Undervisning i muntlighet

Temat undervisning i muntlighet presenterar hur studiens la rare undervisar i muntlighet, och hur de sto ttar och motiverar sina elever till utveckling.

5.3.1 Muntliga aktiviteter

Samtliga la rare a r o verens om att det a r viktigt att tra na elevernas muntliga fo rma ga.

La rarna beskriver olika aktiviteter och o vningar da r talet a r i fokus. Gemensamt fo r aktiviteterna a r att la rarna vill avdramatisera det muntliga, go ra det roligt och ibland smyga in talo vningar utan att eleverna fo rsta r la rarens egentliga syfte. En la rare menar att lekarna a r en metod som anva nds ”fo r att da fo rsta r inte eleverna vad de faktiskt go r, de tycker bara att det a r kul och ser inte vilket syfte jag har med leken”.

Lärarna använder lekar, tävlingar, talkort som ”börjor” och ”prata p唲, bilder, rollspel, teater, sketcher och pjäser för att få in retoriken i undervisningen. Lärare 1 säger att talkorten är användbara ”för att få igång elevernas prat, de får fantisera och ljuga, och det tycker de är kul”. En annan lärare beskrev följande aktivitet:

Jag delar in eleverna i grupper och ger dem en varsin dikt och sedan fa r de besta mma hur dikten ska la sas upp. Den som la ser ska kanske vara ja ttetro tt, arg eller la sa som

2 På talkorten, som kan kallas för ”börjor” eller ”prata på”, finns text med inledningar av olika berättelser.

Elevens uppgift är att utgå från inledningen och sedan berätta för klasskamraterna hur den fortsätter.

29

en ska ning. Det blir helt galet och de glo mmer bort vad de go r, de kan inte sluta skratta.

(La rare 3)

La rare 8 beskriver en lek som anva nds i undervisningen da r fokus ligger pa att eleverna ska prata med varandra.

En rolig aktivitet a r bingo, eleverna fa r en spelbricka fylld med uppgifter, sedan ska de ro ra sig runt i klassrummet och hitta elever som kan eller har genomfo rt uppgifterna pa brickan. Uppgifterna kan till exempel vara, ”hitta na gon som kan stava till ordet abborre”, eller ”hitta en elev som har badat pa sommarlovet”. (La rare 8)

La raren anva nder a ven teater med syfte att tra na eleverna i att ho ra sin egen ro st och att de a r na gon annan a n sig sja lva. Na gra la rare beskriver a ven att eleverna fa r skapa och sedan filma reklaminslag, reportage och pja ser fo r att o va den muntliga fo rma gan. La rare 2 pekar pa vikten av att det muntliga o vas pa ett naturligt och avdramatiserat sa tt, det ska vara lekfullt och ske regelbundet. A ven la rare 5 pa pekar att ”man kan o va pa att tala i olika former, det a r viktigt att fokusera pa det muntliga fo r det ger eleverna fa rdigheter som a r viktiga att genom hela livet”.

Flera lärare berättar att de även pratar med sina elever om hur man är som talare, röstläget, prata högt eller tyst, och om hur kroppsspråket används. Lärare 9 beskriver följande:

Jagbrukar skriva upp KO R pa tavlan och da pratar vi om hur man a r som talare. K som a r kroppsspra k, vilka signaler vill man sa nda ut. O som a r o gonkontakt, att du ska fa nga in publiken och R som a r ro stla get, alla ska ho ra vad du sa ger, du har ett bra tempo och att du varierar din ro st sa den inte la ter lika hela tiden.

Na gra la rare sa ger a ven att de brukar titta pa tal eller lyssna pa dem fo r att ge eleverna en bild av hur det kan se ut.

A ven muntlig presentation eller muntlig redovisning beskrivs av samtliga la rare som en del av att undervisa i muntlighet. La rare 7 sa ger att ”genom redovisningar, da r eleverna anva nder sig av en PowerPoint, tra nar de ocksa pa att prata”. Redovisningar kan enligt la rare 1 vara att de bera ttar om en bok. La rare 9 sa ger att eleverna kan fa i uppgift att intervjua en person och sedan bera tta om personen eller dennes yrke. La rare 9 beskriver

30

att en muntlig presentation kan inneba ra att eleverna tar med sig en sak till skolan som de bera ttar om. Tre la rare menar att en presentation inte beho ver vara framfo r klassen utan info r andra ma nniskor som, fo ra ldrar, andra a rskurser eller fo retag. La rare 5 sa ger

”att eleverna ska fa en fo rsta else fo r att anpassa spra ket efter vem man mo ter och pratar till”. Det blir en utmaning fo r eleverna som la rarna uttrycker sta rker dem. La rare 6 sa ger:

En elev som gra t i fyran info r att presentera stod nu i femman framfo r ett kamerateam och redovisade. Under inspelningen sa ger eleven fel men fortsa tter a nda sin redovisning med blicken in i kameran. Det var sa ha ftigt att se.

5.3.2 Stöttning

La rarna a r eniga om att en av de viktigaste delarna i sto ttning av den muntliga fo rma gan a r att visa konkret fo r eleverna hur tal och samtal kan se ut. La rarna ger a ven eleverna verktyg, modeller och mallar fo r att sto tta dem i det muntliga. La rare 2 sa ger att ”eleverna bo r fa goda exempel, jag ger dem ramar och a r tydlig i hur man kan go ra och sa ga”. La rare 6 menar att ”modellerandet fungerar bra, jag brukar visa och bera tta fo r eleverna hur jag skulle lo sa en muntlig uppgift”, vilket a ven la rare 9 pa pekar att ”modellera och dramatisera fo r eleverna brukar fungera och sedan prata utifra n det”. A ven la rare 7 sa ger fo ljande, ”jag brukar ge eleverna en struktur fo r hur man bygger upp ett samtal eller en presentation. Sedan brukar jag visa och efter det fa r eleverna o va”.

La rarna sto ttar samtliga elever genom modeller och mallar, uto ver det menar a tta av informanterna att det handlar om individuell sto ttning och att fo ra en dialog med eleven.

La rare 6 sa ger att ”det ga ller att hitta ra tt va g till eleverna” och la rare 5 menar att det a r viktigt att se individen och vad den a r i behov av. La rare 7 sa ger ”att fo ra en dialog med eleven och prata med dem, se vad de upplever och vad som funkar fo r dem”. La rare 3 uttrycker att sto ttning ibland handlar om att ”ta nka utanfo r boxen”. Studiens informanter har goda erfarenheter av att fo lja elever genom a rskurserna pa mellanstadiet. La rare 1, som just nu undervisar i a rskurs sex, menar att ”man fa r en fo rsta else fo r eleven, jag vet hur det har varit innan och man kan da la ttare fo rutse vad na sta steg a r och vad individen a r i behov av”. Fo rdelen med att ka nna eleverna a r na got som fler la rare pa pekar.

31

Na r la rarna planerar de muntliga aktiviteterna uttrycker a tta av nio la rare fo rdelen med att samtalsa mnena a r elevna ra, sa att eleverna kan relatera till samtalsa mnet. Att va lja samtalsa mnen som a r knutet till elevers intresse a r na got som la rare 2 pa pekar. A ven la rare 9 menar att ”det ga ller att hitta vad eleverna a r intresserade av” och la rare 1 sa ger att hen va ljer ”a mnen som ligger eleverna varmt om hja rtat”.

La rarna menar att utvecklingen av den muntliga fo rma gan gynnas av att arbeta med det som en process, ga llande samtalsa mnen och antal elever man samtalar med och info r. En la rare sa ger att man bo r bo rja arbetet i det lilla och fo rbereda dem info r det stora. Att sto tta sina elever kan enligt la rare 4 handla om att ”jobba i mindre grupper, till att jobba i sto rre grupper, fo r att senare jobba i helklass”. La rare 8 sa ger att ”samtalsa mnet kan till en bo rjan ligga va ldigt na ra eleverna fo r att sedan med tiden vidga mer och mer”.

5.3.3 Motivation i undervisningen

Enligt sju av studiens la rare a r den viktigaste motivationen fo r eleverna att veta vilket syfte och ma l undervisningen har, och vad la raren fo rva ntar sig. La rare 7 sa ger fo ljande:

Att va cka ett intresse hos eleverna som go r att de har en drivande kraft i att vilja la ra sig och de vill visa mig vad de har la rt sig. Eleverna ska veta vad syftet a r med lektionen, vad de ska la ra sig och vad de ska kunna na r lektionen a r slut. Jag vill fa dem att fo rsta att de inte bara la r sig fo r den ha r lektionen utan fo r hela livet.

La rare 1 sa ger att ”den fra msta motivationen a r att eleverna ska ka nna att det a r pa riktigt, de ka nner att undervisningen ger na gonting och det a r a ven motiverande att de finns en verklig mottagare”. A ven la rare 2 pa pekar att motivation i undervisningen a r na r eleverna ka nner att det de go r a r meningsfullt.

Sex av la rarna uttrycker att de peppar och uppmuntrar sina elever fo r att de ska lyckas med den muntliga biten i undervisningen. La rare 9 sa ger att ”jag fo rso ker peppa dem till att va ga prata” och la rare 7 menar a ven att ”eleverna ska veta att jag tror pa dem, att de klarar det”.

Tva av studiens la rare beskriver att eleverna kan motivera varandra i klassrummet. La rare 6 sa ger att ”na gra elever som inte pratar och bo rjat prata mer fo r att de har kompisar som

32

drar iga ng dem, de peppar varandra”. La rare 3 beskriver att ”klassens la gstadiela rare implementerade att eleverna ska inspirera varandra, vilket jag ocksa har anammat och pa minner eleverna om”.