Typer av tillfredsställelse

Följande avsnitt syftar till att besvara studiens frågeställningar om vilka typer av tillfredsställelse och förväntningar användare önskar av videojournalistik samt vilka uppfattningar tidningar har om det. Nedan presenteras de typer av tillfredsställelse som funnits i studien, både sådana som tidigare forskning inom användarteorin upptäckt på andra medier och nya som studien identifierat inom videojournalistik (se figur 9).

50

Figur 9. Studiens funna typer av tillfredsställelse i videojournalistik

6.2.1

Information

Forskning inom användarteorin i sin helhet grundar sig i McQuail, Blumler och Browns (1972) fyra kategorier om användares behov och motiv till medieanvändning (Sundar et al., 2013). Två av dem, information och underhållning, menar Sundar et al. (2013) är exempel på typer av

tillfredsställelse som de flesta medier, traditionella som moderna, kan erbjuda användaren.

Informationsaspekten stärks i fokusgrupperna där tillgängligheten på information beskrevs som en viktig del av videoklippet. Flertalet deltagare påpekade hur viktigt det var att informationen i videoklippet gick fram ordentligt. Exempelvis nämndes hur ett klipp, även om det fokuserar på att väcka känslor, fortfarande måste innehålla bakgrundsinformation om nyheten. Någonting som även diskuterades var att informationen måste möta tittarens förväntningar. Deltagare B1 beskrev det som att hon inte tänkte se klart videon om inte avsändaren kunde anstränga sig nog att ge henne informationen som utlovades. Detta överensstämmer med Palmgreen et al. (1980) teori om att användaren kommer att välja bort mediet om det inte lyckas leva upp till eller överträffa dennes förväntningar. Även Du Plessis (2005) stödjer tanken om att en produkt som inte levererar

informationen som utlovats kommer leda till att användaren väljer bort nyheten. I det här fallet fick deltagaren B1 en negativ bild av nyheten och valde att stänga ner videon men Du Plessis (2005) påpekar att det i värsta fall kan leda till att konsumenten även får en negativ inställning till källan bakom nyheten. Utifrån denna analys är det viktigt för tidningsföretag att vara noga med vilka förväntningar de ger användaren om klippets innehåll. En utmaning för dagens organisationer är att förutspå vad kunden vill ha och utforma produkterna utefter det (Falkheimer & Heide, 2014). Det

51

man kan försäkra sig om som tidningsföretag är att man åtminstone tydliggör vad det är som konsumenten förväntas få ut av att titta på nyhetsklippet. Visserligen har företaget kanske inte förståelse för kundens exakta behov men ger åtminstone konsumenten det som utlovats. Om detta inte uppfylls kan kunden få en negativ bild av tidningen bakom och välja bort den i framtiden (Du Plessis, 2005).

Det kan vara av värde att påpeka att informationsaspekten aldrig kom på tal under

tidningsintervjuerna. En anledning skulle kunna vara att tidningarna ser levererandet av nyheter och information till allmänheten som en självklarhet och därför inte kände ett behov av att påpeka det som ett användarbehov hos sina läsare. Jalakas och Wadbring (2014) menar att det är

tidningarnas uppgift att leverera nyheter och information till dess läsare.

6.2.2

Underhållning

Underhållning var ett område som både fokusgrupper och Sydsvenskan nämnde kan ha stor betydelse för klippets genomslag. Detta överensstämmer med McQuail, Blumler och Browns (1972) tankar om att användaren kan bli nöjd med ett medium om det underhåller. Det går även att dra paralleller till Du Plessis (2005) modell där han förespråkar att underhållning kan bidra till att användaren fattar tycke för produkten. Fokusgrupperna diskuterade även att de ville se mer humoristiska inslag i framtida nyheter men att informationen i nyheten inte får gå förlorad för att skapa underhållningsvärde. För tidningsbranschen innebär detta att det handlar om att hitta en balans där både information och underhållning får ta plats.

I fokusgrupp C pratade deltagarna om hur lokala nyhetsklipp med roliga och tokiga inslag kan bli ett samtalsämne bland allmänheten. Detta gav Sydsvenskan ett gott exempel på när respondenten berättade om deras 12 timmar långa livesändning om konstgräs-anläggningen i Malmö och hur den spreds som en löpeld över Malmö och Lund eftersom många tyckte att det var en rolig idé.

Respondenten inflikade även hur mycket en sådan spridning betyder för tidningen och påpekade att en reklamkampanj i samma storlek hade varit betydligt dyrare.

6.2.3

Personlig identitet och social interaktion

De två andra grundpelarna i McQuail, Blumler och Browns (1972) teori om tillfredsställelse diskuterades inte lika frekvent under fokusgrupperna. Den tredje kategorin om personlig identitet kan upptäckas i deltagare B3 och B2:s berättelser om att de undviker nyhetsklipp som är politiskt vinklade på ett sätt som går emot deras värderingar. Kategorin om personlig identitet säger att en

52

person kan bli tillfredsställd med ett medium om det stärker dennes värderingar och attityder (McQuail, Blumler och Browns, 1972). I det här fallet valde deltagaren att ta bort videoklipp som gick emot dennes värderingar. I studien ges därmed exempel på att användaren inte bara väljer ut medier för att de tillfredsställer dennes identitet utan aktivt väljer bort de som inte gör det. Å ena sidan är det viktigt för tidningsbranschen att se till att användarna inte väljer bort deras nyheter för andra nyhetskällor. Å andra sidan finns det en risk för att tidningar som endast publicerar nyheter som användarna kan identifiera sig med brister i sin uppgift att informera. Jalakas & Wadbring (2014) menar att tidningar ska granska strukturer i samhället och leverera korrekt information till allmänheten. Om tidningsbranschen väljer att publicera information som endast överensstämmer med användarnas attityder och värderingar finns risk för att relevant information går förlorad. Fokusgrupperna diskuterade även huruvida en känsla av utanförskap kan uppstå om ens omgivning pratar om ett viralt nyhetsklipp som man själv missat. Några upplevde att det här var någonting som hände dem ofta och att de valde att låtsas känna till klippet för att känna sig delaktiga. Andra upplevde dock inte alls situationen som jobbig utan frågade istället om någon kunde visa dem klippet för att de sedan skulle kunna delta i diskussionen. I båda fallen ville deltagarna skapa förutsättningar för att vara med i samtalet vilket stämmer överens med McQuail, Blumler och Browns (1972) fjärde kategori om att ett medium används för att få känna tillhörighet och social interaktion. Idag är tillgängligheten av nyheter troligen mer omfattande än vad den någonsin varit tidigare (Andersson, 2018). Därför behöver en läsare förmodligen inte leta särskilt länge innan den hittar det virala nyhetsklippet som alla pratar om. Tillfredsställelsen som uppnås när personen få vara med i samtalet är för det mesta endast en googling bort. Därför kanske läsaren, även om den befinner sig i en situation där det känns pinsamt att inte ha sett ett nyhetsklipp, enkelt kan ta sig ur den positionen. Fokusgrupperna påpekade att många nyheter är korta och lättillgängliga och att det därför är enkelt att leta upp nyhetsklippen för att sedan kunna delta i diskussionen. Däremot fanns det de deltagare som ansåg att om de såg klippet efter samtalet var nyheten inte längre lika aktuell. Detta skulle kunna bero på det stora omfånget av nyheter som Andersson (2018) talar om.

Möjligen kan omfånget även påverka acceptansen för att alla inte hunnit se det senaste virala klippet. Med tiden kanske känslan av utanförskap för att man missat ett viralt klipp försvinner än mer eftersom det är nästintill omöjligt att känna till alla de senaste nyheterna.

6.2.4

Närvaro

Samtliga fokusgrupper och intervjurespondenter tog upp närvaro som en viktig del av

videoformatet. Närvaro är det som sticker ut i rörlig form menar respondenten från Sydsvenskan. Det går i linje med Sundars (2013) MAIN-modell där närvaro nämns som en nyare tillfredsställelse

53

vilken genererats med den tekniska utvecklingen och digitala medier. Han menar att de få typer av tillfredsställelse som forskare lyckats bena ut utöver de fyra grundkategorierna senare återkommit i andra teknologier och digitala medier (Sundar et al., 2013) vilket går att se i den här studien. Alla tre tidningar refererade flitigt till sina livesändningar när de pratade om hur de skapar närvaro med video. Sydsvenskan påpekade att livesändningar är någonting som deras användare eftersöker och Ystads Allehanda berättade att livesändningar var deras mest tittade klipp varje år. Även Bohusläningen förklarade att de gjort satsningar på att förbättra sina livesändningar eftersom de insett att de låg efter på området. Livesändningarna skapar närvaro genom att de ger användarna en möjlighet att vara där även om de inte kan delta på plats menade Ystads Allehanda. Sydsvenskan hade ett liknande perspektiv och berättade att live-tv är effektivt vid en debatt, event eller

fotbollsnyhet, detta eftersom den rörliga bilden kan berätta på ett sätt som får läsaren att känna sig närvarande. Fokusgrupperna bekräftar att den här sortens klipp kan vara relevant men endast om ämnet i livesändningen intresserar tittaren eller om personen har en koppling till platsen klippet berör.

Utöver det gick ingen av fokusgrupperna dock närmare in på livesändningarnas betydelse vid närvaro. Däremot diskuterade de närvarons betydelse vid ämnesområden som inte räcker till i textform, där användaren behöver få se hur det ser ut för att förstå. Deltagare A2 nämnde

flyktingströmmar och naturkatastrofer som exempel. Där kan inte ord ge rättvisa menade A2 och beskrev att han aktivt letar efter någonting att se på vid sådana nyheter. Den typen av närvaro som nämndes i fokusgrupperna skiljer sig från den som tidningarna tog upp. Fokusgrupperna pratade om en närvaro som inte direkt handlar om att de vill vara på plats i händelsen utan snarare att de vill få hjälpmedel till att förstå den eller få uppleva en känsla. Tidningarna däremot beskrev händelser, såsom livesändningar, där läsaren tittar på videon för att få uppleva själva händelsen som om den vore där. Båda typerna av video-närvaro är relevanta men det kan vara intressant för tidningarna att vara medvetna om skillnaderna mellan dem. I nuläget kan det tolkas som att tidningarna antar att användarna främst upplever närvaro genom livesändningar men att de

egentligen inte undersökt om närvaro-aspekten kan vara intressant för användaren vid andra sorters klipp.