7 Slutsatser
7.1 Förslag på vidare studier
I studien har det upptäckts tre nya typer av tillfredsställelse som finns att hitta i videojournalistik. Vidare studier skulle kunna undersöka om de här tillfredsställelserna går att återfinna i andra medier, både i äldre samt i nya digitala medier. De skulle även kunna titta närmare på om det finns fler nya typer av tillfredsställelse i videojournalistik som inte uppmärksammats i den här studien. I studien identifieras känslor som ett för brett begrepp för att vara en egen tillfredsställelse men det kan ändå vara intressant att diskutera vid forskning inom användarteorin. Genom att bryta ner begreppet i olika känslor kunde studieförfattarna upptäcka empati som en ny tillfredsställelse vilken användaren kan erhålla från video. För vidare forskning kan det därför vara intressant att undersöka om det finns andra känslor som skulle kunna beskrivas som kategorier för
tillfredsställelse, både i video och andra typer av medier.
Framtida forskare skulle med hjälp av användarteorin kunna undersöka andra tidningsföretags videojournalistik. I studien intervjuas lokaltidningar men det vore intressant att studera vilka strategier större dagstidningar har samt deras tankar om användarnas behov. Framtida studier skulle även kunna undersöka hur den tekniska utvecklingen förändrar användarbehovet i videojournalistik. Detta skulle kunna göras med teoretisk bas i användarteorin.
62
Referensförteckning
Andersson, U. (2017). Digitala plattformar allt viktigare för nyhetspubliken - förutom när det gäller tidningsprenumeration. I U. Andersson, J. Ohlsson, H. E, Ekengren, & M. Oskarsson (Red.), Larmar och gör sig till. SOM-institutet.
Andersson, U. (2018). Medieutveckling 2018: svenska nyhetsvanor. Myndigheter för press, radio och tv. Hämtad den 200505 från
http://www.mprt.se/Documents/Publikationer/Medieutveckling/MU- Svenska%20nyhetsvanor%202018.pdf?epslanguage=sv
Ahrne, G., & Svensson, P. (red). (2015). Handbok i kvalitativa metoder (2:2 uppl.). Liber. Andén, A. (2013, mars 1). GP testar ny webb-tv-tjänst. [www.]. Hämtad den 200505 från
https://www.dagensmedia.se/nyheter/medievarldens-arkiv/gp-testar-ny-webb-tv-tjanst/ Barbour, R. S. (2005). Making sense of focus groups. Medical Education, 39(7), 742–750.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2929.2005.02200.x
Bloor, M., Frankland, J., Thomas, M., & Robson, K. (2001). Focus groups in social research. Sage.
Blumler, J. (2010). The two-legged crisis of journalism. Journalism Studies, 11(4), 439–441. https://doi.org/10.1080/14616701003802519
Bock, M. (2011). You Really, Truly, Have to ”Be There”: Video Journalism as a Social and Material Construction. Journalism & Mass Communication Quarterly, 88(4), 705–718. https://doi.org/10.1177/107769901108800402
Bock, M. (2012). Newspaper journalism and video: Motion, sound, and new narratives. New Media & Society, 14(4), 600–616. https://doi.org/10.1177/1461444811421650
Bock, M. (2015). Showing versus telling: Comparing online video from newspaper and television websites. Journalism, 17(4), 493–510. https://doi.org/10.1177/1464884914568076
Bohusläningen. (2020A). Om Bohusläningen. [www.]. Hämtad den 200327 från https://info.bohuslaningen.se/om-bohuslaningen/
Bohusläningen. (2020B). Annonsera i Bohusläningen. [www.]. Hämtad den 200327 från https://info.bohuslaningen.se/
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Qualitative Research in Psychology Using thematic analysis in psychology Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
63
Caruana, J. (2013). The effect of online news delivery platform on elements in the communication process: An experimental investigation. Journal of Information, Communication & Ethics in Society. 11(4), 233–244. https://doi.org/10.1108/JICES-09-2013-0036
Celestin, R., & Dalmolin, F. E. (2008). France From 1851 To The Present. Palgrave.
Cowan, G., & Westphal, D. (2010). Public Policy and Funding the News. USC Annenberg Center on Communication Leadership and Policy. Hämtad den 200307 från
https://fundingthenews.usc.edu/files/2015/07/Funding-the-News_report-optimized.pdf Curran, J. (2010). THE FUTURE OF JOURNALISM. Journalism Studies, 11(4), 464–476.
https://doi.org/10.1080/14616701003722444
Dagens media. (2013, februari 18). Aftonbladet satsar på live-tv. [www.]. Hämtad den 200505 från https://www.dagensmedia.se/nyheter/medievarldens-arkiv/aftonbladet-satsar-pa-live-tv/
Downie, L., Schudson, M., & Downie, L. (2009). The Reconstruction of American Journalism. Columbia Journalism Review, 48(4), 28–51. http://search.proquest.com/docview/58834790/ Du Plessis, E. (2005). The Advertised Mind: Ground-breaking Insights Into how Our Brains
Respond to Advertising. Kogan Page.
Falkheimer, J., & Heide, M. (2014). Strategisk kommunikation: En introduktion. Studentlitteratur AB.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Covid-19. [www.]. Hämtad den 200327 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/ Gota Media. (2020). Varumärken. [www.]. Hämtad den 200327 från
https://www.gotamedia.se/gota-media/varumarken/
Gripsrud, J. (2011). Mediekultur, mediesamhälle. Daidalos AB.
Grönroos, C. (2002). Service management och marknadsföring: En CRM-ansats. Liber.
Grönroos, C. (2011). Value co-creation in service logic: A critical analysis. Marketing Theory, 11, 279–301. https://doi.org/10.1177/1470593111408177
Gummesson, E. (2002). Relationsmarknadsföring: Från 4P till 30R (3 uppl.). Liber.
Göteborgs-Posten. (2019, december 16). GP:s tvsatsning locker storpublik. [www.]. Hämtad den 200505 från https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/gp-s-tv-satsning-lockar-storpublik- 1.21541087
Hevey, D. (2010). Think-Aloud Methods. I N. J. Salkind, Encyclopedia of Research Design (s. 1504–1506). SAGE Publications Inc.
Holmin, M. (2017, April, 2). Fler tidningar tar betalt på nätet – och fler vill betala. Sveriges Television AB. [www.]. Hämtad den 200505 från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fler- tidningar-tar-betalt-pa-natet-och-fler-vill-betala
64
Infomaker. (2018, oktober 23). Tidningsproduktion i världens mest digitaliserade land. [www.]. Hämtad den 200227 från https://www.infomaker.se/news/tidningsproduktion-i-varldens-mest- digitaliserade-land/
Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och internet 2019. En årlig studie av svenska folkets internetvanor. Hämtad den 200227 från https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna- och-internet-2019/
Jacobsen, D. I. (2017). Hur man genomför undersökningar? (2:2 uppl.). Studentlitteratur AB. Jalakas, A., & Wadbring, I. (2014). Ska man gråta om papperstidningar försvinner? I A.
Bergström, & H. Oscarsson (Red.), Mittfåra & marginal. SOM-institutet. Jansson, A. (2009). Kommunikation. Liber.
Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. Studentlitteratur AB.
Katz, E., Blumler, J. G., & Gurevitch, M. (1973). Uses and gratifications research. The Public Opinion Quarterly, 37(4), 509–523. https://doi.org/10.1086/268109
Katz, E., & Lazarsfeld, P. F. (2006). Personal influence: the part played by people in the flow of mass communication (2 uppl.) Transaction publishers.
Krasnova, H., Veltri, N. F., Eling, N., & Buxmann, P. (2017). Why men and women continue to use social networking sites: The role of gender differences. Journal of Strategic Information Systems, 26(4), 261–284. https://doi.org/10.1016/j.jsis.2017.01.004
Layton, C. (2008). The Video Explosion. American Journalism Review, 29(6), 25–31.
Li, Y., Ye, H., Liu, A., Yang, X., & Wang, X. (2018). Will Digital Fluency Influence Social Media Use? An Empirical Study of WeChat Users. ACM SIGMIS Database: the DATABASE for Advances in Information Systems, 49(4) p 30–45. https://doi.org/10.1145/3290768.3290773 Lindstedt, I. (2019) Forskningens hantverk (2 uppl.). Studentlitteratur AB.
Malmö universitet. (2020). Så skriver du ditt examensarbete. [www.]. Hämtad den 200506 från https://student.mau.se/mina-studier/examen/examensarbete/
McQuail, D., Blumler, J., & Brown, J. (1972). The television audience: a revised perspective. I D. McQuail (Red.), Sociology of Mass Communications (s. 135–162). Penguin.
Morgan, D. L. (1997). Focus groups as qualitative research (2 uppl.). Sage.
Mårtensson, R. (2008). Marknadskommunikation: Kunden, varumärket, lönsamheten (3 uppl.). Studentlitteratur AB.
Nationalencyklopedin. (2020A). Uppslagsverket: Trovärdig. [www.]. Hämtad den 200420 från https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/trov%C3%A4rdig
65
Nationalencyklopedin. (2020B). Uppslagsverket: Realism. [www.]. Hämtad den 200420 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/realism
Olsen, W. (2012). Interviews. I W. Olsen, Data collection: Key debates and methods in social research (s. 33–38). SAGE Publications Ltd.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen : kvalitativa och kvantitativa perspektiv (3 uppl.) Liber.
Olsson Jers, C. (2012, Juni 7). Intervju, del 1: Förberedelse, intervjufrågor med Cecilia Olsson Jers. [video]. Youtube. Hämtad den 200310 från https://www.youtube.com/watch?v=- XEGOIh5NXs
Palmgreen, P., & Rayburn, J, D. (1979). Uses and gratifications and exposure to public television: a discrepancy approach. Communication research, 6(2), 155–179.
https://doi.org/10.1177/009365027900600203
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (5 uppl.). Studentlitteratur AB.
Payne, A. F., Storbacka, K., & Frow, P. (2008). Managing the co-creation of value. Journal of the Academy of Marketing Science, 36, 83–96. https://doi.org/10.1007/s11747-007-0070-0
Petersson, J. (2012). Co-Creation - Synsätt inom marknadsföringslitteraturen (Examensarbete, Örebro universitet, Örebro). Hämtad den 200310 från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:571971/FULLTEXT03.pdf?fbclid=IwAR34NnSlBw4ykUGSlqnV8 ma3C-Zgwob7rCNnUskmI5cUPg0p9NhHNX2z88A
Ravald, A. (2008). Hur uppkommer värde för kunden? (Doktorsavhandling, Svenska handelshögskolan, Helsingfors). Hämtad den 200312 från
https://helda.helsinki.fi/handle/10227/296
Regeringskansliet. (2018, maj 18). Sverige klättrar i digitaliseringsrankning. [www.]. Hämtad den 200427 från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/sverige-klattrar-i-
digitaliseringsranking/
Rubin, A. M. (2009). The uses-and-gratifications perspective on media effects. I J. Bryant, & M. B. Oliver (Red.), Media effects: Advances in theory and research (s.165–184). Routledge. Ruggiero, T. (2000). Uses and Gratifications Theory in the 21st Century. Mass Communication
and Society, 3(1), 3–37. https://doi.org/10.1207/S15327825MCS0301_02
Røvik, K. A. (2008). Managementsamhället: Trender och idéer på 2000-talet. Liber.
Røvik, K. A. (2016). Knowledge Transfer as Translation: Review and Elements of an Instrumental Theory. International Journal of Management Reviews, 18(3), 290–310.
66
Shannon, C. E. (1948). A Mathematical Theory of Communication. Bell System Technical Journal, 27(3), 379–423. https://doi.org/10.1002/j.1538-7305.1948.tb01338.x
Siles, I., & Boczkowski, P. (2012). Review of Making sense of the newspaper crisis: A critical assessment of existing research and an agenda for future work. New Media & Society, 14(8), 1375–1394. https://doi.org/10.1177/1461444812455148
Stafford, T. F., Stafford, M. R., & Schkade, L. L. (2004). Determining Uses and Gratifications for the Internet. Decision science, 35(2), 259–288.
https://doi.org/10.1111/j.00117315.2004.02524.x
Stampen. (2020). Om oss. Vi är Stampen. [www.]. Hämtad den 200327 från https://stampenmedia.se/om-oss/.
Strömbäck, J. (2004). Den medialiserade demokokratin. Om Jounalistikens ideal, verklighet och makt. SNS Förlag.
Sundar, S. S. (2008). The MAIN model: A heuristic approach to understanding technology effects on credibility: I M. J. Metzger, & A. J. Flanagin (Red.), Digital media, youth, and credibility (s. 72–100). The MIT Press.
Sundar, S. S., & Limperos, A. M. (2013). Uses and Grats 2.0: New Gratifications for New Media. Journal of Broadcasting & Electronic Media, 57(4), 504–525.
https://doi.org/10.1080/08838151.2013.845827
Sydsvenskan. (2016, maj 5). Välkommen till oss på Sydsvenskan. [www.]. Hämtad den 200327 från https://www.sydsvenskan.se/2016-05-05/valkommen-till-oss-pa-sydsvenskan
Sydsvenskan. (2020). Statistik. [www.]. Hämtad den 200327 från https://annons.sydsvenskan.se/sv-se/stats
Thurén, T. (2013). Källkritik (3 uppl.). Liber.
Vakratsas, D, & Ambler, T. (1999). How advertising works: what do we really know? Journal of Marketing, 63(1), 26–43. https://doi.org/10.1177/002224299906300103
Vargo, S. L., & Lusch, R. F. (2008). Service-dominant logic: continuing the evolution, Journal of the Academy of Marketing Science, 36, 1–10. https://doi.org/10.1007/s11747-007-0069-6 Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Hämtad den 200220 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Wei, R., & Lo, V. (2006). Staying connected while on the move: Cell phone use and social connectedness. New Media & Society, 8, 53–72. https://doi.org/10.1177/1461444806059870 Weibull, L. (2012). Vad händer med de tryckta dagstidningarna?, i A. Bergström, & J. Ohlsson
(Red.), Medborgarna och välfärden. Samhälle, opinioner och medier i Västsverige. SOM- institutet.
67
Westlund, O. (2006). Känslor av medieförtroende. SOM-institutet.
Whiting, A., & Williams, D. (2013). Why people use social media: A uses and gratifications approach. Qualitative Market Research, 16(4), 362–369. https://doi.org/10.1108/QMR-06- 2013-0041
Yang, J., Pavelko, R., & Utt, S. (2015). College Students Use Videos More than Photo Slideshows. Newspaper Research Journal, 36(2), 237–252. https://doi.org/10.1177/0739532915587299 Ystads Allehanda. (2020A). Om oss. [www.]. Hämtad den 200327 från
https://medieportalen.ystadsallehanda.se/om-oss/
Ystads Allehanda. (2020B). Om vår historia. [www.]. Hämtad den 200327 från https://kundcenter.ystadsallehanda.se/om-var-historia/
68
Bilaga 1– Intervjuguide för dagstidningar
Video som journalistik:
1. Hur jobbar ni med rörligt material idag?
a. Används det som komplement eller som ”huvud-medium”? b. Har ni någon strategi bakom vad du väljer för rörligt material?
2. Kan du berätta lite mer om vad som fick er att börja jobba med video från början? 3. Vad är ert syfte/mål med att använda videojournalistik som nyhetskälla?
4. Vad har ni för målgrupp för videojournalistik? 5. Hur vet ni vad er målgrupp vill ha?
6. Vilken betydelse har videoformatet haft för er tidning tycker du ? 7. Vilken typ av videor lägger ni ut?
a. Vad (vilket budskap) vill ni förmedla med dessa? b. Vilken typ av videor väljer ni att utesluta?
8. Förväntar ni er några konkreta resultat/konkreta mål med er kommunikation i video? a. I sådana fall vilka?
b. Hur mäts dessa? Användarnas videotittande:
9. Varför tror du att människor följer och kommunicerar på nyhetsvideor generellt? 10. Varför tror du att människor tittar på era nyhetsvideor?
11. Vad gör ni för att användaren ska känna ett värde i att titta på era videoklipp?
12. Hur har sättet ni arbetar med videojournalistik på förändrats från att ni började till idag? 13. Man brukar prata om att det finns fyra sätt som kan motivera konsumenten till attt ta del
av ett innehåll: Det är för att stärka sin personliga identitet, skapa förutsättningar för social interaktion, för att informeras eller som underhållning.
a. Vilka områden tror du att era användare tar del av utifrån ert videomaterial; stärka sin personliga identitet, skapa förutsättningar för social interaktion, för att
informeras eller som underhållning.
b. Intressant, hur kommer det sig att du tänker så? Feedback från konsumenten:
14. Hur tänker du att ert arbete med rörlig bild har påverkat relationen med era användare? 15. Hur kan era användare vara med och påverka er videojournalistik?
a. Genomför ni fokusgrupper eller enkäter för att se vad användarna tycker och tänker?
16. Kan du ge exempel på hur ni hanterat feedback i form av kritik/beröm?
a. Har det t.ex. hänt att ni tagit bort kommentarer som varit kritiska? Om ja, varför? b. Har ni märkt att någon typ av videojournalistik inte uppskattats? Varför?
Verksamheten:
17. Tittar ni på hur konkurrenter använder sig av videojournalistik? a. Vad lär ni er av det?
18. På vilket sätt tror du att ert företags närvaro med video bidrar till att stärka ert varumärke? 19. Vad skulle du säga är en god relation mellan ett företag och dess kunder?
69
a. På vilket sätt arbetar ni med videojournalistik för att skapa ”goda relationer” till era kunder?
70
Bilaga 2– Intervjuguide fokusgrupper
1. Icebreaker: Säg lite kort om dig själv a. Namn
b. Vad du har för sysselsättning
c. Bonusfråga - säg något roligt fakta om dig.
2. Diskussionsstartare: Basfråga som startar öppen diskussion: a. Hur konsumerar ni nyheter idag?
b. Hur har ni stött på nyhetsvideor?
c. Följer ni/ Prenumererar ni på någon/ några nyhetstidningar?
3. Varför väljer man att klicka på/se ett specifikt nyhetsklipp? *Bild på playknapp* a. När väljer man att inte klicka?
b. När du gått in på ett nyhetsklipp, vad får dig att stanna kvar? c. Om vi vänder på frågan, vad får er att lämna?
4. Ibland blir ju olika klipp och nyheter en snackis, kan va i lunchrummet på jobbet, eller på rasten i skolan. Det kan handla om senaste nytt om Corona eller Grekazo i Malou efter 10. Har någon av er någonsin känt er ensamma/utanför eller att ni missat något för att ni inte har sett det där klippet? Kan ni ge exempel?
5. Exempel på nyheter som använt videoinslag och text.
1: I Lomma kommun har de äldre blivit mycket illa behandlade.
Uppvisande av två slags videor i samma artikel. Publicerad 1 mars 2020 på https://www.sydsvenskan.se/2020-03-01/vem-ska-trosta-vita-hansson Rubrik: Vem ska trösta Vita Hansson?
71
a. Vad tänker ni att video hade kunnat tillföra här?
b. Finns det något fall där ni kan tänka er att video stjälpt mer än vad de hjälper nyheten?
c. Efter att ha sett dessa videor, möttes era förväntningar? Vad gillade/ogillade ni? d. Vad hade ni önskat var annorlunda?
Exempel 2: CHIP
Här har vi en artikel på en kille som injicerar chip för att använda som betalkort. Hade ni velat se en video till detta och i sådan fall, vad hade ni velat se? Publicerad 8 mars 2020 på https://www.bohuslaningen.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/axel-slipper-nyckelkort- genom-att-injicera-ett-chip-1.25072423
e. Vad tänker ni att video hade kunnat tillföra här?
f. Finns det något fall där ni kan tänka er att video stjälpt mer än vad de hjälper nyheten?
72
g. Efter att ha sett denna video, möttes era förväntningar? Vad gillade/ogillade ni? h. Vad hade ni önskat var annorlunda?
6. Videoklippen: Rangordna alla 6 nyhetsklipp. a. i villken ordning hade du rangordnat dessa? b. Vad känner ni när ni ser det här klippet? c. Hur kommer det sig att ni rangordnat så här?
Klipp från Sydsvenskan:
• Semmelklipp- publicerad på facebook, publicerad 4 mars 2019, 1 min 23 sek https://www.facebook.com/sydsvenskan/videos/601756413584536/
• Spårvagnens fel- publicerad på facebook, publicerad 30 december 2019, 23 sek https://www.facebook.com/sydsvenskan/videos/463745170874108/
73
• Polis död i Malmö- publicerad på youtube, publicerad 19 december 2018, 55 sek https://www.youtube.com/watch?v=SZpGJ8o8p9k
Klipp från Bohusläningen:
• Tjörnbron - 40 år sedan den rasade - publicerad på facebook, publicerad 18 januari 2020, 35sek
https://www.facebook.com/Bohuslaningen/videos/201093477594308/
• Tömma tankar med slangbil - publicerad på facebook, publicerad 12 september 2019, 1 min 8 sek
74 Klipp från Ystads Allehanda:
• Livesändning: Äppelmarknad i Kivik - publicerad på facebook, publicerad 28 september 2019, 1 min 39 sek
https://www.facebook.com/97441621530/videos/391952168154119
7. Slutdiskussion, avrundning:
a. Efter att ni nu har fått tittat på ett flertal olika klipp från dagstidningar i Sverige, finns det något sätt att använda video på i nyhetsformat som ni tycker att vi inte har sett idag, eller som tidningar inte använder generellt?
b. Hur skulle ni vilja att tidningar använde video som verktyg i framtiden då? c. Tycker ni att de lever upp till det idag?