Metoddiskussion

För att besvara syftet som innebar att beskrivasjuksköterskornas erfarenheter av att vårda palliativa patienter under Covid-19 pandemin var enkätstudie lämplig. Syftet valdes efter diskussion examensarbetesförfattarna emellan, då ett intresse för hur den palliativa vården fungerat under pågående pandemi fanns. Styrkan med att använda en webbaserad enkät är att en större grupp kan nås, deltagarna är ej namngivna, vilket anses kunna öka

svarsfrekvensen, samt att kostnaderna är låga och insamlade data enkelt kan överföras direkt för analys, vilket sparar tid (Polit & Beck, 2021). Kvantitativ tvärsnittsstudie lämpar sig väl, då undersökningen återspeglar deltagarnas åsikter under en viss tidpunkt (Ejlertsson, 2019).

Polit och Beck (2021) beskriver att icke experimentella enkätundersökningar är insamling av information gällande deltagarnas aktiviteter, preferenser och attityder, vilket lämpades sig väl med studiens syfte. Hade studiens syfte varit att undersöka sjuksköterskornas upplevelser av att vårda palliativa patienter under Covid-19 och erhålla en mer djupgående förståelse hade en kvalitativ metod lämpat sig bättre (Bryman, 2011).

Inledningsvis sökte författarna efter färdiga enkäter för studiens syfte, då inga enkäter återfanns, producerades en ny enkät med hjälp av webbverktyget Microsoft Forms. Enkätens validitet och reliabilitet kan diskuteras då enkäten för denna undersökning är

egenkonstruerad och såldes inte har genomgått en psykometrisk analys. En psykometrisk analys innebär enligt Urbina (2014) att bevis samlas in för reliabilitet och validitet för att säkerställa att undersökningen mäter vad den är avsedd att mäta. Inledningsvis fanns ett intresse av att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda palliativa patienter i en specifik stad i Västra Götaland, intresset för den specifika staden väcktes då urvalet av sjuksköterskor var hög, och ur bekvämlighetssynpunkt då en av examensarbetesförfattarna hade kännedom om den specifika stadens sjukskötersketäthet. Urvalet av sjuksköterskor fick sedermera utökas, då responsen var för låg. Innan enkäten skickades ut till de tilltänka respondenterna genomfördes en mindre pilotstudie. Billhult (2017) beskriver pilotstudien som en kvalitetssäkring inför resultatanalysen. Totalt sex sjuksköterskor ingick i pilotstudien, samtliga med olika erfarenheter. I samband med pilotstudien ställdes frågor om enkätens utformning och frågornas relevans samt plats för övriga synpunkter (Bell & Waters, 2016).

Utefter frågeställningar från pilotstudien genomfördes vissa revideringar och

omformuleringar, detta beskriver Polit och Beck (2021) som en metod för att säkerställa validiteten samt reliabiliteten i instrumentet. Inga otydligheter gällande frågornas utformning framfördes under pilotstudien. Däremot ansågs svarsalternativen i en fråga otydliga, otydligheten handlade om formuleringen i de svarsalternativ som gavs, inte kärnan i frågan, svarsalternativen som gavs upplevdes otydliga av respondenten, och korrigerades därefter i samråd med handledaren. Då studiens syfte var att undersöka huruvida den allmänna palliativa vården fungerade på äldreboenden under pandemin kan det diskuteras hur sjuksköterskorna uppfattade frågeställningarna, sjuksköterskorna erhöll information som beskrev att examenarbetesförfattarna önskade deras erfarenheter av hur de upplevt att de kunde arbete utefter de palliativa vårdprinciperna under 2020. Eventuellt kan

sjuksköterskorna ha associerat till vård i livets slutskede då mycket fokus kring pandemin har kretsat till vård av patienter i livet slutskede.

22

Validitetsbegreppet syftar till att bedöma om undersökningen är giltig, det vill säga om undersökningen mäter vad den avser att mäta. Extern validitet berör undersökningens generaliserbarhet, hur studien kan generaliseras till andra sociala kontexter, medan den interna validiteten berör huruvida de slutsatser som presenteras är trovärdiga eller ej.

Reliabiliteten avser hur studien kan appliceras av en annan forskare eller på en annan population och erhålla samma resultat (Bryman, 2011). Resultatet i den aktuella studien torde kunna generaliseras då respondenterna bestod av deltagare från den totala

populationen. Då Sverige varit unika i sin strategi mot Covid-19 pandemin är en reflektion att det varit besvärande att diskutera artiklarna från tidigare forskning då merparten av

artiklarna var internationella studier, en tanke att enbart utgå från svenska studier uppkom i arbetets startfas, men fick därefter läggas åt sidan då stabiliteten i bakgrunden inte varit densamma med enbart svenska studier.

Studien inkluderade heltid- och deltidsanställda sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, som under 2020 arbetade patientnära. Bemanningssjuksköterskor och sjuksköterskor som arbetade administrativt eller icke patientnära var exkluderade från studien. Diskussion angående huruvida bemanningssjuksköterskor bör inkluderas eller inte, hölls

examensarbetesförfattarna sinsemellan och genererade att dessa fick uteslutas. Detta då gängse uppfattning om att bemanningssjuksköterskor tenderar att arbeta under varierande tidsperioder på samma uppdrag i kombination med att bemanningssjuksköterskor i den tilltänkta staden i Västra Götaland inte erhöll e-postadress inom kommunen. Det kan

diskuteras om exkluderandet av bemanningssjuksköterskor var till en nackdel då vården idag bemannas av bemanningssjuksköterskor i varierande tidslängder på de flesta arbetsplatser inom den kommunala vården.

Informationsbrev sändes inledningsvis till samtliga enhetschefer i tilltänkt stad per e-post, många chefer besvarade med e-postadresser till anställda sjuksköterskor, dock var endast en del enhetschefer intresserade av att låta sina anställda delta i enkätundersökningen, vilket innebar ett stort bortfall. Det visade sig att i ett av stadens fyra stadsområden var ingen enhetschef villig att låta examensarbetesförfattarna kontakta sjuksköterskorna per e-post.

Enhetscheferna i detta stadsområde informerade via sin chef, att de skulle informera

sjuksköterskorna på boendena om möjlighet att delta i studien om de var intresserade. Dock hörde ingen sjuksköterska av sig med önskemål om att delta.

I första etappen sändes 69 e-postmeddelanden, ett visst bortfall på ca sex sjuksköterskor återfanns omgående relaterat till felaktiga e-postadresser eller studsande e-post om tjänstledighet. I efterhand fördes diskussion om huruvida de studsande e-postadresserna hade kunnat följas upp. Efter en påminnelse var svarsfrekvensen fortsatt låg. Diskussion med handledare gällande bortfallet från den tilltänkta staden i Västra Götaland fördes, med fråga om att bredda studien mer geografiskt, och resultatet av detta blev att publicera enkäten i Facebookgruppen “Sjuksköterskan”.

Efter komplettering i etikansökan och minimal korrigering av den inledande texten publicerades enkäten på Facebook. De korrigeringar som genomfördes behandlade enbart vilken målgrupp studien riktade sig till, frågorna behölls i sitt ursprung, validiteten torde inte ha påverkats av detta. Bryman (2011) poängterar att den interna validiteten stärks när

23

irrelevant information sorteras bort. Urvalet var representativt då det enbart inkluderade sjuksköterskor som arbetar patientnära på äldreboenden i Sverige vilket innebär att studien vände sig till hela populationen som ämnades undersökas. Att studien vände sig till

yrkesverksamma sjuksköterskor oavsett geografiskt område gör studiens generaliserbarhet hög. Studien hade i och med detta kunnat överföras till en specifik population på

förutbestämt geografiskt område och resultatet hade blivit detsamma.

Att utöka enkäten till Facebookgruppen Sjuksköterskan kan innebära en svaghet,

Facebookgruppen har ca 31 000 aktiva medlemmar, enbart 70 sjuksköterskor valde att delta i studien, vilket gör det svårt att precisera hur många eventuella respondenter vi nådde ut till.

Det är därmed svårt att beräkna det externa bortfallet då inga respondenter tillfrågades personligen om medverkan. Den som önskade delta i studien läste informationen och fick därefter aktivt klicka sig vidare till enkäten. Detta kan spegla huruvida intresset generellt är hos sjuksköterskor att delta i enkätstudier, vilket stämmer överens med vad Ejlertsson (2019) skriver att deltagandet i en enkätstudie sällan når 50%. En svaghet med enkäten är att kön eller i vilket län eller stad som respondenterna kom ifrån inte efterfrågades i det

demografiska inledande avsnittet. Inledningsvis fördes diskussioner mellan författarna och handledare att en fråga om kön kunde äventyra respondenternas anonymitet relaterat till att det är ett kvinnodominerande yrke och att det således hade kunnat vara genomförbart att spåra respondenter av manligt kön. I efterhand hade det varit av intresse att utöka studien till en analytisk ansats och jämföra om det skiljt sig i svar mellan könen och vart i landet som respondenterna arbetat. Det hade också varit av intresse att få reda på hur stor andel av sjuksköterskorna i det stadsområde där ingen deltog, som nåddes av informationen om studien. Anledningen till att studien fokuserat på den deskriptiva statistiken var för att examensarbetesförfattarnas intresse låg i att presentera resultatet i sin helhet, i efterhand hade det varit av intresse att jämföra olika data och jämföra likheter och skillnader.

Enkäten bestod av totalt 34 frågor, 25 av frågorna var av flervalstyp med en femgradig Likert-skala: ”Alltid”, “Oftast”, Sällan” och “Aldrig” samt ett neutralt svarsalternativ av typen “Vet ej”. Att besvara frågor var inte tvingande utan det gavs möjlighet att hoppa över frågor.

Resterande 11 frågor hade svarsalternativ ”Ja”, ”Nej” eller ”Vet ej”, alternativt årsintervall som visade på tid i yrket etcetera. Examensarbetesförfattarna valde att avsluta enkäten med en öppen fråga som gav respondenterna möjligheten att med egna ord beskriva de

erfarenheter de hade eller ville framföra. Eijlertsson (2019) beskriver att det är till fördel att låta respondenterna svara fritt, det anses som motiverande och kan öka meningsfullheten i enkäten.

En svaghet i utformandet av enkäten var att båda författarna inte hade möjlighet att administrera enkäten i Microsoft Forms, då enbart ett användarkonto kunde administrera enkäten, vilket medförde snedfördelad belastning och ökad bundenhet för en av författarna.

Möjligheten finns att detta har påverkat den interna validiteten då insamlingen av data skedde under en kort period. En styrka med enkäten finner examensarbetesförfattarna vara den förförståelse som respondenterna har till ämnet palliativ vård och deras kännedom om begrepp som används i enkäten. Det är betydande för studiens validitet att formulera frågor anpassade efter målgruppen (Ejlertsson, 2019). Bryman (2011) belyser att den interna validiteten ökar vid god kännedom om miljön som ska studeras. Då målgruppen var

24

sjuksköterskor yrkesverksamma patientnära under 2020 bedöms de utformade frågorna vara av god kvalité då samtliga frågor berör områden som varje enskild grundutbildad

sjuksköterska bör ha god kännedom om.

Ett mål var att hålla svarstiden för enkäten nere för att öka antalet respondenter som

besvarade enkäten i sin helhet. Att ha fler öppna frågor hade kunnat vara mer kraftfullt men av bekvämlighetsskäl var detta inte möjligt då tidsaspekten också var en stor indikator för att få så många som möjligt fullfölja enkäten. Datainsamlingen pågick från 8 december 2021 till 1 februari 2022, under denna tid sändes två påminnelser per e-post till respondenterna i den tilltänkta staden i Västra Götaland, och efter att enkäten publicerats i Facebookgruppen Sjuksköterskan sändes två påminnelser ut även där.

När enkäten stängdes hade totalt 100 respondenter deltagit i studien varav ca 30% av respondenterna kom från den tilltänkta staden i Västra Götaland. Övriga respondenter svarade via Facebookgruppen Sjuksköterskan med ursprung från varierande delar av landet.

Diskussion genomfördes i efterhand om fördelningen av respondenter från den tilltänkta staden i Västra Götaland kan ha snedfördelat resultatet, examensarbetesförfattarna finner dock att samtliga svar har speglat totalbilden och således inte ha haft betydelse för var ifrån respondenterna svarade på enkäten rent geografiskt, av döma på de fritextsvar som

insamlades var alla av liknande karaktär, oavsett om de inkom från den tilltänkta staden i Västra Götaland eller från Facebookgruppen Sjuksköterskan. Fritextsvaren lästes upprepade gånger med syfte att urskilja teman, när teman i analysarbetet identifierades uppstod

problem, med för många teman till en början, detta krävde djupare analys och efter överläggning och vidare analys kunde tre teman lyftas ut. Tidskrävande analysarbete men nödvändigt för att skapa en god grund i det presenterade resultatet. Inga interna bortfall återfanns under analysarbetet, samtliga respondenter hade möjlighet att när som helst avsluta enkäten, dock återfanns inga enkäter som inte var färdigifyllda.

Detta examensarbete producerades av två examensarbetesförfattare, där samarbetet har fungerat väl, examensarbetesförfattarna har inga intressekonflikter att avslöja och har under hela arbetets gång haft en öppen dialog där bådas åsikter tagits i beaktande.