Förutsättningar för elevers muntlighet

I temat förutsättningar för elevers muntlighet redogo rs fo r vilka fo rutsa ttningar de intervjuade la rarna anser a r viktiga fo r att eleverna ska ha mo jlighet att vara muntligt aktiva i klassrummet. Fo rutsa ttningarna handlar om klassrumsklimat och trygghet, elevers sja lvfo rtroende, spra k samt tala ngslan.

5.4.1 Klassrumsklimat och trygghet

Samtliga la rare sa ger att klassrumsklimatet och elevernas trygghet a r de viktigaste faktorerna fo r ett muntligt klassrum. De intervjuade la rarna uttrycker att det bo r vara ett tilla tande klimat i klassrummet, det a r ho gt i tak och det finns en vi-ka nsla i gruppen.

La rare 8 beskriver ”att det ska finnas en tolerans i klassrummet, man accepterar olikheter och man ser och lyssnar pa varandra med sna lla o gon och o ron”. La rare 6 sa ger ”att alla ska bli accepterade fo r den de a r och att det inte fo rekommer tra kiga blickar eller miner mellan eleverna”. Om det sa ger la rare 3 ”att det a r viktigt att markera tydligt fra n bo rjan vad som inte a r okej”. La rare 8 menar ”att det kra vs ett starkt ledarskap, man sa tter regler och a r tydlig med att det a r jag som kontrollerar situationen”. A ven la rare 5 anser att la raren har en viktig roll i arbetet med gruppen.

Arbetet med att fa ett tryggt och bra klassrumsklimat menar la rarna a r na got som de bo rjar med direkt i a rskurs fyra och arbetar med genom hela mellanstadiet. La rare 5 menar att ”alla klasser a r olika och i en klass pa ga r alltid en grupprocess, oavsett a lder”.

La rarna uttrycker att gemensamma erfarenheter i klassen a r en fo rdel fo r att skapa en vi-ka nsla och relationer till varandra. De gemensamma erfarenheterna vi-kan inneba ra utflykter eller andra aktiviteter, exempelvis lekar, spel eller ta vlingar, som klassen go r tillsammans. La rare 8 sa ger att ”gemensamma upplevelser bidrar till mycket underlag fo r olika samtal”. Flera la rare uttrycker a ven att de pratar med sina elever om respekt och hur de vill ha det i sin grupp och i sitt klassrum.

33 5.4.2 Självförtroende

Förutom klassrumsklimatet och tryggheten menar flertalet av lärarna att eleverna behöver ha ett gott självförtroende, alltså att eleverna ska tro på sig själva och sin förmåga. Samtliga lärare betonar även att eleverna måste våga använda sitt språk och prata i olika samanhang. Lärare 6 upplever att ”det handlar mycket om självförtroendet och självkänslan hos eleven, vad vågar hen göra”. En annan lärare säger följande:

Eleverna ska våga säga vad de tycker, att de har självförtroende nog att våga samtala och föra ett samtal vidare, inte bara hålla med. Det finns många elever som uttrycker sig och pratar men håller kanske med kompisen. Men tycker man olika handlar det om att faktiskt våga framföra det och sen inte ta över samtalet utan lära sig att lyssna på vad andra har att säga. (Lärare 7)

La rare 6 menar att det a r viktigt att eleverna va gar sta fo r sin a sikt och en annan la rare sa ger att hen kan se en skillnad i elevernas muntliga fo rma ga utifra n sja lvfo rtroende och platsen de tar i en grupp. Om detta menar la rare 8 att ”jag ser en skillnad utifra n elevernas sja lvfo rtroende och den plats man tar i gruppen, den muntliga fo rma gan blir va ldigt intimt kopplad till den sociala status man har i en grupp”.

5.4.3 Språket

A ven spra ket a r en viktig faktor fo r det muntliga menar sju av de intervjuade la rarna. Har eleverna ett da ligt ordfo rra d och spra k bidrar det till att eleven ka nner sig otrygg i sin spra kliga fo rma ga och tror inte pa sig sja lv. La rare 5 sa ger att ”eleverna bo r ha en bredd i spra ket vilket medfo r en sa kerhet hos eleverna och de tro pa sig sja lva”. La rare 4 menar a ven att ”spra ket handlar om att fo rsta vad andra menar och eleverna kan da a ven fo rsta varandra i ett samtal”.

Flera av studiens lärare kommer i samband med språket in på de elever som inte har svenska som modersmål och att det kan påverka elevernas självförtroende. Lärarna kopplar även den språkliga förmågan till hemmet och hur mycket man pratar där. En lärare säger följande:

Man ser en stor skillnad i den språkliga förmågan, muntligt, kopplat till hur mycket språk eleven har varit i kontakt med som liten. Det bästa man kan ge till sina barn är att prata med dem och läsa för dem. (Lärare 8)

34

A ven la rare 3 menar att ”det ma rks vilka elever som har diskussioner hemma med sina fo ra ldrar och inte”. Trots att vissa la rare uttrycker att hemmet a r en pa verkande faktor, pa pekar ma nga av la rarna att de kan se en utveckling av den muntliga fo rma gan i skolan utifra n att de o var pa att prata och hur man pratar.

5.4.4 Talängsliga elever

Samtliga lärare i studien beskriver erfarenheter av elever som känner obehag inför och stress över att prata högt i klassrummet. Lärarna uttrycker olika grad av talängsliga elever, många är nervösa, andra säger ifrån och vill inte, medan det finns några få som totalt vägrar. Lärare 5 säger att ”det är många elever som känner en blygsel eller rädsla inför att tala” och lärare 8 menar att ”även fast vissa elever upplever ett obehag så fixar de det”. En annan lärare säger följande:

Na gra elever uttrycker att det muntliga a r fo rfa rligt och i vissa grupper finns det elever som a r mer introverta och som har sva rt med det muntliga. Det a r ma nga elever som inte naturligt tar sa mycket plats i klassrummet, men na r man ser dem privat sa a r de na gon helt annan. (La rare 3)

Samtliga lärare har mött talängsliga elever, men fyra av lärarna beskriver även erfarenheter med svårare fall, elever som inte alls uttrycker sig i tal. Lärare 6 beskriver sina erfarenheter av svårare fall på följande sätt:

En del elever har ja ttesva rt fo r att uttrycka sig och na gra va grar helt, de svarar inte ens pa tilltal. Det finns en klass med flera tysta elever och det har smittat av sig. Det har blivit en tystnadskultur och man ska inte sa ga na gonting, de beho ver inte prata sa varfo r ska jag go ra det. Det a r ja ttesva rt!

Flera lärare menar att man snabbt ser vilka elever som upplever obehag inför det muntliga. Lärare 2 säger att hen tidigt och snabbt ser vilka elever som undviker att tala högt i klassrummet. Lärare 7 menar att man genom samtal med eleven kan ta reda på varför eleven är tyst i klassrummet och läraren säger följande:

Jag fo r en dialog med elever och fo ra ldrar vid det fo rsta la ra-ka nna-samtalet, och fo rso ker lista ut vad tystnaden beror pa . Utrycker fo ra ldrar att eleven a ven a r tyst hemma vet jag att det a r elevens personlighet det handlar om. Sa ger fo ra ldrarna att

35

eleven inte alls a r tyst hemma sa kopplar jag det till miljo n i klassrummet, det a r gruppen som styr snarare a n elevens personlighet.

A ven la rare 2 och 4 ser ett samband mellan tysta eleverna och deras personlighet.

En av la rarna sa ger att ”den tysta och fo rsiktiga eleven a r inte den som frivilligt bera ttar om saker och ting”. Sju av studiens informanter upplever att de blyga eleverna a r oftast de som a r tystare i klassrummet a n andra elever. En la rare sa ger att ”det finns barn som inte har na got behov av eller inte vill prata fo r de tycker att det a r obehagligt att ho ras”. A ven la rare 9 pekar pa att de blyga eleverna oftast inte vill ho ras i klassrummet och la rare 7 menar att ”alla elever a r olika, a r man lite blyg da a r man naturligt mer tillbakadragen och tycker det muntliga a r jobbigt”.