study.
Journal of för palliativ vård användes. Alla
Resultatet visar att antalet dödsfall på äldreboende var högre än
jämförelsevis med antalet dödsfall på sjukhus. De som avled på
äldreboenden var äldre än de som avled på sjukhus.
Färre diskussioner betydligt lägre för patienter som avled på äldreboende än för de som avled på Register Study.
Journal of
Resultatet visade att andnöd var det vanligaste
genombrottssymto men hos Covid-19 patienter.
Symtomlindring för andfåddhet,
delirium, ångest och rossel var mindre framgångsrikt hos Covid-19 patienter.
Patienter på äldreboenden var äldre, ofta kvinnor.
Andfåddhet rapporterades oftare på
äldreboenden än sjukhus. Resultatet visade också att patienter som vårdades på
äldreboenden erhöll I högre utsträckning fullständig lindring
vårdades på place of death for nursing
framkommer det att andelen personer som avled pga COVID-19 i mars-maj 2020 var hög.
Att de personer som avled på grund av Covid-19 var äldre än personer som avled av annan orsak och de flesta personer som då bodde i utsatta socioekonomiska områden. Patienter som bodde på äldreboende inkom I högre utsträckning till sjukhus än de som avled av annan orsak. Andelen inläggningar på sjukhus var även högre under maj 2020 än innan. related to the COVID-19
Resultaten tyder på att ytterligare implementering av sjuksköterskerollen på äldreboende och externa
hemteam kommer att främja en god död och optimera upplevelserna för boende och deras vårdpartners under resan i livets slutskede. studie med 2020 medverkande respondenter.
Resultatet visar att medvetenheten om palliativ vård var högre bland
Medelhö
g
Molander, U., public health eller personer som hade en
familjemedlem eller vän I behov av palliativ vård.
Resultatet påvisar även att det främsta platsen som
patienter I palliativ vård föredrar att avsluta sitt liv vid är I hemmet.
Dying in times of the corona are related to provided care läkare och annan sjukvårdspersona på äldreboende, I slutenvård, på hospice och i hemsjukvård.
Besöksrestriktioner na var starkt bidragande till en negativ upplevelse av döendet och vården I livets slutskede. Drygt 41% ansåg att vård/omvårdnad begränsades pga.
COVID-19. Vården i livets slut på äldreboenden och sjukhus
uppskattades mindre jämfört med den på hospice och i ordinärt boende.
Överlag ansågs både omvårdnad och alarm state in Spain.
Tvärsnittsdeskrip tiv studie med hjälp av enkäter via Google Forms. 238 respondenter ingick i studien.
Resultatet visar att utbildning och träning i palliativ vård har en positiv effekt på
sjuksköterskors inställning till vård i livets slut under COVID-19.
Hög
Attitudes l Research and Public Health. l, befolkningen i allmänhet och
Resultatet visar att kvinnor, patienter löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa under patienter med icke smittsamma
this review is Systematisk
litteraturöversikt Resultatet påvisar
att ångest, Hög
Giannakas, T., Giannakoulis, G.V., Papoutsi, E.,
Katsaounou, P.
Prevalence of depression, anxiety, and insomnia among healthcare workers during the COVID-19 pandemic: A systematic review and meta-analysis.
Brain,
Behavior, and Immunity.
(2020)
to synthesize and analyze existing evidence on the
prevalence of depression, anxiety and insomnia among HCWs during the Covid-19 outbreak.
med 13 inkluderade studier
depression och psykisk ohälsa återfanns i flertalet studier samt att viss skillnad kunder återses i köns och yrkesskillnader, kvinnliga
sjuksköterskor och vårdpersonal påvisade ha högre benägenhet att utveckla psykisk ohälsa i jämförelse med manliga dito.
BILAGA E Informationsbrev till Enhetschefer med förfrågan om respondenternas deltagande
Akademin för hälsa, vård och välfärd
Mälardalens högskola 211111
Till Vårdenhetschefer i Göteborgs stad
Tillfrågan om sjuksköterskors medverkan i examensarbete ”DEN PALLIATIVA VÅRDEN PÅ VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE UNDER COVID-19"
Vi heter Casandra Björn och Stefan Ideberg och är studenter på
Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning Hälso- och sjukvård i hemmet vid
Mälardalens högskola i Västerås, som också är huvudman för studien. Syftet med vår studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av den palliativa vården på vård- och
omsorgsboenden under Covid-19.
Vi vill därför komma i kontakt med tillsvidare-, tillfälligt- eller timanställda sjuksköterskor (bemanningssjuksköterskor är exkluderade) till vår enkätstudie som genomförs på samtliga kommunala vård- och omsorgsboenden i Göteborgs Kommun. Enkäten görs tillgänglig via en länk som mejlas till sjuksköterskorna. Att besvara enkäten tar ca 5 minuter och innehåller flervalsfrågor där man kryssar i det val som passar bäst.
Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.
Allt material kommer att hanteras konfidentiellt. All insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet.
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola.
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola.