Eftersom införandet av programmering i matematikämnet är relativt nytt och obeprövat så skulle det vara av intresse att höra hur lärarna anser att programmeringen kan användas i undervisningen. En sådan studie skulle kunna besvara hur lärare gör i praktiken. Väljer de att ta stöd i kursboken, använder de andra resurser eller väljer de rentav att inte använda programmering alls i sin undervisning?
En annan studie skulle kunna vara med fokus på läromedelsförfattarna. Vilken strategi använder de sig av vid valet av programmeringsuppgifter? En sådan studie skulle kunna besvara varför andelen renodlade problemlösningsuppgifter är relativt låg.
9 Referenser
Balanskat, A., & Engelhardt, K. (2015). Computing our future - Computer programming and coding - Priorities, school curricula and initiatives across Europe. Bryssel: European Schoolnet.
Bentley, P.-O. (2008). Svenska elevers matematikkunskaper i TIMSS 2007. En jämförande analys av elevernas taluppfattning och kunskaper i aritmetik, geometri och algebra i Sverige, Hong Kong och Taiwan. Stockholm: Skolverket.
Björk, L.-E. (1983). Datorernas intåg i svensk skola. Nämnaren. Från http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3235_83-84_1.pdf
Björk, L.-E., Loftrup, B., & Nilsson, R. (1975). An introductory computer programming course and some of its effects on the teaching of mathematics. Proceedings of the IFIP 2nd World Conference on Computers in Education.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Emanuel, M. (2008). Datorn i skolan : Skolöverstyrelsens och andra aktörers insatser, 1970- och 80-tal : transkript av ett vittnesseminarium vid Tekniska museet i Stockholm den 30 oktober 2008. Stockholm: KTH, Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria.
[Exponent 1c] Gennow, S., Gustafsson, I.-M., & Silborn, B. (2012). Exponent 1c. Malmö:
Gleerups.
[Exponent 3b] Gennow, S., Gustafsson, I.-M., & Silborn, B. (2013). Exponent 3b. Malmö:
Gleerups.
[Exponent 3c] Gennow, S., Gustafsson, I.-M., & Silborn, B. (2012). Exponent 3c. Malmö:
Gleerups.
Gleerups. (2020). Exponent – programmering och matematisk problemlösning – Övningar.
Hämtad 29 maj, 2020, från Gleerups, https://gleerupsportal.se/laromedel/publik-artikel/83b119c4-ceea-4d6f-90fc-b361e3b91079
Hagland, K., Taflin, E., & Hedrén, R. (2005). Rika Matematiska Problem : Inspiration Till Variation. Stockholm: Liber.
Johansson, M. (2003). Textbooks in mathematics education: a study of textbooks as the potentially implemented curriculum (Licentiate Thesis, Luleå University of Technology, Department of Mathematics).
Johansson, M. (2006). Teaching Mathematics with Textbooks - A Classroom and Curricular Perspective (Doctoral Thesis, Luleå University of Technology, Department of Mathematics).
Johnsson Harrie, A. (2009). Staten och läromedlen - En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991 . Linköping: Linköpings universitet.
Jonsson, B., Nordqvist, M., Liljekvist, Y., & Lithner, J. (2014). Learning mathematics through algorithmic and creative reasoning. Journal of Mathematical Behavior 36, ss. 20–32.
Jäder, J. (2015). Elevers möjligheter till lärande av matematiska resonemang (Licentiatavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier).
Jäder, J., Lithner, J., & Sidenvall, J. (2019). Mathematical problem solving in textbooks from twelve countries. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology. DOI: 10.1080/0020739X.2019.1656826
Kaufmann, O. T., & Stenseth, B. (2020). Programming in mathematics education.
International Journal of Mathematical Education in Science and Technology. DOI:
10.1080/0020739X.2020.1736349
Lester, F. (1996). Problemlösningens natur. i G. Emanuelsson, K. Wallby, B. Johansson, & R.
Ryding, Matematik: ett kommunikationsämne (ss. 85–91). Göteborg: NCM, Nämnaren, Göteborgs universitet.
Liber. (2020). Greppa programmering. Hämtad 29 maj, 2020, från Liber, https://www.liber.se/serie/greppa-programmering-27483
Lithner, J. (Mars 2008). A Research Framework for Creative and Imitative Reasoning.
Educational Studies in Mathematics, Vol. 67, No. 3, ss. 255-275. DOI: 10.1007/sl0649-007-9104-2
[Matematik 5000+ 2c] Alfredsson, L., Bodemyr, S., & Heikne, H. (2019). Matematik 5000+
2c. Stockholm: Natur & Kultur.
[Matematik 5000+ 3c] Alfredsson, L., Bodemyr, S., & Heikne, H. (2019). Matematik 5000+
3c. Stockholm: Natur & Kultur.
[Matematik 5000+ 1c] Alfredsson, L., Heikne, H., & Holmström, B. (2018). Matematik 5000+ 1c. Stockholm: Natur & Kultur.
Misfeldt, M., & Ejsing-Duun, S. (2015). Learning Mathematics through Programming: An Instrumental Approach to Potentials and Pitfalls. I K. Krainer, & N. Vondrová (Red.).
CERME9: Proceedings of the Ninth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education , ss. 2524-2530.
Natur & Kultur. (2020). Matematik 5000+. Hämtat 29 maj, 2020, från Natur & Kultur, https://www.nok.se/titlar/laromedel-b3/matematik-5000-b04979c7/
Papert, S. (1980a). Mindstorms: children, computers and powerful ideas. New York: Basic Books.
Papert, S. (1980b). New cultures from new technologies. BYTE, September 5, ss. 230-240.
Psycharis, S., & Kallia, M. (2017). The effects of computer programming on high school students’ reasoning skills and mathematical self-efficacy and problem solving. Springer Science+Business Media B.V., ss. 583-602. DOI: 10.1007/s11251-017-9421-5
Riis, U. (2000). IT i skolan mellan vision och praktik. I U Riis (Red.). Skolans datorisering under 1980- och 90-talen - en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Rolandsson, L. (2015). Programmed or Not. A study about programming teachers’ beliefs and intentions in relation to curriculum (Doctoral Thesis, KTH/Royal Institute of Technology, Department for Learning).
Rolandsson, L., & Skogh, I.-B. (2014). Programming in school: Look back to move forward.
ACM Trans. Comput. Educ., s. 25 sidor. DOI: 10.1145/2602487
Ryve, A., Hemmi, K., & Kornhall, P. (2016). Skola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur
& Kultur.
Scherer, R., Siddiq, F., & Sánchez Viveros, B. (2018). The Cognitive Benefits of Learning Computer Programming: A Meta-Analysis of Transfer Effects. Journal of Educational Psychology. DOI: 10.1037/edu0000314
SFS. (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shute, V. J., Sun, C., & Asbell-Clarke, J. (2017). Demystifying computational thinking.
Educational Research Review, 22, ss. 142-158. DOI: 10.1016/j.edurev.2017.09.003
Sidenvall, J. (2015). Att lära sig resonera - om elevers möjligheter att lära sig matematiska resonemang (Licentiatavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier).
Skolinspektionen. (2009). Undervisning i matematik – utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2001). Att organisera kunskap - om skolans kunskapsuppdrag i teorin, i praktiken och i framtiden. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Gymnasieskola 2011. Hämtad 2020-05-07, från https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2011/gymnasieskola-2011 Skolverket. (2011c). Ämne – Matematik [Ämnesplan]. Hämtad 2020-05-07, från https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fs ubject.htm%3FsubjectCode%3DMAT%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 Skolverket. (2016). Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella itstrategier för skolväsendet – förändringar i läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och examensmål.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018a). Om programmering i matematikundervisning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018b). Redovisning av uppdrag om främjande av digitaliseringen av skolväsendet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018c). Programmering och matematisk modellering. Stockholm: Skolverket.
Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan – för att skapa tillfällen till lärande (Doctoral Dissertation, Umeå University, Department of Mathematics and Mathematical Statistics).
Utbildningsdepartementet. (2017). Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument.
Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet.
Wing, J. M. (2006). Computational Thinking. Communications of the ACM 49 (3), ss. 33-35.