RŠttslŠget efter fšrsta juli 1976 genom proposition 1975/76:81

Efter framstŠllning om hur kollektivavtalsšverenskommelsen 1969 avser att reglera konkurrensklausuler, skall jag nu redogšra fšr hur lagstiftaren tagit intryck av šverenskommelsen i utformningen av jŠmkningsparagrafen, AvtL 38 ¤, och hur lagstiftaren motiverat orsaken till paragrafens tillkomst.

10.2.1. Generalklausulutredningen

Generalklausulutredningen ville ška mšjligheten till jŠmkning av konkurrensklausuler. De švervŠganden som beaktades vid šverenskommelsen 1969 och de principer som dŠr fastslagits, skall Šven beaktas fšr konkurrensklausuler i anstŠllningsavtal utanfšr kollektivavtalsšverenskommelsens tillŠmpningsomrŒde. Den nya generalklausulen, AvtL 36 ¤, innebŠr škade mšjligheter fšr domstolarna att tillŠmpa 36 ¤ riktlinjer Šven fšr konkur-rensklausuler. BerŠttigandet av att i en sŠrskild paragraf stadga mšjligheterna till jŠmkning av konkurrensklausuler och inte lŒta detta innefattas av den allmŠnna generalklausulens tillŠmpningsomrŒde, motiveras med de arbetsrŠttsliga specifika fšrhŒllanden som paragrafen

1 5 1

se avsnitt AnvŠndningsomrŒde

1 5 2

Detta gŠller p 6 - 7 samt reglerna om fšrhandlingsordning och skiljenŠmnd i p 8 - 9. Se Šven formulŠr p 2.

1 5 3

Fahlbeck Fšretagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet s 107

1 5 4

se avsnitt VarifrŒn fŒr avtalet sitt innehŒll och NŠr ingŒr konkurrensklausuler i anstŠllningsavtalet

1 5 5

Adlercreutz och Flodgren s 66 f

1 5 6

Redan i riktlinjerna till 1947 Œrs kollektivavtalsšverenskommelse fanns regeln om arbetstagarens rŠtt till kompensation uttryckt men den Œterfinns numera alltsŒ i bilagan.

37

avser.¹⁵⁷ Det understryks att den fšreslagna fšrŠndringen inte innebŠr nŒgon Šndring av paragrafens tillŠmpningsomrŒde; den skall liksom tidigare kunna tillŠmpas pŒ sŒvŠl anstŠllnings- som šverlŒtelseavtal mellan nŠringsidkare. FšrŠndringen innebŠr inga principiella nyheter vad angŒr bedšmningsgrunderna men den ger škade mšjligheter till jŠmkning.¹⁵⁸ Det kan dock pŒpekas att den nuvarande lydelsen i 38 ¤ ger vagare uttryck fšr hur bedšmningen skall ske, eftersom endast skŠligheten anges som riktmŠrke.¹⁵⁹ Vid bedšmandet om 38 ¤:s tillŠmplighet mŒste iakttas att tillŠmpningen pŒ olika omrŒden skiljer sig Œt avsevŠrt.

Konkurrensklausuler i affŠrsmŠssiga avtal medger inte jŠmfšrelse med rŠttslŠget fšr konkurrensklausuler i enskilda anstŠllningsavtal. Ibland finns dock skŠl att hŠmta vŠgledning frŒn kollektivavtalsšverenskommelsen fšr att faststŠlla rimligheten i nŒgot speciellt avtalshŠnseende.¹⁶⁰

10.2.2. LagrŒdets stŒndpunkt

En lagregel som innebŠr ett intrŒng i parters gemensamma avtalsfrihet, mŒste enligt lagrŒdet vara vŠl berŠttigad. Orsaken till infšrandet av en generalklausul och utškningen av dess tillŠmpningsomrŒde har frŠmst varit fšr att ška konsumenternas skydd frŒn missbruk av en šverlŠgsen avtalspart. Vitsen Šr att domstolarna skall kunna jŠmka eller sŠtta oskŠliga avtalsvillkor Œt sidan. Samtidigt blir de starkare kontrahenterna varse om domstolens instŠllning, vilket antas medfšra en minskad benŠgenhet att skapa oskŠliga avtal. BŒde en reparativ och en preventiv effekt efterstrŠvas. Huvudregeln Šr dock att avtal skall hŒllas och att ingrepp bara skall ske nŠr det Šr skŠligt, lŒt vara att mšjligheterna i och med lagstiftningen har škat. LagrŒdet poŠngterar ocksŒ vikten av kontinuitet, rŠttssŠkerhet och stadga i rŠttsutvecklingen nŠr domstolarna skall tillŠmpa lagen. RŠttstillŠmpningen har ju p g a paragrafernas allmŠnna karaktŠr erhŒllit huvudansvaret fšr rŠttsbildningen pŒ omrŒdet.

38 ¤ avser en mŠngd olika situationer med endast det gemensamma att det Šr frŒga om avtal till fšrebyggande av fri konkurrens i nŒgot avseende.¹⁶¹ UtmŠrkande fšr paragrafen Šr att den ganska noggrant anger riktlinjer fšr jŠmkning. LagrŒdet anser att om det finns behov att anpassa paragrafens lydelse till Šndrade fšrhŒllanden, fŒr det ej ske genom eftergivande av preciseringen. Riktlinjer fšr klausulens tillŠmpning, vikt, tolkning och bedšmning samt fšrekomst av konkurrensklausuler Šr alltfšr knapphŠndig fšr att lagrŒdet skall kunna tillstyrka ett fšrslag till lagstiftning. I stŠllet anser lagrŒdet att om den fšre 1976-07-01 tillŠmpliga 38 ¤ inte Šr tidsenlig, bšr 38 ¤ strykas och 36 ¤ i stŠllet anvŠndas fšr tillŠmpning i dessa sammanhang. Fšredragande avfŠrdade kritiken som obefogad och fšrslaget fšrelades riksdagen utan att lagrŒdets anmŠrkningar pŒverkade dess utformning.¹⁶²

1 5 7

prop 1975/76:81 s 148

1 5 8

prop 1975/76:81 s 149

1 5 9

Adlercreutz / Flodgren s 46

1 6 0

prop 1975/76:81 s 149

1 6 1

prop 1975/76:81 s 169-170

1 6 2

prop 1975/76:81 s 174

38

10.2.3. Aktuella pŒfšljder

PŒfšljd vid brott mot konkurrensklausuler Šr vanligtvis normerat skadestŒnd eller (avtals)vite.

Bernitz¹⁶³ anfšr att "(m)ed vitesklausuler ( fšrfattarens kursivering ) fšrstŒs i fšrsta hand sŒdana i avtal bestŠmda viten som en part skall betala fšr det fall han inte fullgšr en fšrpliktelse eller i švrigt inte handlar sŒsom utfŠst (s k avtalsviten). En nŠrliggande typ av avtalsvillkor Šr klausuler om i fšrvŠg fixerade, s k normerade skadestŒnd..." Parterna har i bŒda fallen faststŠllt ersŠttningens storlek vid avtalsbrott.¹⁶⁴ Utšver ersŠttningsklausuler fšrekommer krav pŒ fullgšrelse i natura. I den fšljande diskussionen kommer frŠmst vitesklausuler att utredas eftersom dessa allt oftare kombineras med konkurrensklausuler¹⁶⁵ och dessutom varit fšremŒl fšr ett flertal tvister i praxis och diskussioner i doktrin.¹⁶⁶

Huvudregeln Šr att avtalsfrihet rŒder och att samhŠllet endast ingriper pŒ talan av part om att missbruk av avtalsfriheten fšrekommer. Vid jŠmkning av en avtalad pŒfšljd,¹⁶⁷ tillŠmpas generalklausulen i avtalslagen.¹⁶⁸ Pršvningen skall ta sin utgŒngspunkt i de villkor vars skŠlighet ifrŒgasatts men hŠnsyn skall ocksŒ tas till avtalets švriga innehŒll, omstŠndigheterna vid avtalets tillkomst, senare intrŠffade fšrhŒllanden och omstŠndigheterna i švrigt.¹⁶⁹ Ju senare under bindningstiden avtalsbrottet sker, desto stšrre skŠl fšr jŠmkning av klausulen. Av vikt fšr bedšmningen Šr andra avtal med samma person samt under vissa omstŠndigheter avtal som endera parten ingŒtt med andra personer.¹⁷⁰ Propositionen beršr ocksŒ mšjligheterna att jŠmka avtalet nŠr avtalet stŒr i strid med lagstiftning om skadliga konkurrensbegrŠnsningar.

Fšredragande anser att om ett otillŒtet avtal, t ex om EU-kommissionen meddelat fšrbud att utfšra en fusion mellan tvŒ bolag, kommer under allmŠn domstols bedšmning, skall domstolen inte sjŠlvstŠndigt bedšma om tillstŒnd till fusionen kunde medgivits. Resultatet blir i stŠllet att avtalet Šr civilrŠttsligt ogiltigt. Om kommissionen godkŠnt fusionen, fšrhindras dock inte den allmŠnna domstolen frŒn att jŠmka avtalet om det kan anses som oskŠligt frŒn nŒgon annan synpunkt.¹⁷¹ Generalklausulutredningen poŠngterar att en jŠmkning av en vitesklausul i ett konkurrensbegrŠnsande avtal, som inte Šr skadligt ur allmŠn ekonomisk synvinkel utan oskŠligt dŒ det innehŒller alltfšr betungande villkor, kan ske med utgŒngspunkt i 36 ¤.¹⁷²

Vitesklausuler eliminerar bevissvŒrigheter samt leder till en snabb och bekvŠm avveckling av tvisten, vilket frŠmjar intresset fšr konfliktlšsning.¹⁷³ Tidigare jŠmkades vitesklausuler endast om de var uppenbart obilliga. Genom infšrandet av en mer allmŠnt hŒllen 36 ¤ utan specialregler fšr vite, Šr det tillrŠckligt att vitet anses som oskŠligt fšr att jŠmkning skall ske.

Vad angŒr de allmŠnna fšrutsŠttningarna fšr jŠmkning av vitet anfšr fšredragande¹⁷⁴ att vitesbeloppet skall sŠttas i relation till švertrŠdelsens karaktŠr och till den ekonomiska skadan.

HŠnsyn skall dock ocksŒ tas till det allmŠnna intresset den berŠttigade har av att den sanktionerade handlingen underlŒts eller fšretas. Det framhŒlls ocksŒ att Šndrade fšrhŒllanden

1 6 3

Bernitz StandardavtalsrŠtt 1987 s 78

1 6 4

Om vite ej faststŠllts i avtalet och vanligt skadestŒnd aktualiseras, skall skada styrkas. I det fšljande kommer termen vite anvŠndas.

1 6 5

prop 1975/76:81 s 149

1 6 6

SOU 1974:83 s 191

1 6 7

SOU 1974:83 s 198 f nŠmner pŒfšljderna som vites- och fšrverkandeklausuler

1 6 8

prop 1975/76:81 s 122 f, se ocksΠSOU 1974:83 s 144

1 7 2

SOU 1974:83 s 144

1 7 3

Olsen ErsŠttningsklausuler - vite och andra avtalade ersŠttningar vid kontraktsbrott 1986 s 30

1 7 4

prop 1975/76:81 s 141 f

39

kan medfšra att klausulen blir oskŠlig. JŠmkning skall ske om den berŠttigades fšrlust klart understiger det avtalade vitet och bedšmningen skall alltid ta sin utgŒngspunkt i det enskilda fallet. Ett aktuellt spšrsmŒl Šr om vitets huvudsakliga uppgift Šr att fungera som ett pŒtryckningsmedel mot ošnskad aktivitet eller som en skadestŒndsklausul. NŠr en part inte fullgjort en avtalsfšrpliktelse, Šr fšredragande villig att godta jŠmkning av vitet, trots att orsaken till det uteblivna fullgšrandet hŠnfšr sig till den fšrpliktade personligen t ex till fšljd av sjukdom eller arbetslšshet. FrŒgan jag stŠller mig Šr om uttalandet ocksŒ kan tolkas analogt betrŠffande en švertrŠdelse av en šnskad passivitet. Kan hotande arbetslšshet utgšra en grund fšr jŠmkning av vitet fšr den fšrpliktade om denne tar anstŠllning inom en verksamhet som omfattas av en i švrigt giltig konkurrensklausul?

BŒde propositionen och generalklausulutredningen¹⁷⁵ behandlar mšjligheten att jŠmka vitet uppŒt, d v s faststŠlla ett hšgre vitesbelopp Šn det mellan parterna avtalade. ÓVad betrŠffar typiska viten, som har ett utprŠglat preventivt syfte, kan ett alltfšr lŒgt belopp innebŠra att den part som Šr skyldig att utge vitet kan rŠkna med att det lšnar sig att begŒ ett klart kontraktsbrott och betala vitet.Ó¹⁷⁶ Exempel pŒ detta torde enligt min mening vara nŠr en part som Šr bunden av en konkurrensklausul med tillhšrande vitesbelopp, tar anstŠllning hos en konkurrent till den f d arbetsgivaren och konkurrenten tar pŒ sig ansvaret fšr det utfallande vitet. Ett vite som avskrŠckt en arbetstagare frŒn att starta konkurrerande verksamhet, utgšr med all sŠkerhet inte sŠrskilt stor fšrlust fšr en framtida arbetsgivare i konkurrensen om den skickligaste personalen med den bredaste och djupaste kompetensen. Propositionen talar dock fšr att mšjligheterna att jŠmka vitet uppŒt Šr fŒ och det exempel som redogšrs fšr ršr en nŠringsidkares škade ersŠttningsskyldighet gentemot en konsument.¹⁷⁷

SkadestŒnd enligt kollektivavtalsšverenskommelsen kan utdšmas flera gŒnger om den f d anstŠllde fortsŠtter sin konkurrerande verksamhet men enligt SvensŠter gŠller inte detta om den anstŠllde fortsŠtter sin anstŠllning hos samma arbetsgivare, eftersom det krŠvs en ny skadestŒndsgrundande handling. Detta mŒste enligt min mening endast gŠlla om det ršr sig om skadestŒnd och inte nŠr det gŠller vite.¹⁷⁸ Vitet har ju som funktion att fšrhindra ett handlande och detta syfte skulle ju fšrfelas om vitet endast kunde utdšmas en gŒng. Samtidigt innebŠr SvensŠters resonemang att arbetstagaren kan befrias frŒn sitt konkurrensfšrbud genom att betala skadestŒnd.

10.2.4. NŠr ingŒr konkurrensklausuler i anstŠllningsavtalet

Innan jag pŒbšrjar utredningen om hur konkurrensklausuler bedšms i rŠttspraxis, Šr det av vikt att fastslŒ hur ett kollektivavtal kan bli del av en icke kollektivavtalsansluten arbetstagares anstŠllningsvillkor, trots att parterna ej diskuterat detta vid anstŠllningsavtalets ingŒende.

FrŒgan ršr upplysningsplikt vid ingŒende av avtal och avsnittet har fšr avsikt att klargšra vad som ingŒr i anstŠllningsavtalet och huruvida bedšmningen av en konkurrensklausul som ingŒr i anstŠllningsavtalet kan ske med utgŒngspunkt i ett kollektivavtal, trots att den anstŠllde Šr omedveten om kollektivavtalet och / eller dess innehŒll.

Ett kollektivavtal kan naturligtvis inte innehŒlla en bestŠmmelse om en konkurrensklausul. En konkurrensklausul kan bara ingŒ i anstŠllningsavtalet genom att den infogas dŠri, vanligen

1 7 5

SOU 1974:83 s 172

1 7 6

SOU 1974:83 s 72

1 7 7

prop 1975/76:81 s 142

1 7 8

Med ordet vite avser jag i detta sammanhang inte avtalsvite eller normerat skadestŒnd.

40

genom en sŠrskild skriftlig bestŠmmelse. En konkurrensklausul kan alltsŒ inte instiftas i ett kollektivavtal fšr att sedan tillŠmpas generellt pŒ en grupp arbetstagare. Ett kollektivavtal kan endast innehŒlla bestŠmmelser om hur konkurrensklausulen skall tolkas. Slutsatsen blir att en anstŠlld inte behšver frukta att en konkurrensklausul ingŒr i anstŠllningsavtalet utan att han Šr medveten om det. Bedšmningen av klausulens innehŒll kan dŠremot innebŠra att ett kollektivavtals bestŠmmelser blir tillŠmpliga pŒ den anstŠlldes anstŠllningsavtal, trots dennes okunskap om fšreliggande avtal.

10.2.4.1. Infšrandet av LAS 6 a ¤

Tidigare saknades i Sverige en generell lagregel som Œlade arbetsgivare att beakta skriftlig form fšr information om anstŠllningsavtalet vid dess ingŒende. I oktober 1991 antog ministerrŒdet ett direktiv¹⁷⁹ om en skyldighet fšr arbetsgivaren att skriftligen upplysa arbetstagaren om anstŠllningsvillkoren och trots att detta inte omfattades av EES-avtalet, valde Sverige att lagstifta i frŒgan. Enligt departementschefen skall lagbestŠmmelsen undanršja oklarheter i anstŠllningsfšrhŒllandet och arbetsvillkoren skall lŠttare kunna bedšmas. I vilken handling arbetsgivaren lŠmnar informationen Šr valfritt. Senast en mŒnad efter anstŠllningen pŒbšrjats, d v s nŠr arbetstagaren bšrjat arbeta, skall informationen lŠmnas. Avvikelser fŒr ske om anstŠllningen varar mindre Šn en mŒnad och departementschefen poŠngterar att arbetsmarknadens parter kan avvika frŒn regleringen genom kollektivavtal men endast i fšr den anstŠllde mer informativ riktning.¹⁸⁰

I 6 a ¤ fšreskrivs endast att information skall lŠmnas om anstŠllningsvillkoren. En konkurrensklausul utgšr naturligtvis ett anstŠllningsvillkor. Sanktionen fšr utebliven information, d v s nŠr de upprŠknade uppgifterna inte ingŒr i det skriftliga meddelandet i 6 a ¤, Šr skadestŒnd enligt LAS 38 ¤ men trots avsaknande av information gŠller bestŠmmelsen fortfarande som villkor mellan parterna. Konkurrensklausuler - eller nŒgon formulering som skulle kunna tydas utgšra desamma - saknas i upprŠkningen. Min slutsats torde dŠrfšr bli att arbetstagaren inte kan bli bunden av en konkurrensklausul, pŒ samma sŠtt som de tidigare nŠmnda villkoren i 6 a ¤, om klausulen inte finns med i anstŠllningsavtalet.

Konkurrensklausulen behšver ej avfattas skriftligen - Šven om det ur bevishŠnseende Šr att fšredra - fšr att anses tillŠmplig men klausulen mŒste ha tagits upp i samband med avtalets ingŒende ( eller vid ett senare tillfŠlle ) fšr att anses ingŒ i anstŠllningsavtalet. Klausulen kan alltsŒ inte bara "flyta in" i anstŠllningsavtalet sŒsom sker med de villkor som 6 a ¤ rŠknar upp.

I propositionens specialmotivering preciseras paragrafen nŒgot.¹⁸¹ Punkten 6 fšrklarar att arbetsgivaren Šr skyldig att lŠmna information om tillŠmpligt kollektivavtal. MBL 26 ¤ fšreskriver dock att en organiserad arbetstagare Šr bunden av det kollektivavtal hans organisation slutit med arbetsgivaren, Šven utan 6 a ¤:s reglering. Ofta tillŠmpas dock de i kollektivavtalet ingŒende anstŠllningsvillkoren Šven pŒ icke kollektivavtalsbundna arbetstagare som arbetar pŒ arbetsplatser dŠr arbetsgivaren Šr kollektivavtalsbunden. Det Šr speciellt information i dessa situationer som av departementschefen anses vara av sŠrskild betydelse.

Om ett kollektivavtal Šr tillŠmpligt fšr oorganiserade arbetare bšr alltsŒ detta klargšras vid anstŠllningens inledningsskede. Det fšrekommer ocksŒ att en oorganiserad arbetsgivare tillŠmpar kollektivavtalsvillkor pŒ sin anstŠllda. Enligt Sigeman¹⁸² Šr Šven en dylik arbetsgivare

1 7 9

91/533/EEG

1 8 0

prop 1993/94:67 s 36 f

1 8 1

prop 1993/94:67 s 62 ff

1 8 2

Festskrift till Anders Agell 1994 - Sigeman "Informationsplikt ršrande anstŠllningsvillkor" s 594

41

skyldig att lŠmna information enligt LAS 6 a ¤. Arbetsgivaren Šr vidare skyldig att skriftligen informera arbetstagaren om Šndringar sker under anstŠllningen med undantag fšr Šndring genom lag, fšrfattning eller kollektivavtal. €ndringen skall alltsŒ vara beslutad av arbetsgivaren sjŠlv eller genom avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.¹⁸³ Vad angŒr anstŠllningsfšrhŒllanden som rŒdde nŠr LAS 6 a ¤ trŠdde i kraft har arbetsgivaren skyldighet att om arbetstagaren begŠr det, inom tvŒ mŒnader dŠrefter lŠmna aktuell information.¹⁸⁴ Lagen trŠdde i kraft den fšrsta januari 1994.

Bakgrunden till LAS 6 a ¤ Šr alltsŒ direktivet 91/533/EEG.¹⁸⁵ Denna regel ršr arbetsgivarens informationsplikt mot arbetstagaren och har sin grund i RomF art 100. Direktivet Šr motiverat av det škande antalet olika anstŠllningstyper och avser att stŠrka arbetstagarens roll pŒ arbetsmarknaden, den allmŠnna informationseffekten. Ett annat syfte med direktivet Šr det rŠttighetshŠvdande. Om arbetstagaren blir informerad av arbetsgivaren om fšrmŒner eller skyddsregler enligt lag och kollektivavtal, resulterar det i ett škat anvŠndande. Enligt Sigeman¹⁸⁶ har facket tidigare informerat arbetstagaren om tillŠmpliga regler fšr anstŠllningsfšrhŒllandet men i dagslŠget škar antalet oorganiserade, varfšr en informationsskyldighet fšr arbetsgivaren Šr šnskvŠrd. Tvistemineringseffekten Šr ocksŒ en faktor av vŠrde. Om parterna redan frŒn bšrjan Šr medvetna om hur anstŠllningsfšrhŒllandet dem emellan regleras, minskar rŠttstvisterna.¹⁸⁷ Medlemsstaterna uppvisar betydande skillnader i sin lagstiftning pŒ omrŒdet, vilket har direkt betydelse fšr den gemensamma marknadens funktion.¹⁸⁸ Direktivet Šr konstruerat som ett minimidirektiv och medlemsstaterna kan šverlŒta Œt arbetsmarknadens parter att avtalsvŠgen infšra nšdvŠndiga regler men lŠnderna Šr dock ytterst ansvariga fšr efterlevnaden.¹⁸⁹ Mig veterligen saknas fšrutom Sigemans studier¹⁹⁰ doktrin som behandlar arbetsgivarens upplysningsplikt med avseende pŒ anstŠllningsvillkoren enligt rŠttslŠget efter LAS 6 a ¤:s infšrande. Christina Hultmark¹⁹¹ har behandlat upplysningsplikten men utgŒngspunkten i hennes framstŠllning Šr arbetstagarens -och inte arbetsgivarens - informationsskyldighet.¹⁹²

10.2.4.2. Fyra alternativa hŠndelser

LAS fšreskriver endast att information skall lŠmnas om tillŠmpligt kollektivavtal.

Informationen behšver alltsŒ inte avse vad detta kollektivavtal har fšr innehŒll eller vilken betydelse det har fšr den aktuella arbetstagaren. NŠr arbetstagaren informerats om tillŠmpligt kollektivavtal, Šr det upp till honom att sjŠlv skaffa sig kunskap om avtalet innehŒller bestŠmmelser om t ex jŠmkning av konkurrensklausuler. Eftersom propositionen i detta avseende Šr mycket kortfattad, har rŠttstillŠmpningen fŒtt mŒnga frŒgor att lšsa. Eftersom

Detta finns infogat i propositionen ( 1993/94:67 s 109 ff ) som bilaga 5, med sin svenska šversŠttning som bilaga 6.

1 8 6

Festskrift till Anders Agell s 586

1 8 7

Festskrift till Anders Agell s 590

1 8 8

prop 1993/94:67 s 113 f

1 8 9

se Nystršm EU och arbetsrŠtten 1995 s 157-159

1 9 0

Festskrift till Anders Agell s 581 ff

1 9 1

Hultmark Upplysningsplikt vid ingŒende av avtal 1993 bl a s 50

192Observera att Hultmarks diskussion utgŒr frŒn upplysningsplikten frŒn arbetstagarens sida och att framstŠllningen skrevs innan infšrandet av LAS 6 a ¤. Hultmark beskriver anstŠllningsavtalet som ett avtalsfšrhŒllande som prŠglas av att arbetstagaren Šr den svagare parten och anses sŠrskilt skyddsvŠrd. Regler saknas fšr att skydda den anstŠllde frŒn ett ogiltigfšrklarande av anstŠllningsavtalet under Œberopande av avtalslagens tredje kapitel. Hultmark pŒpekar att trots att LAS utgšr en trygghetslagstiftning, lšses inte alla anstŠllningsfrŒgor i trygghetsanda, varfšr upplysningsplikt vid avtalets ingŒende aktualiseras. BestŠmmelsen om informationsskyldighet Š r skadestŒndssanktionerad. Se 38 ¤ LAS och prop1993/94:67 s 63.

42

rŠttsfall hittills saknas pŒ omrŒdet, avser jag i det fšljande resonera kring fyra alternativa hŠndelser, dŠr arbetstagare har bundits av konkurrensklausuler i sina enskilda anstŠllningsavtal.

FrŒgan Šr om ett kollektivavtal kan anvŠndas som bedšmningsgrund fšr en konkurrensklausuls tillŠmpning.

Det fšrsta och andra fallet ršr kollektivavtalsanslutna arbetstagare. Om en kollektivavtalsansluten arbetsgivare i ett anstŠllningsavtal dŠr en konkurrensklausul ingŒr lŠmnar skriftlig information om tillŠmpligt kollektivavtal, vilket innehŒller bestŠmmelser om bedšmning av konkurrensklausuler, skall naturligtvis bedšmningen av den i anstŠllningsavtalet intagna konkurrensklausulen ske med direkt tillŠmpning av det angivna kollektivavtalets regler.

Situationen Šr oproblematisk och ansluter sig till MBL:s bedšmning av frŒgan. Den anslutna arbetsgivaren respektive den anslutna arbetstagaren Šr bunden av det tillŠmpliga kollektivavtalet. MBL 26 ¤ stadgar att medlem av kollektivavtalsorganisation Šr bunden av organisationens avtal inom avtalets tillŠmpningsomrŒde Ð d v s beroende av om arbetstagaren har arbete inom ett yrke och inom ett territoriellt omrŒde som omfattas av kollektivavtalet -oavsett om medlem intrŠder i organisationen fšre eller efter avtalsslutet. Undantagsvis undgŒr medlemmen bundenhet om denne redan Šr bunden av ett annat kollektivavtal.

Vad hŠnder om arbetsgivaren inte lŠmnar information om det tillŠmpliga kollektivavtalet i ovanstŒende situation? InnebŠr det att den anstŠllde inte Šr bunden av kollektivavtalets bestŠmmelser? Det skulle betyda att den grundlŠggande regeln i MBL 26 ¤ skulle frŒnkŠnnas sin giltighet, vilket naturligtvis inte stŠmmer. Eftersom propositionen endast nŠmner att LAS 6 a ¤ Šr skadestŒndssanktionerad, antas detta innebŠra en uttšmmande reglering av pŒfšljderna.

Att frŒnkŠnna kollektivavtalet giltighet bšr enligt min mening inte vara en anvŠndbar sanktion.

Ett kollektivavtals bestŠmmelser om tolkning av konkurrensklausulen blir dŠrigenom tillŒtet och direkt tillŠmpligt, trots att arbetsgivaren inte lŠmnat fšreskriven information. Fšreskriften i LAS 6 a ¤ Šr endast en formfšreskrift, vilket innebŠr att kollektivavtal inte frŒnkŠnns verkan vid avsaknande av information.

Det tredje och fjŠrde fallet ršr icke kollektivavtalsanslutna arbetstagare. Vad hŠnder om information om tillŠmpligt kollektivavtal lŠmnas men den av konkurrensklausulen bundne arbetstagaren inte Šr fackligt ansluten? Huvudregeln Šr att MBL 26 ¤ inte Šr tillŠmplig om antingen arbetstagaren eller arbetsgivaren Šr frŒn kollektivavtalet utanfšrstŒende part.

Kollektivavtalet kan ŠndŒ ha betydelse fšr anstŠllningsvillkoren, eftersom det kan ge innehŒll Œt anstŠllningsvillkoren pŒ annat sŠtt Šn genom MBL. I dessa fall utgšr normerna inte kollektivavtal, utan ett enskilt anstŠllningsavtal.¹⁹³ En arbetsgivare och en arbetstagare kan t ex i ett personligt avtal besluta om att tillŠmpa kollektivavtalets bestŠmmelser. SŒsom tidigare nŠmnts skall arbetsgivaren enligt LAS 6 a ¤ underrŠtta arbetstagaren om bl a tillŠmpligt kollektivavtal och om underrŠttelsen sker innan anstŠllningsavtalet trŠffats eller handlingen undertecknats, blir kollektivavtalet del av anstŠllningsvillkoren. Vad innebŠr nu detta? Skall domstolen vid tvist bedšma konkurrensklausulen med direkt tillŠmpning av kollektivavtalets bestŠmmelser eller skall avtalslagens regler under beaktande av kollektivavtalsšverenskommelsen frŒn 1969 anvŠndas, d v s en indirekt tillŠmpning? Detta Šr nŒgot propositionen borde givit svar pŒ. RŠttstillŠmpningen har fšre den fšrste januari 1994 i fšrekommande rŠttsfall tillŠmpat kollektivavtalsšverenskommelsen indirekt.¹⁹⁴ Efter lagens tillkomst saknas rŠttsfall som tar tydlig stŠllning i frŒgan. Eftersom inte heller doktrin tycks

1 9 3

se Malmberg s 151 f

se Malmberg s 151 f