Bohusläningen är oberoende liberal och grundades 1878 i Uddevalla (Bohusläningen, 2020A). Veckovis har Bohusläningen 105 000 läsare totalt i både papperstidningen och på webben (Bohusläningen, 2020B). Bohusläningen tillhör koncernen Stampen där fler tidningar samlas, exempelvis Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter och TTELA (Stampen, 2020). Denna koncern når 886 000 västsvenskar, vilket är en räckvidd på 76 % i Västsverige (Bohusläningen, 2020B). Under intervjun berättade Bohusläningen att de sommaren 2019 gjort en storsatsning på rörligt material genom att utbilda personal och köpa in ny teknik. Nu strävar tidningen efter att publicera rörligt material dagligen.
Sydsvenskan, grundad 1848, är Sydsveriges ledande morgontidning och beskriver sig själva som en oberoende liberal tidning (Sydsvenskan, 2016). Sydsvenskan tillhör Bonnier AB och tillhör den koncern där Sydsvenska Dagbladets AB är moderbolag och andra tidningar likt Helsingborgs Dagblad och Kompetens i Skåne ingår (Sydsvenskan, 2016). Sydsvenskan (2020) menar att de har en total räckvidd på 396 000 per dag varav 145 000 är i deras tryckta upplaga. Sydsvenskan
35
berättade under intervjun att de har arbetat med video i flera år och har tidigare haft en tv-funktion men valt att styra om och satsar nu på video som ett verktyg för berättandet.
Ystads Allehanda grundades 1873 och är den dominerande tidningen i sydöstra Skåne, i Ystad, Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo och Skurup (Ystads Allehanda, 2020B). Tidningen är en liberal morgontidning (Ystads Allehanda, 2020B) och har 85 000 läsare online (minst 1 besök i veckan) och i tryck per dag (Ystads Allehanda, 2020A). Tidningen har en 70% räckvidd i regionen (Ystads Allehanda, 2020A). Ystads Allehanda tillhör koncernen Gota Media tillsammans med bland annat Barometern (Oskarshamns- tidningen), Smålandsposten och Blekinge läns tidning (Gota Media, 2020). Arbetet med videojournalistik har pågått i många år men är begränsat på grund av begränsade resurser, förklarade respondenten för Ystads Allehanda under intervjun.
5.1.1
Videoformatet
Samtliga tre tidningar arbetar i dagsläget med videojournalistik men vardera tidning har olika synsätt på videoformen. Ystads Allehanda använder formatet som ett bonusmaterial vilket får komplettera text och bild medan Sydsvenskan är noga med att inte beskriva video som ett
komplement utan snarare ett verktyg i deras verktygslåda. Bohusläningen har under 2019 gjort en storsatsning på rörligt och arbetar i dagsläget aktivt för att i varje steg av en artikel fundera på om den kan göra sig bra rörligt:
Vi har en dedikerad videoreporter på redaktionen som jobbar bara med rörligt, plus att alla andra reportrar ska kunna göra enkla rörliga inslag själva också... Vi pratar om det dagligen, och det brukar resultera i något eller några rörliga inslag varje dag.
Respondent Bohusläningen
Tidningen beskriver att de låg efter andra tidningar och att satsningen var ett sätt för dem att komma ikapp. De ville kunna göra den typen av inslag som de sett sina konkurrenter göra under en längre tid. Likt Sydsvenskan ser Bohusläningen på video som ett format som kan stå på egna ben men förtydligar samtidigt att det är först på senare tid som de blivit bättre på att låta videon stå i fokus:
Tidigare har väl videorna varit mer komplement om man har en artikel så där inne gömmer det sig ett rörligt material i form av en video. Men vi har blivit duktigare det senaste året på att lyfta upp videon ordentligt...Vi börjar mer och mer fatta att man kan jobba på det sättet också.
36
Sydsvenskan förklarar att de ser en förflyttning i hur läsaren tar till sig media och att det därför, i många fall, blir relevant att lyfta fram videoformatet framför text. Tidningen anser att rörligt material är rätt väg att gå för att de ska kunna fungera på de sociala plattformarna, som exempel nämns stories-formatet på instagram. Både Ystads Allehanda och Sydsvenskan har åsikten att rörliga inslag behövs för att kunna förmedla känslor. De menar att det i sin tur skapar ett intresse hos användaren vilket gör att hen kommer välja tidningen igen. Båda tidningarna påpekar även att att den yngre generationen vill se mer rörligt material och att tidningen, för att nå den målgruppen, behöver skapa mer rörligt.
5.1.2
Målgrupp
Den yngre generationen är mer intresserade av rörligt material menar Ystads Allehanda. Även Bohusläningen nämner att yngre är bättre på att ta till sig rörligt och därför riktar de sin videojournalistik mot unga familjer eller personer i 20–35 årsåldern. Sydsvenskan är mer noga med att inte klä sin videomålgrupp i ett åldersspann, istället beskriver de den som jämställd och samhällsengagerad. Alla tre tidningar påpekar att de har en geografiskt begränsad målgrupp. Sydsvenskan rör sig dock på ett större geografiskt område med fler läsare än de andra två tidningarna.
5.1.3
Konsumentens efterfrågan
På frågan om hur tidningarna tar reda på vad deras användare vill se för rörligt material och hur de vill se det svarar samtliga tidningar att de prövar sig fram. Visserligen görs det ständigt mätningar på antalet strömningar per klipp och antalet gillningar men det är inte någon av tidningarna som direkt frågar konsumenterna rakt ut vad de vill se.
Vi gissar bara. Nä men man mäter ju allting idag, man får en erfarenhet av att se om det är något rörligt klipp och som sticker iväg så lägger man det på minnet och tänker att det ska man göra nästa gång.
Respondent Ystads Allehanda Vi har gjort det genom åren, vi försöker kolla på allt som vi gör. Försöker göra mer av det som fungerar och mindre av annat. Analyserna har gjorts länge. När vi kanske hade hundra olika sorter av rörliga jobb så tittade vi på hur de fungerade.
37
Det är nog snarare så att det görs undersökningar av större organisationer om medievanor i stort som man har tittat på. Nu har jag tyvärr inget sånt framför mig men jag vet att det är så det pratas om i alla fall.
Respondent Bohusläningen
5.1.4
Rörligt material hos mindre och större tidningar
Lokaltidningarnas styrka är att de är ensamma att bevaka den lokala marknaden och där finns en närhetsprincip som större dagstidningar har svårare att bemästra. Enligt Ystads Allehanda är resurstillgångar det svåraste för en mindre tidning, det är främst det som sätter käppar i hjulet för de rörliga inslagen. Det går inte att förvänta sig att en liten redaktion som har i uppgift att fylla ett antal sidor i tidningen varje dag också ska göra rörligt material menar tidningen Ystads Allehanda. Tidningen har som mål att öka omfånget av rörligt material för att attrahera den yngre målgruppen, men på grund av begränsade resurser blir strategin lätt att producera liknande material till som fungerat tidigare. Tidningen testar sig fram kring vilken videojournalistik som fungerar men eftersom de arbetat med video en längre tid vet de några koncept som alltid går hem och därför blir det lätt att det är de som kommer på tal. Koncernen Gota Media, som Ystads Allehanda ingår i, har ett samarbete med företaget Youplay vilket ger Gota Medias tidningsbolag tillgång till en tjänst med universella rörliga nyhetsklipp. Därmed behöver inte Ystads Allehanda alltid skapa eget rörligt material utan kan strategiskt använda färdiga klipp som Youplay producerat. Sydsvenskan däremot ställer högre krav på sina reportrar att skapa eget rörligt material till artiklarna. Tidningen har gjort större satsningar genom åren, exempelvis genom en tv-funktion på hemsidan, och testar sig fram kring vad som går hem hos läsarna. På Bohusläningen är det i grund och botten
mediekoncernen Stampen som drivit startskottet i utvecklingen av videojournalistik. Det är
koncernens strategier som Bohusläningen utgick från under satsningen sommaren 2019. Tidningen fick tillgång till resurser i form av teknik, anställda och utbildningar inom området. I nuläget utvecklar tidningen det rörliga materialet främst genom att undersöka vad som går bra och mindre bra på plattformarna.