Kollektivavtalsšverenskommelsen 1969 131

1969 enades arbetsmarknadens parter om att begrŠnsa innehŒllet i konkurrensklausuler i tjŠnstemŠns anstŠllningsavtal, en skŠrpning i fšrhŒllande till ramavtalet frŒn 1947.

…verenskommelsen innehŒller tre olika fšrbud; fšrbud mot att ta anstŠllning hos konkurrerande fšretag och dŠr utnyttja fšretagshemligheter som erhŒllits hos den tidigare arbetsgivaren, fšrbud att ingŒ som delŠgare i / bistŒ konkurrerande fšretag med rŒd och dŒd samt fšrbud mot att sjŠlv eller genom annan starta och driva konkurrerande verksamhet. Skyddsobjekten i kollektivavtalsšverenskommelsen Šr en sjŠlvstŠndig produkt- eller metodutveckling, tillverkningshemligheter¹³² eller dŠrmed jŠmfšrbart kunnande.¹³³ …verenskommelsen frŒn 1969 innehŒller inga regler om konkurrensbegrŠnsningar. DŠrfšr mŒste konkurrensklausuler infšras i det enskilda anstŠllningsavtalet fšr att en konkurrensbegrŠnsning skall kunna gšras gŠllande.¹³⁴ Fahlbeck lŒter fšrstŒ att šverenskommelsen inte Šr en generell fšreskift om konkurrensbegrŠnsningar utan syftet Šr att begrŠnsa anvŠndandet av konkurrensklausuler till situationer dŒ dessa Šr sŠrskilt pŒkallade.¹³⁵

Kollektivavtalsšverenskommelsen inleds med en ingress som behandlar bakgrunden till šverenskommelsen. DŠrefter fšljer sex avsnitt som behandlar anvŠndningsomrŒde ( p 1-2 ), innehŒll ( p 3-5 ), underrŠttelse till fackfšreningen om fšrekomsten av konkurrensklausuler ( p 6 ), genomgŒng av bestŒende konkurrensklausuler ( p 7 ), fšrhandlingsordning ( p 8 ) och skiljenŠmnd ( p 9 ). Dessutom bifogas ett formulŠr till konkurrensklausuler som kan intagas i enskilda anstŠllningsavtal och som innehŒller preciseringar av šverenskommelsen.

10.1.1. AnvŠndningsomrŒde

Vad angŒr anvŠndningsomrŒdet, sker fšrst en objektiv bedšmning om verksamheten och den anstŠlldes befattning Šr av sŒdan art att den kan omfattas av en konkurrensklausul.¹³⁶ Om klausulen godkŠnns, švergŒr bedšmning till den subjektiva sidan. DŠr sker en intresseavvŠgning mellan den f d anstŠllde och arbetsgivaren.¹³⁷ Tre frŒgor kan stŠllas; vilka fšretag fŒr anvŠnda konkurrensklausuler, vilka anstŠllda kan omfattas och vilket kunnande kan skyddas?

Arbetsgivare / fšretag som Šr "beroende av sjŠlvstŠndig produkt- eller metodutveckling och som genom utvecklingsarbete av angivet slag skaffar sig tillverkningshemligheter eller dŠrmed jŠmfšrbart kunnande, vars yppande fšr konkurrenter skulle kunna medfšra pŒtagligt men" fŒr instifta en konkurrensklausul i ett anstŠllningsavtal. €ven fšretag som genom avtal fšrvŠrvat sŒdant kunnande faller enligt šverenskommelsen i denna kategori. Fšr att anstŠllda skall bindas av en konkurrensklausul, krŠvs att de "under anstŠllningen fŒtt kŠnnedom om tillverkningshemligheter eller dŠrmed jŠmfšrbart kunnande" samt att de "genom utbildning eller erfarenhet har mšjlighet att gšra bruk av denna kŠnnedom". Det betyder att innehŒllet i

1 3 1

se kollektivavtalsšverenskommelsen 1969, bilaga 3

1 3 2

1947 Œrs ramavtal har fšr avsikt att skydda rena yrkeshemligheter och liknande. Kollektivavtalsšverenskommelsen frŒn 1969 har tillverkningshemligheter som skyddsobjekt men det fšreligger inget annat Šn terminologiska skillnader.

1 3 3

Sandgren, Andersson m fl s 230

1 3 4

Lag & Avtal nr 5 1995

1 3 5

Fahlbeck Fšretagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet s 107 f

1 3 6

kollektivavtalsšverenskommelsen p 1

1 3 7

kollektivavtalsšverenskommelsen p 2

34

kunskapen och det sŠtt pŒ vilket den fšrvŠrvats begrŠnsar kretsen av arbetstagare som kan bindas av konkurrensklausuler. Vilken kunskap skyddas dŒ av klausulen? I šverenskommelsen stadgas att "tillverkningshemligheter eller dŠrmed jŠmfšrbart kunnande, vars yppande fšr konkurrenter skulle innebŠra pŒtagligt men" Šr skyddsvŠrt. Det saknas en definition av begreppet tillverkningshemlighet men det skall ršra sig om kunnande genererat genom utvecklingsarbete hos en arbetsgivare som Šr beroende av en sjŠlvstŠndig produkt- eller metodutveckling.¹³⁸ Det fšretagsspecifika kunnandet kan vara svŒrt att skilja frŒn arbetstagarens allmŠnna yrkeskunskap. I fšrhŒllande till kollektivavtalsšverenskommelsen tolkas begreppet fšretagshemlighet i FHL mer vidstrŠckt, eftersom det ršr hela fšretaget och inte endast tillverkningen, som i ordet tillverkningshemlighet. I šverenskommelsens ingress anvŠnds ordet skyddsvŠrda fšretagshemligheter, vilket innebŠr kunnande fšrvŠrvat genom egna insatser eller avtal och som Šr resultat av utvecklingsarbete till avsikt att ška konkurrenskraften hos fšretaget. Exempel pŒ omrŒden Šr produkt- och metodutveckling, marknadsanalys och marknadsfšring. Huruvida begreppet tillverkningshemlighet och dŠrmed jŠmfšrbart kunnande omfattar annat Šn tekniskt kunnande sŒsom kommersiellt inriktad kunskap, t ex information om marknaden, prissŠttning, kundregister m m, Šr oklart.¹³⁹

Konkurrensklausuler bšr enligt Fahlbeck¹⁴⁰ endast anvŠndas nŠr arbetsgivaren verkligen har behov av att uppnŒ ett skydd. Konkurrensklausulerna kan inte gšras generella utan mŒste avse individuella fšretag och individuella anstŠllda. Fšretaget fŒr alltsŒ inte binda alla anstŠllda generellt, trots att fšretaget utvecklat sŠrskilt kunnande. Fšretaget fŒr inte heller binda en arbetstagare enbart p g a hans sŠrskilda kompetens eller kunskap som gšr honom / henne sŠrskilt vŠrdefull fšr fšretaget.¹⁴¹ Konkurrensklausuler som skyddar arbetsgivaren i rent marknadsmŠssigt hŠnseende godtas inte heller, t ex skydd mot konkurrens i en begrŠnsad kundkrets eller genom att utestŠnga nŠringsidkare frŒn marknaden. BegrŠnsningar till ort och region saknas. Om den nya arbetsgivaren idkar nŠring pŒ flera verksamhetsomrŒden och ett av dessa konkurrerar med den f d arbetsgivaren, Šr det irrelevant fšr bedšmningen huruvida den f d anstŠllde arbetar pŒ den konkurrerande avdelningen. Konkurrensklausulen Šr ŠndŒ skŠlig och giltig, i det avseendet.¹⁴²Avgšrande fšr klausulens tillŒtlighet Šr var fšretaget Šr verksamt, d v s om yppandet skulle medfšra en pŒtaglig skada fšr den tidigare arbetsgivaren. Detta motsŠtter sig dock Fahlbeck som anser att konkurrensklausulen inte fŒr avse fšrbud att ta anstŠllning hos konkurrentfšretag šver huvud utan endast sŒdan del av fšretaget dŠr arbetsgivaren kan tŠnkas utnyttja den anstŠlldes kŠnnedom om hemligheter hos den f d arbetsgivaren.¹⁴³ Praxis saknas dock, vilket omšjliggšr fortsatt utredning av frŒgan.

10.1.2. Konkurrensklausulers innehŒll

Avsnittet konkurrensklausulers innehŒll beršr bindningstid och det normerade skadestŒndet.

Det finns inga krav pŒ att anstŠllningen skall ha varat under en viss tidsperiod fšr att konkurrensklausulen skall gŠlla. Tidpunkten fšr ingŒende av ett avtal med en konkurrensklausul Šr vanligtvis anstŠllningstidpunkten men parterna kan naturligtvis Šven ingŒ ett avtal under lšpande anstŠllning. I ett sŒdant lŠge bšr rŒdet till den anstŠllde vara att inte underteckna avtalet med tanke pŒ de inskrŠnkningar i hans handlingsfrihet som det innebŠr.

1 3 8

se avsnitt Fšretagshemligheter och fšretagsspecifikt kunnande - FHL och konkurrensklausulerna

1 3 9

Adlercreutz och Flodgren s 59 f, se Šven avsnitt Fšretagshemligheter och fšretagsspecifikt kunnande - FHL och konkurrensklausulerna

1 4 0

Fahlbeck Fšretagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet s 109 och 112

1 4 1

se AD 1984 nr 20

1 4 2

Adlercreutz och Flodgren s 61

1 4 3

Fahlbeck Fšretagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet s 110

35

Den anstŠllde har ju redan en anstŠllning hos fšretaget, vilket innebŠr att en anstŠllning inte Šr ett pŒtryckningsmedel. Ett annat pŒtryckningsmedel kan vara hšjd lšn eller andra fšrmŒner.

Bindningstiden Šr berŠknad livslŠngd, med begrŠnsningen att denna normalt inte šverstiger tvŒ Œr - respektive tolv mŒnader om livslŠngden fšr know how Šr kort - frŒn anstŠllningens upphšrande. UppsŠgningstiden inrŠknas inte, utan innebŠr i praktiken en fšrlŠngning. FrŒgan Šr om rŠttslŠget Šr annorlunda om den anstŠllde inte arbetar under uppsŠgningstiden p g a att arbetsgivaren omedelbart har frikopplat honom? Om den anstŠllde var under 27 Œrs Œlder vid anstŠllningstillfŠllet, kan denne aldrig bindas av en konkurrensklausul om anstŠllningen varat mindre Šn sex mŒnader.

Konkurrensklausulen gŠller inte om arbetsgivaren sŠger upp den anstŠllde av annan anledning Šn avtalsbrott frŒn den anstŠlldes sida,¹⁴⁴ inte heller om arbetstagaren sagt upp sig sjŠlv p g a arbetsgivarens avtalsbrott.¹⁴⁵ Vilken ŒtgŠrd krŠvs att motparten fšretar, fšr att anstŠllningsavtalet skall kunna hŠvas med omedelbar verkan? Enligt Fahlbeck Šr det tveksamt om arbetsgivarens fšrevarande avtalsbrott mŒste vara lika grovt som LAS 4 ¤ 3 st krŠver fšr att konkurrensklausulen skall mista sin giltighet respektive om arbetstagarens avtalsbrott mŒste vara lika grovt som grund fšr avskedande i LAS 18 ¤ fšr att konkurrensklausulen skall kvarstŒ trots att arbetsgivaren sagt upp arbetstagaren. Fahlbeck antyder att det kanske Šr tillrŠckligt att saklig grund fšr uppsŠgning fšreligger fšr att arbetstagaren inte skall kunna undgŒ bundenhet trots att arbetsgivaren sagt upp honom.¹⁴⁶ Klausulerna gŠller Šven vid den anstŠlldes pensionering, dŠr dock arbetsgivaren inte Šr skyldig att utbetala ersŠttning fšr den bšrda som fšrpliktelsen innebŠr. RŠttslŠget Šr osŠkert nŠr uppsŠgning sker p g a arbetsbrist och enligt TorŽn pŒ LO-rŠttsskydd borde konkurrensklausulerna inte gŠlla.¹⁴⁷

Det normerade skadestŒndet skall ha en preventiv sŒvŠl som reparativ funktion. Den fšrebyggande uppgiften Šr fšrmodligen den viktigaste, eftersom det normerade skadestŒndet sŠtts i rimlig relation till lšnen samt att det endast utgŒr vid grov vŒrdslšshet och kan jŠmkas nŠr arbetstagarens skuld Šr ringa.

10.1.3. UnderrŠttelseskyldighet, regelbunden genomgŒng samt fšrhandlingsordning och skiljenŠmnd

Arbetsgivaren har en skyldighet att underrŠtta arbetstagarorganisationen om att avtal med konkurrensbegrŠnsande klausuler instiftats med en anstŠlld.¹⁴⁸ Arbetsgivaren har vidare en skyldighet att regelbundet gŒ igenom de anstŠllningsavtal i vilka konkurrensklausuler ingŒr.¹⁴⁹ Reglerna Šr ordningsfšreskrifter och klausulerna fšrlorar sin verkan om arbetsgivaren underlŒter rŠttelse inom en vecka frŒn fackklubbens pŒpekande. BestŠmmelsen Šr dock en papperstiger som trots sin effektiva konstruktion inte fungerar i praktiken. Fšrhandlingsordningen stadgar om lokala och centrala fšrhandlingar bŒde dŒ en klausul skall diskuteras, oavsett om en tvist fšreligger eller inte. Vid tvistlšsning anvŠnds skiljenŠmnd. Enligt Adlercreutz och Flodgren¹⁵⁰ har tvister om konkurrensklausuler aldrig fšrts upp till central nivŒ, Šn mindre till skiljenŠmnd.

10.1.4. Vilka binds av šverenskommelsen?

1 4 4

se AD 1991 nr 38

1 4 5

LAS 1982 4 ¤ 3 st samt 18 ¤

1 4 6

Fahlbeck Fšretagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet s 110 f

1 4 7

Lag & Avtal 5 1995

1 4 8

kollektivavtalsšverenskommelsen p 6

1 4 9

kollektivavtalsšverenskommelsen p 7

1 5 0

Adlercreutz och Flodgren s 63

36

Alla SAF-anslutna arbetsgivare Šr bundna av šverenskommelsen, eftersom alla SAF-fšrbund har antagit den. …verenskommelsen torde dŠrfšr gŠlla pŒ alla anslutna arbetstagarorganisationers avtalsomrŒden. Detta innebŠr dock inte att alla anslutna arbetsgivare har rŠtt att infšra konkurrensklausuler i anstŠllningsavtal med arbetstagare.

FšrutsŠttningarna¹⁵¹ fšr att fŒ infšra klausuler mŒste vara tillŠmpliga. Enligt ingressen till kollektivavtalsšverenskommelsen beršrs endast fackligt anslutna arbetstagare och arbetsgivare begŒr inte brott mot kollektivavtalet genom att stadga andra villkor fšr konkurrensklausuler med icke fackligt anslutna. Tanken Šr dock att en avtalsbunden arbetsgivare tillŠmpar šverenskommelsen Šven pŒ icke ansluten arbetstagare. ( I normalfallet Šr annars en arbetsgivare skyldig att tillŠmpa kollektivavtalets regler Šven pŒ icke avtalsbundna arbetstagare. ) Vissa regler i šverenskommelsen Šr dock begrŠnsade till att endast omfatta fackligt anslutna.¹⁵² Arbetstagaren Šr dock endast bunden om konkurrensbegrŠnsningen ingŒr i dennes enskilda anstŠllningsavtal. Enligt Fahlbeck¹⁵³ gŠller šverenskommelsen stšrre delen av den privata tjŠnstemannasektorn.¹⁵⁴ Utanfšr tillŠmpningsomrŒdet anses kollektivavtalet utgšra en prototyp med status som rŠttskŠlla.¹⁵⁵

10.1.5. Arbetstagarens rŠtt till ersŠttning

Avslutningsvis kan nŠmnas att regler om ersŠttning till arbetstagaren p g a olŠgenhet som konkurrensklausulen innebŠr regleras i bilagan till formulŠret p 2.¹⁵⁶ Huvudregeln Šr att den anstŠllde skall fšrbli ekonomiskt skadefri. Om anstŠllningen upphšr p g a att den anstŠllde blir uppsagd, skall den f d arbetsgivaren utbetala ersŠttning uppgŒende till skillnaden mellan arbetstagarens lšn hos den gamle och den nye arbetsgivaren eller inkomst i den nya fšrvŠrvskŠllan. ErsŠttningen begrŠnsas till 60 % av vad den anstŠllde hade i mŒnadslšn hos den f d arbetsgivaren och behšver endast utbetalas under konkurrensklausulens giltighetstid.

ErsŠttningsskyldighet fšreligger ej om den anstŠllde avslutar sin anstŠllning p g a pensionering.