Figur 1. Naturbetesmarkerna på Stenhammars gods i Södermanland präglas av ekar i olika åldrar, från små groddplantor till spärr-greniga jätteekar. Foto: Aina Pihlgren.
The semi-natural pastures at Stenhammar are character-ised by oaks of very different ages and sizes, from seedlings to old giants.
PIHLGREN
Stenhammars gods
Studien genomfördes vid Stenhammars gods i Södermanland. Egendomen omfattar cirka 1400 hektar produktiv skogsmark, 250 hektar åker och 200 hektar naturbetesmark. På Stenham-mar bedriver man uppfödning av kor och tjurar av raserna Röd Angus och Simmental och man har ungefär 300 moderdjur och ungefär lika många kalvar under betessäsongen (www.sten-hammarsgods.se). Naturbetesmarkerna domine-ras av ekar i olika åldrar, från jätteekar till yngre ekar och groddplantor (figur 1). Vegetationen är artrik med örter som brudbröd Filipendula vul
garis, bockrot Pimpinella saxifraga och blåsuga Ajuga pyramidalis. Det finns också ett varierat
buskskikt med en, rosor och hasselbuskar.
Försök med tre olika kategorier Totalt valdes 180 trädplantor ut, 90 ekar och 90 rönnar. Plantorna varierade mellan 20 cm och 1,5 meter i höjd och var mindre än 10 cm i diameter. För varje trädslag delades plantorna in i tre kategorier med 30 plantor i varje: 1) Plan-tor som stod i en- och rosbuskar, 2) fristående plantor på öppen betesmark, och 3) plantor med konstgjorda betesskydd gjorda av grenar från ros- och hasselbuskar.
Alla plantor inventerades i maj. Trädhöjden mättes med en tumstock och antal skott och antal avbetade skott räknades. Betesskydden
byggdes i maj med grenar som röjts från ros och hassel. Grenarna trycktes ner ordentligt i jorden runt plantorna och bildade en tät vägg (figur 2).
Tanken med skydden var att de skulle byggas av material som fanns lätt tillgängligt i betes-markerna och att det inte skulle kosta något att bygga dem. I augusti återinventerades alla träd-plantor och trädhöjd och antal avbetade skott räknades igen.
Färre skador i buskar och under skydd Totalt återfanns 158 plantor medan 14 plantor saknades i öppen mark, 5 i en- och rosbuskar och 3 i de konstgjorda betesskydden.
I maj när försöket etablerades var antalet betesskador på ekplantor lägre i buskar än på öppen mark, medan det inte var någon skillnad mellan plantor under konstgjorda skydd och på öppen mark (figur 3). I augusti var antalet betesskador signifikant fler på ekplantor i öppen mark än på ekar som stod i buskar eller under betesskydd. Det var ingen skillnad i antal ska-dor mellan ekplantor i buskar och de som stod under konstgjorda betesskydd.
Ekplantorna i öppen betesmark minskade med cirka 2 cm i höjd mellan maj och augusti på grund av betet medan ekplantorna i buskar tillväxte med ungefär 4 cm. Ekplantorna under betesskydden växte med en knapp centimeter, men skillnaden jämfört med plantor i buskar och på öppen mark var inte statistiskt säker-ställd.
För rönnplantor var skillnaden i antalet betesskador mellan behandlingarna inte statis-tiskt säkerställd, vare sig i maj eller i augusti (figur 3). Förändringen i höjd mellan maj och augusti var heller inte signifikant mellan rönn-plantorna i buskar och de som stod under konst-gjorda betesskydd eller på öppen mark.
Figur 2. Betesskydd byggt av grenar av hassel och ros kring en ekplanta. Foto: Aina Pihlgren.
An artificial grazing refuge built around an oak plant using branches from hazel and rose shrubs.
Diskussion
Det fanns en stor skillnad i resultaten för ek- och rönnplantor. Ekplantorna gynnades tyd-ligt av att växa i buskar och under betesskydd jämfört med att stå i öppen betesmark, vilket stämmer väl med tidigare studier som visat att taggiga buskar är viktiga för ekens etablering (Vera 2000). För rönnplantorna hittades ingen skillnad mellan behandlingarna. Rönnplantor är troligen mer smakliga än ekplantor eftersom ekar bland annat innehåller höga halter av tan-niner som motverkar nedbrytningen av proteiner och fibrer hos betesdjur (González-Hernández m.fl. 2003). Betesdjuren var därför troligen mer benägna att beta rönn än ek även om de stod i buskar eller i skydd av ris.
Ekarna tillväxte mer i en- och rosbuskar än i de konstgjorda betesskydden vilket tyder på att det kan finnas fler fördelar med att stå i buskar än att skyddas från bete. Buskar kan minska solinstrålningen och sänka luft- och jordtem-peraturen vilket är positivt för trädplantornas överlevnad (Gómez-Aparicio m.fl. 2008). Den ökade tillväxten skulle också kunna bero på ökad konkurrens om ljuset i buskarna (Frost
& Rydin 1997). Betesskydden som byggdes av döda grenar utan löv minskade troligen inte
solinstrålningen på samma sätt som de levande buskarna. En annan förklaring skulle kunna vara att marken är näringsrikare under buskarna men inga sådana effekter kunde dokumenteras i en tidigare studie av rosbuskar (Pihlgren & Len-nartsson 2008).
I betesmarker där buskar saknas kan man genom att bygga konstgjorda betesskydd av ris skydda ekplantorna mot bete och därmed öka etableringen av ek. Att skapa betesskydd för att gynna trädens etablering finns dokumenterat från New Forest i England där man grävde ett dike runt trädplantorna och anlade en jordvall med taggiga buskar som skydd (Vera 2000). Det finns också moderna exempel från bland annat USA där man använder plaströr för att skydda ekplantorna (Taylor m.fl. 2006).
I den här studien valde vi att göra enkla skydd av grenar från röjda rosbuskar och hassel-kvistar som vi tryckte ner i marken och det gav ett bra resultat för ekplantor. Det allra enklaste sättet att gynna etablering av ek är annars att spara taggiga buskar som rosor, en och slån i betesmarkerna där trädplantorna kan gro och växa till utan att bli betade. Men i avsaknad av buskar så kan man använda sig av konstgjorda betesskydd.
0,0 1,0 2,0 3,0
Ek i buskar
Ek i skydd Ek öppet Rönn i buskar
Rönn i skydd
Rönn öppet Antal betesskador
Maj Augusti
Figur 3. Antal betesskador på ek och rönn som stod i buskar, under konstgjorda betesskydd eller på öppen mark. De blå staplarna visar det genomsnittliga antalet betesskador i maj och de röda staplarna visar antalet skador i augusti. De tunna strecken anger medelfelet.
Mean number of grazing injuries on Quercus robur [Ek] and Sorbus aucuparia [Rönn] in shrubs [i buskar], under artificial grazing refuges [i skydd] and on open pasture [öppet]. Blue and red bars show number of grazing injuries in May and August, respectively. Error bars indicate standard error.
PIHLGREN
Slutsatser
Förekomsten av buskar som en och rosor är mycket viktiga för etableringen av ekplantor i naturbetesmarker och bör därför sparas i mar-ker där man vill ha en kontinuitet i trädskiktet.
Saknas buskar bör man sträva efter att återskapa ett buskskikt eller så kan man använda konst-gjorda betesskydd som plaströr eller grenar från röjda buskar.
• Studien har finansierats av Jordbruksverket.
Citerad litteratur
Bakker, E. S., Olff, H., Vandenberghe, C. m.fl. 2004.
Ecological anachronisms in the recruitment ofogical anachronisms in the recruitment of temperate light-demanding tree species in wooded pastures. – J. Appl. Ecol. 41: 571–582.
Frost, I. & Rydin, H. 1997. Effects of competition, grazing and cotyledon nutrient supply on growth of Quercus robur seedlings. – Oikos 79: 53–58.
Gómez-Aparicio, L., Zamora, R., Castro, J. & Hódar, J. A. 2008. Facilitation of tree saplings by nurse plants: Microhabitat amelioration or protection against herbivores? – J. Veg. Sci. 19: 161–172.
González-Hernández, M. P., Karchesy, J. & Starkey, E. E. 2003. Research observation: Hydrolyzable and condensed tannins in plants of northwest Spain forests. – J. Range Manage. 56: 461–465.
Götmark, F. 2007. Careful partial harvesting in con-servation stands and retention of large oaks favour oak regeneration. – Biol. Conserv. 140: 349–358.
Harmer, R. & Morgan, G. 2007. Development of Quercus robur advance regeneration following canopy reduction in an oak woodland. – Forestry 80: 137–149.
Kelly, D. L. 2002. The regeneration of Quercus petraea (sessile oak) in southwest Ireland: a 25-year experi-mental study. – For. Ecol. Manage. 166: 207–226.
Pihlgren, A. & Lennartsson, T. 2008. Shrub effects on herbs and grasses in semi-natural grasslands – positive, negative or neutral relationships? – Grass Forage Sci. 63: 9–21.
Ranius, T. 2002. Influence of stand size and quality of tree hollows on saproxylic beetles in Sweden.
– Biol. Conserv: 103: 85–91.
Ranius, T. 2007. Extinction risks in metapopulations of a beetle inhabiting hollow trees predicted from time series. – Ecography 30: 716–726.
Rousset, O. & Lepart, J. 2002. Neighbourhood effects on the risk of an unpalatable plant being grazed. – Plant Ecol. 165: 197–206.lant Ecol. 165: 197–206.
Smit, C. m.fl. 2007. Nurse plants, tree saplings and gra-zing pressure: changes in facilitation along a bioticnges in facilitation along a biotic environmental gradient. – Oecologia 152: 265–273.
Taylor, T. S., Loewenstein, E. F. & Chappelka, A. H.
2006. Effect of animal browse protection and fer-tilizer application on the establishment of planted Nuttall oak seedlings. – New Forests 32: 133–143.
Uytvanck, J., Maes, D., Vandenhaute, D. & Hoff-mann, M. 2008. Restoration of woodpasture onRestoration of woodpasture on former agricultural land: The importance of safe sites and time gaps before grazing for tree seed-lings. – Biol. Conserv. 141: 78–88.
Vera, F. W. M. 2000. Grazing ecology and forest his-tory. – CABI Publ., Wallingford.
ABSTRACT
Pihlgren, A. 2009. Föryngring av ek och rönn iFöryngring av ek och rönn i betesmarker med hjälp av buskar och konstgjorda betesskydd. [Seedling establishment ofSeedling establishment of Quercus robur and Sorbus aucuparia in shrubs and artificial grazing refuges.�� – Svensk Bot. Tidskr. 103: 183–
186. Uppsala. ISSN 0039-646X.
Seedling establishment and survival of oak Quercus robur and rowan Sorbus aucuparia can be low in oak forests and in semi-natural pastures without shrubs.
Spiny shrubs, however, can provide protection from grazing and increase seedling survival. The aim of this study was to compare grazing injuries on small oaks and rowans standing in shrubs, under simple grazing refuges made of branches of hazel and roses or in open pasture. The study was carried out in a semi-natural pasture at Stenhammar in Söderman-land, SE Sweden.
Grazing damages on oaks were highest in open pasture and lowest in shrubs and under artificial grazing refuges, whereas no differences were found for rowan. The difference between the two species was probably due to unpalatable tannins in the oak seedlings. The study shows that artificial grazing refuges can be an alternative to shrubs in areas with few or no shrubs.
Aina Pihlgren är filosofie doktor i naturvårds-biologi och forskar på skötsel av naturbetes-marker samt hur träd och buskar påverkar växters förekomst och frösättning.
Adress: ArtDatabanken, SLU, Box 7007, 750 07 Uppsala
E-post: aina.pihlgren@artdata.slu.se
Att använda gräsröjare med plastlina som slåt-termetod har under lång tid setts med oblida ögon av naturvårdare och är oftast förbjudet när det gäller skötseln av värdefulla marker.
Men det har gjorts få undersökningar av meto-dens faktiska effekter på floran. Här presente-ras en studie som kanske kan nyansera synen på gräsröjaren.
ROGER SVENSSON, AINA PIHLGREN
& JÖRGEN WISSMAN
D
e naturliga fodermarkerna (slåtter- och betesmarker) har minskat drastiskt i Sverige. I synnerhet gäller detta slåtter-markerna, som har varit ett av de dominerandemarkslagen i jordbrukslandskapet, men som nästan helt försvunnit under de senaste drygt hundra åren. Slåttermarkerna är både artrika och arttäta. Höga arttätheter har noterats bland annat från en löväng i Estland med upp till 63 kärlväxtarter på en kvadratmeter, 42 arter på en 20 × 20 centimeters-ruta och 25 arter på 10 × 10 cm (Kull & Zobel 1991).
Men för att artrikedomen och naturvärdena ska bibehållas måste markerna hävdas på rätt sätt. Detta gjordes traditionellt genom ett tungt och arbetskrävande arbete med slåtter i juli, hässjning eller torkning på slag av höet, insam-ling och transport av höet till lador eller gården.
Därtill krävdes annan skötsel som fagning på våren och eventuell lövskörd på hösten.