Fšrekomsten av konkurrensklausuler i nŠringslivet

Under slutet av 1980-talet var konkurrensklausuler vanligt efter trend frŒn USA och enligt en artikel i Lag & Avtal Šr konkurrensklausuler aktuella frŠmst bland kunskapsfšretag¹¹⁶, fšretag inom den kvalificerade verkstadsindustrin, kemi- och lŠkemedelsfšretag samt datafšretag.¹¹⁷ Allt vanligare torde vara att konkurrensklausuler knyts till anstŠllningsavtal tŠmligen slentrianmŠssigt och att dessa blir allt vanligare fšrekommande lŠgre ner i tjŠnstehierarkin. Efter samtal med fšretrŠdare pŒ olika fackliga fšrbund framkom att flertalet uppfattade en utveckling mot ett škat anvŠndande av konkurrensklausuler. Bo Jansson pŒ CF¹¹⁸ berŠttade att de avtal som Šr aktuella fšr hans medlemmar utgšr i det nŠrmaste identiska avskrivningar av 1969 Œrs avtal. Problemet Šr frŠmst att klausulerna stŠlls till individer som ej borde omfattas, d v s

1 1 2

Palmgren s 13 f

1 1 3

En konsult i ett kunskapsfšretag har ofta klienter som annars skulle fšlja med honom till nŠsta fšretag, eftersom de kŠnner sig mer bundna till den anstŠllde Šn till den anstŠlldes fšretag. Vad hŠnder om klienten Óflyttar medÓ utan att den anstŠllde gšr nŒgot fšr att fŒ denne till att fšlja med? Se avsnitt Bevarande av kundkrets

1 1 4

Fahlbeck Fšretagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet s 105

1 1 5

Lag & Avtal nr 5 1995 Berg "Konkurrensklausuler - frŠmst ett skydd fšr arbetsgivaren"

1 1 6

Ett kunskapsfšretags viktigaste tillgŒng Šr inte materialiserbar utan utgšrs av nŒgot sŒ svŒrbestŠmbart som kunskap. Denna kunskap besitts av fšretagets anstŠllda genom att dessa tar del av fšretagets kunnande eller sjŠlva kreativt deltar i utvecklandet av fšretagets koncept. Sveiby och Riesling anser att produktionen i ett kunskapsfšretag utmŠrks av att den Šr kreativ och starkt beroende av individen, komplext problemlšsande samt att den inte Šr standardiserad. Fšretaget utmŠrks av sin affŠrsidŽ, Šr starkt decentraliserat och har en specialistkunskapsrelaterad informell auktoritetshierarki, en s k adhocrati. Kunskapsfšretagen besitter Šven andra tillgŒngar, vilka ofta Š r av immateriell karaktŠr. Exempel Šr nŠtverkstillhšrighet, kundrelationer, en stark fšretagsidentitet och personkontakter. €ven de anstŠlldas lojalitet mot fšretaget kan vara en sŒdan tillgŒng. Se Sandstršm, Andersson m fl s 28 f, Sveiby och Riesling Kunskapsfšretaget -seklets viktigaste ledarutmaning? 1986 s 13 samt Alvesson Ledning av kunskapsfšretaget 1989 bl a s 113 f.

1 1 7

Lag & Avtal nr 5 1995

1 1 8

telefonintervju per 990517

30

anstŠllda som varken har en fšretagsledande- eller en sŠrskild fšrtroendestŠllning. Jansson poŠngterade att klausulerna Šr vanligast i konsultbranschen och det stšrsta felet med klausulerna Šr den alltfšr omfattande skadestŒndsskyldigheten. Jansson ansŒg att konkurrensklausuler under anstŠllningstiden och under uppsŠgningstiden Šr helt i sin ordning men eftersom dessa situationer tŠcks av lojalitetsplikten mot arbetsgivaren Šr de meningslšsa.

Ett annat problem som Jansson aktualiserade var att oklara formuleringar gšr det svŒrt att avgšra vem som har bevisbšrdan fšr vad, t ex att skada uppstŒtt.

I LO-tidningen¹¹⁹ har nŒgra jurister uttalat sig. Dan Holke pŒ LO-RŠttsskydd menar att allmŠnt hŒllna klausuler om lojalitet med arbetsgivaren och tystnadsplikt saknar juridisk betydelse. Enligt Jan Lindgren pŒ HandelsanstŠlldas fšrbund gŒr vissa sekretessklausulers krav pŒ tystnad lŠngre Šn de krav fšretaget kan stŠlla pŒ sina styrelserepresentanter. Arbetstagarens tystnadsplikt gšr att fackligt arbete blir omšjligt enligt hans mening. Om den anstŠllde vŠgrar att skriva pŒ konkurrensbegrŠnsande avtal, kan arbetsgivaren bara utfŠrda ensidiga ordningsfšreskrifter och endast krŠva ett undertecknande av den anstŠllde att denne tagit del av dessa, enligt Kurt Junesjš pŒ LO-RŠttsskydd. Om det ršr sig om en komplettering av anstŠllningsavtalet, Šr den anstŠllde inte skyldig att underteckna nŒgot som Šr mer lŒngtgŒende Šn FHL. Fšrsšk att tysta fackliga fšretrŠdare kan fšrhindras genom att MBL tillŒter facket att fšra informationen vidare. Klausuler om tystnadsplikt uppkommer p g a att arbetstagaren Šr en medarbetare och kŠnner samhšrighet med fšretaget, p g a FHL:s tillkomst eller p g a att det finns ont om arbetstillfŠllen och arbetsgivaren kan bestŠmma arbetsvillkoren mer ensidigt.

Enligt HŒkan TorŽn pŒ LO-rŠttsskydd har arbetstagaren inget att vinna pŒ att lŒta sig bindas av en konkurrensklausul men denne undertecknar ofta av rŠdsla att inte bli anstŠlld.¹²⁰ PŒ SIF:s kontor i Gšteborg¹²¹ Œterfinns konkurrensklausuler frŠmst i moderna branscher, t ex IT-branschen, dŠr det Šven fšreligger upphovsrŠttsliga problem. Konkurrensklausuler fšrekommer Šven pŒ vanliga kontorstjŠnster, d v s pŒ arbetsplatser dŠr de inte alls hšr hemma. Fšrbundet frŒgar sig ocksŒ om inte fšreteelsen kan det vara konjunkturberoende. En fšrklaring till det škande anvŠndandet tros vara de alltfler utlŠndska fšretag som etablerar sig pŒ den svenska marknaden. Dessa fšretag Šr inte medlemmar i SAF och saknar dŠrfšr kunskap om kollektivavtalsšverenskommelsen frŒn 1969. €ven arbetsgivare med medlemskap i SAF - sŒvŠl svenska som utlŠndska - har inte alltfšr sŠllan liten inblick i den svenska kollektivavtalsrŠtten och saknar i hšg grad insikt i hur domstolarna ser pŒ konkurrensklausuler. SIF rekommenderar ett undertecknande av en konkurrensklausul om det Šr en fšrutsŠttning fšr en anstŠllning men endast om den anstŠllde fŒr ekonomisk kompensation. €ven SIF menar att klausulerna ofta pŒminner om kollektivavtalsšverenskommelsen men fšrbundet anser att arbetsgivarna fšrsšker tydliggšra vad som avses med en konkurrerande verksamhet och detaljerat faststŠlla vad en švertrŠdelse innebŠr.

PŒ JUSEK:s kontor i Stockholm fšrklarade Stellan Broman¹²² att det inte alls Šr ovanligt utan snarare allt vanligare med konkurrensklausuler i alla branscher. Broman ansŒg att amerikanska fšretag Šr exceptionella vid sin utformning av konkurrensklausuler, dŠr konkurrensbegrŠnsningarna Šr omfattande, avtalen Šr lŒnga ( 7 - 8 sidor ) och mycket detaljerade, bindningstiden Šr lŒngvarig och skadestŒndsansprŒken Šr hšga. Problemet enligt

1 1 9

LO-tidningen nr 3 1996 s 6 f Gauthier

1 2 0

Lag & Avtal nr 5 1995

1 2 1

telefonintervju per 990517, Šven intervju med Eva-Helena Kling pŒ SIF:s juridiska enhet i Stockholm 990517

1 2 2

telefonintervju per 990517

31

Broman Šr att klausulerna anvŠnds mycket slentrianmŠssigt. JUSEK:s Sara Skarin¹²³ som Šr kontaktperson fšr anstŠllda pŒ handels- / service- / tjŠnstefšretag upplyste att klausulerna ofta Šr alltfšr vida och mycket otydliga. Egentligen vill arbetsgivaren bara skydda sig mot en eller ett litet antal konkurrenter men formulerar avtalet till att omfatta betydligt fler situationer. De flesta anstŠllda reflekterar inte šver de i anstŠllningsavtalet givna avtalsformuleringarna och konkurrensklausulerna, trots att JUSEK fšrsšker informera om rŠttsverkningar och konsekvenser av ett undertecknande. Enligt Skarin leder de flesta tvister inte till domstolspršvning utan fšrlikning i enlighet med i kollektivavtal ( och ibland Šven anstŠllningsavtal ) intagna bestŠmmelser om skiljedomsavgšranden Šr betydligt vanligare.

Skarin fšrklarade att arbetsgivaren fŒr skydda fšretagshemligheter men att konkurrensklausulerna ej fŒr utgšra marknadsbegrŠnsningar fšr individen och arbetsgivaren ej fŒr fšrsška binda den anstŠllde till sig. Enligt Skarin fšrekommer konkurrensklausuler sŠllan hos banker och fšrsŠkringsbolag, dock hos vissa finansbolag. Skarin varnar ocksŒ fšr vitesklausuler, eftersom dessa ofta Šr normerade till t ex sex mŒnadslšner och inte beroende av skadans storlek. Ett skadestŒnd skall stŒ i rimlig proportion till skadan men ibland fšrekommer bŒde vite och skadestŒnd som pŒfšljder. PŒ frŒgan om utlŠndska fšretags pŒverkan av anvŠndningen av konkurrensklausuler anfšrde Skarin att arbetsrŠtten Šr en skyddslagstiftning i Sverige med en svagare part, medan t ex den danska arbetsrŠtten Šr ett avtalsmŠssigt fšrhŒllande mellan tvŒ likvŠrdiga parter. Redan vŒra nordiska grannlŠnder torde sakna fšrstŒelse fšr den svenska skyddsmekanismen. Detta gŠller Šven betrŠffande engelska och hollŠndska fšretag.

I Svenska Dagbladet¹²⁴ har universitetslektor Lotta Wikman uttalat sig. Hon anser att bindningstiderna i anstŠllningsavtal med konkurrensklausuler borde vara mer flexibla.

Utvecklingen i vissa branscher springer snabbt ifrŒn den anstŠllde och Wikman fšrordar en maximal bindningstid fšr t ex programmerare och systemtekniker pŒ cirka sex mŒnader.

Wikman uttalar ocksŒ att kunskapsfšretagen Šr dŒliga pŒ att utnyttja klausulerna pŒ korrekt sŠtt. Utan konkurrensklausuler och sekretessklausuler kan fšretagets "hjŠrnor" lŠmna sina anstŠllningar och pŒ sŒ vis utarma fšretaget. Arbetsgivare torde dŠrav kunna drabbas av betalningssvŒrigheter och konkurs, vilket slŒr mot de švriga anstŠllda, likavŠl som fordringsŠgare och samhŠllet i švrigt. P g a den oreda som rŒder i IT-branschen orkar arbetsgivare mŒnga gŒnger inte pršva tvister i rŠtten, dels p g a de omfattande rŠttegŒngskostnaderna, dels p g a rŠdsla fšr negativ publicitet. I stŠllet hŠmnas arbetsgivaren genom att anstŠlla personal och pŒ sŒ vis erhŒlla viktig hemlig information frŒn fšretag, som tagit šver arbetsgivarens f d anstŠllda. Wikman kallar det fšr ett šmsesidigt givande och tagande.

Fšr att fŒ en indikation pŒ hur stšrre fackklubbar upplever fšrekomsten av konkurrensklausuler, tog jag kontakt med SIF-klubben pŒ VOLVO¹²⁵, som stŠllde sig undrande till min frŒga. Ombudet hade aldrig hšrt talas om sŒdana avtalsklausuler. PŒ Verkstadsklubben pŒ VOLVO¹²⁶ rŒdde samma uppfattning men dŠr hade klausuler dock fšrekommit betrŠffande anstŠllda som fŒtt avtalspension och dŠrfšr inte tillŠts ta anstŠllning hos konkurrenter eller inom andra delar av Volvokoncernen. Fackklubbens ombud berŠttade att SAAB tillŒtits att komma till VOLVO och rekrytera pŒ arbetsplatsen. DŒ jag šnskade fŒ klarhet i avtalssituationen pŒ ett relativt stort fšretag som inte Šr bundet av kollektivavtal, tog jag

1 2 3

telefonintervju per 990518

1 2 4

SvD 990128 Sjšgren "Kunskapsfšretag lever i ett laglšst land"

1 2 5

telefonintervju per 990517

1 2 6

telefonintervju per 990517

32

kontakt med Oracle. Efter samtal med en ekonom pŒ det amerikanska IT-fšretaget, framkom att all form av facklig aktivitet saknades. Laila Johansson¹²⁷ meddelade dock att henne veterligen fšrelŒg inga avtal med konkurrensbegrŠnsande klausuler fšr fšretagets anstŠllda.

Slutligen har jag ocksŒ hšrt mig fšr hos vŠnner och bekanta som arbetar inom IT-branschen.

Ingen av de tillfrŒgade hade undertecknat nŒgot avtal om konkurrensbegrŠnsningar efter anstŠllningens slut. De tillfrŒgade Šr ingenjšrer och civilingenjšrer samt annan ADB-personal i Œldrarna 23-30. Slutsatsen av mitt undersškningsunderlag Šr inte statistiskt sŠkerstŠlld men den delas av Christina Helgesson. Hon har utfšrt en undersškning hos bl a datafšretag dŠr det framkommit att konkurrensklausuler i allmŠnhet saknas i de anstŠlldas anstŠllningsavtal.¹²⁸ 9.1.1. SammanstŠllning

Fšrekomsten och verkan av konkurrensklausuler kan beskrivas enligt fšljande:

- Konkurrensklausuler blir allt vanligare.

- De fšrekommer tŠmligen slentrianmŠssigt, Šr oklart formulerade och mŒnga gŒnger alltfšr omfattande fšr att undgŒ jŠmkning.

- Klausulerna fšrekommer allt lŠgre ner i tjŠnstehierarkin.

- Alltfler anstŠllda binds av konkurrensklausuler trots att deras stŠllning och arbetsuppgifter inte omfattas av vad kollektivavtalsšverenskommelsen och propositionen menar med tillŠmpliga arbetstagare.

- Arbetstagare som "borde" bindas av en klausul, t ex anstŠllda inom IT-branschen, tycks undgŒ konkurrensbegrŠnsande reglering, bŒde vad avser kollektivavtalsanslutna arbetsplatser och sŒdana arbetsplatser dŠr kollektivavtal saknas.

- Det Šr ofta pŒfšljderna som konstituerar oskŠligheten, sŒsom en allt fšr omfattande skadestŒndsskyldighet eller flera i avtalet kumulerade sanktioner.

- De alltfler utlŠndska aktšrerna pŒ marknaden medverkar till det škande infšrandet av oskŠliga klausuler i de enskilda anstŠllningsavtalen. Okunskap om AvtL 38 ¤ och kollektivavtalsšverenskommelsens anvŠndning Šven utanfšr dess direkta tillŠmpningsomrŒde Šr fšrklaringar till utvecklingen.

- I stora fšretag med starka arbetstagarorganisationer tycks de anstŠllda vara fšrskonade frŒn klausuler i stšrre utstrŠckning Šn andra.

Den berŠttigade frŒgan Šr hur en konkurrensklausul skall utformas? Generalklausulutredningen uppmŠrksammade att det sedan avtalslagens tillkomst skett en omfattande instŠllningsfšrŠndring. Behovet av att omformulera 38 ¤ har škat fšr att šverensstŠmmelse skall fšreligga mellan hur arbetsmarknadens parter ser pŒ konkurrensklausuler och hur lagens bokstav skriver om dem. Propositionen¹²⁹ tydliggšr att lagstiftaren har fšr avsikt att fšrŠndra lagstiftningen om jŠmkning av konkurrensklausuler just fšr att arbetsmarknadens parter inte tillŠmpar dem pŒ det sŠtt som lagen skriver: "Enligt utredningens mening Šr det inte rimligt att konkurrensklausuler fortfarande Šr underkastade en sŠrreglering som inte stŒr i samklang med vad som eljest antas skola gŠlla."¹³⁰ Fšr att fŒ fšrstŒelse fšr detta avser jag fšrst att beskriva vad šverenskommelsen 1969 gick ut pŒ.

1 2 7

telefonintervju per 990714

1 2 8

Helgesson s 13

1 2 9

prop 1975/76:81

1 3 0

prop 1975/76:81 s 148

33