Fokusgrupperna genomfördes med totalt 12 fokusgruppsdeltagare vid tre tillfällen. Nedan kommer resultatet att presenteras utifrån de typer av tillfredsställelse som deltagarna ansåg att video kan ge upphov till. De typer av tillfredsställelse som funnits i studien är information, underhållning, personlig identitet, social interaktion, närvaro och känsla samt trovärdighet och realism.
5.5.1
Information
Fokusgrupperna var ense om att informationen måste möta tittarens förväntningar. När en titel anger att ett klipp ska hantera ett visst ämne, är det viktigt att det faktiskt gör det så tittarna inte känner sig besvikna. Samtliga fokusgrupper uppmärksammade att om ett klipp säger att det ska visa en händelse men endast har bild och text kan det skapa besvikelse och ilska. Deltagare B1 uttryckte ”Ni har inte ansträngt er tillräckligt för att ge mig videon, så varför ska jag anstränga mig och ta del av den”. Det kan även spela roll om nyheten förklarar hur mycket förkunskaper tittaren behöver ha, helst ska klippet vara så pass överskådligt att tittaren inte behöver ha några
förkunskaper menade fokusgrupp A. Även om ett klipp har fokus på att väcka en känsla är det viktigt att inte glömma informationsaspekten menar deltagarna. Tittarna vill inte bara se en händelse utan vill förstå bakgrunden till den.
5.5.2
Underhållning
Att ta del av nyhetsklipp har ett stort underhållningsvärde, speciellt att se lokala nyheter uppskattades av fokusgrupperna då de känns hemtrevliga. Fokusgrupp C menade att lokala nyhetsklipp kan ha roliga och tokiga inslag som kan bli populära samtalsämnen på riksnivå. Den personliga kontakten ses som viktig i nyhetsklippen, på så sätt lär fokusgrupperna känna reportern och den som intervjuas. Om klippet blir för repetitivt kan det upplevas som tjatigt och långtråkigt.
41
5.5.3
Personlig identitet och social interaktion
En aspekt som uppmärksammades var att när klipp innehåller en politisk vinkling som användaren inte står för så vill hen inte se klippet då det inte stärker dennes värderingar. Deltagare B2 nämnde ett reportage om SD:s partiledare som ett exempel på en video han inte vill se då B2 ogillar personen. Även deltagare B3 höll med:
Samma här, ibland blir jag alldeles för provocerad och alldeles för va, nä usch, det här håller jag inte med om. Då kan jag klicka bort det.
Deltagare B3
Det fanns delade meningar om huruvida man kan känna utanförskap på grund av att ha missat ett viralt nyhetsklipp. Antingen kände deltagarna att det här var någonting de upplevt ofta. Detta kunde utspela sig i att personen låtsas att hen känner till händelsen, hummar och skrattar för att känna sig delaktig i samtalet. Några upplevde dock att det inte alls var jobbigt att ha missat ett klipp utan att de i så fall kunde fråga om någon kunde visa det för dem. Då nyheterna ofta är korta och lättillgängliga ansågs det vara enkelt att ta del av materialet för att sedan aktivt kunna delta i diskussionen. De som kunde uppleva ett visst utanförskap sa att när de väl letat upp videon efter samtalet så var inte nyheten lika aktuell längre.
5.5.4
Närvaro och känsla
Fokusgrupp A och B var båda överens om att nyheter som vill förmedla en känsla gör sig bättre i videoform. Deltagare A1 beskrev att det är lättare att förstå och relatera till händelsen om den visas i video istället för i text. Filmklipp nummer sex (se bilaga 2) om Tjörnbron tyckte deltagare B2 är ett klipp som förmedlar känslor. Han menade att historien upplevs som sorglig men att det också gör den intressant och får B2 att vilja klicka in på länken för att läsa mer om händelsen.
Kulturnyheter och sport är någonting som deltagare A3 påpekade är bra i videoform. Även han menade att det handlar om att videon hjälper till att förmedla känslor och att den här typen av nyheter tjänar på det. Deltagare A3 nämnde en fotbollsmatch som exempel, han vill inte se alla passningar eller läsa längre referat om matchen. Däremot vill han kunna titta på målen för att känna stämningen som uppstår vid ett mål.
Även möjligheten att skapa närvaro togs upp som en fördel med video i samtliga fokusgrupper. Flyktingströmmar och naturkatastrofer är exempel på vad som gör sig bättre i video enligt fokusgrupp A. Där kan inte ord ge rättvisa utan man behöver få se miljön för att förstå menar
42
deltagare A2. Han beskrev att han aktivt letar efter någonting att se på vid sådana nyheter. Deltagare A5 höll med och tar upp den rådande pandemin, Covid-19, som exempel:
Jag är nyfiken på hur det ser ut på Roms gator just nu. Här är mycket folk ute, hur ser det ut i de stängda länderna där ingen får gå ut på grund av karantän. Jag skulle gärna vilja ha video på det, jag vill se gatan, ingen lång artikel eller krönika. Bara bilden.
Deltagare A5
Deltagare A5 beskrev att han inte vill höra eller läsa om vad någon annan tycker om ämnet, han vill bara se hur det faktiskt ser ut på stadens gator. Samtliga fokusgrupper talade om att
livesändningar var uppskattade, speciellt om deltagaren hade en koppling till platsen. Deltagare B3 uppskattade livesändningen från Kiviks marknad (se bilaga 2, fråga 6), då hon kommer från Simrishamn uppmärksammade hon att hon kikade efter om det var någon hon kände igen i
videoklippet då det vore roligt. På liknande sätt beskrev deltagare A5 att han kan leta efter personer han känner i lokala sändningar: ”...om jag då ser stortorget [i livesändningen] så kanske jag
fokuserar mer på bakgrunden, är det någon jag känner där?”
5.5.5
Proportion och omfattning
Att visa rörligt material på hur många personer som var med i en katastrof eller vid en demonstration gör det enklare att få perspektiv ansåg fokusgrupp A. Samtliga av deltagarna nämnde hur video kan hjälpa en att uppskatta antal. Deltagare A4 nämnde ekonominyheter som exempel och förklarade att hon gärna sett visuella hjälpmedel när någon pratar om att styrräntan gått upp med 5,2 procent. Hon pratade också om svårigheten i att läsa och förstå vidden av 500 personer som demonstrerar. Deltagare A1 höll med: ”jag har så svårt att se antal personer framför mig, 500 det skulle kunna kännas som 10 personer eller 5 000, jag har ingen aning”. Det kan även vara svårt att hänga med när det är många namn som nämns i en text eller i radio menade deltagare A3. Han har svårt att lägga alla olika karaktärer på minnet men tycker att det blir tydligare om man får se personerna i video eftersom man då kan sätta ett ansikte på namnet
5.5.6
Trovärdighet och realism
Att klippet kändes verkligt och trovärdigt var en viktig faktor enligt fokusgrupperna. Både fokusgrupp A och B berättade att de valde att läsa nyheter från specifika källor som de tidigare upplevt som trovärdiga. Majoriteten av deltagarna hade några tidningar och nyhetskanaler som de alltid gick tillbaka till eftersom de litade på sanningshalten i dem. Material som upplevdes äkta och
43
ofiltrerat, exempelvis vid presskonferenser uppskattades. Trovärdighet kunde även ses i
ljudupptagningen, när man kunde höra personer i bakgrunden tala kunde klippet upplevas som mer sant, detta eftersom det då ansågs svårare att manipulera. Videoformen gav också användaren möjlighet att se en person när den säger något och även se kontexten personer befinner sig i. På så sätt menade samtliga fokusgrupper att video kunde vara mer trovärdigt än text. De ansåg även att video som visar miljöer stärker känslan och förståelsen i filmen, att visa att krig brutit ut kan till exempel bli tydligare att förstå till vilken grad i video än i text.
Trovärdigheten är även starkt kopplad till bra kvalitet. Kvalitet på bild och ljud är en viktig aspekt då även detta får tittarna att lämna klippet om det inte lever upp till en viss standard. Om
nyhetsredaktionen lagt mycket resurser, tid och energi så syns det.
...även om det är en video så är det viktigt att man lägger in lite energi, tid och resurser på det för att det ska kännas välarbetat. För jag tror att journalistik förankras så mycket i att det känns välarbetat och då känns det också mer trovärdigt
Deltagare A1
Distinkta designval kan upplevas som distraherande, likt att ha en video i svartvit och i
slowmotion. Detta upplevdes av samtliga grupper med filmklipp nummer 1: ”Vem ska trösta Vita Hansson” där nyheten inte upplevs lika opartisk och genuint då den kan måla upp en missvisande bild av verkligheten. Nyhetskanalen försöker påverka hur mottagaren ska uppleva nyheten vilket en deltagare menar inte borde behövas, är nyheten i sig sorglig borde det framgå utan svartvitt och sorgsen musik.