F ÖRSKOLLÄRARNAS ARBETE MED ATT STIMULERA SPRÅKUTVECKLING HOS

4. R ESULTAT

4.3 F ÖRSKOLLÄRARNAS ARBETE MED ATT STIMULERA SPRÅKUTVECKLING HOS

I detta avsnitt redogörs för informanternas syns på hur en språkstimulernade miljö ser ut och hur förskollärare kan utveckla svenska hos flerspråkiga barn. Efter det beskrivs böckers

betydelse i språkutvecklingen och hur förskollärarna stödjer modersmål hos flerspråkiga barn.

4.3.1 En språkstimulerande miljö

Intervjuerna visar att språkutveckling spelar en stor roll i förskolans verksamhet. Utan språk kan inte barnen känna sig trygga och delaktiga och trivs inte i förskolan. Därför arbetar förskollärare mycket med att göra en trygg, lugn och språkstimulerande miljö. Den miljön skapas utifrån barns intresse och behov. Några förskollärare anser att miljön måste uppmuntra till lek och aktiviteter, för att när barnen leker tillsammans förekommer olika samtal mellan barnen. Det stimulerar barnen att våga prata och bli mer avslappnade under en lek. På väggarna kan man hänga siffror, bokstäver och olika bilder, till exempel bilder från sagor, foto från olika aktiviteter eller stödbilder som hjälper barnen under vardagsrutiner. Barnen och förskollärare kan titta, peka och prata kring materialen. Bilder på väggarna stimulerar vardagliga upprepningar och genom det utvecklas barns språk.

Linnea berättar att de pratade med föräldrar och fick veta om viktiga saker som karaktäriserar deras land och kultur. Då bestämde förskollärare att hänga sådana bilder på väggarna för att uppmärksamma olika kulturer.

Man kan sätta upp bilder på något särskilt, något från barns land, som är typiskt, något traditionellt, till exempel Afrika, att man sätter upp bilder på afrikaner som dansar. Barnen får något i miljön där de kan ha lite igenkänning för att uppmärksamma deras språk (Linnea).

4.3.2 Att utveckla svenska hos flerspråkiga barn

Alla deltagare beskrev att när man jobbar med flerspråkiga barn är det viktigt att vara kreativ och flexibel. Linnea berättar att det är väldigt utmanande att arbeta med flerspråkiga barn, men det är en positiv utmaning. Hon tycker att det är jätteintressant och väldigt stimulerande. Intervjuerna visar att respondenterna använder mest samma metoder när de jobbar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Sofia påpekar att det är viktigt att hitta egna metoder i undervisning. En metod som passar för ett barn kanske inte passar för ett annat barn, så att “jag själv som pedagog har fått utveckla mig för att se vilka metoder fungerar och vilka metoder funkar inte”.

De intervjuade förskollärarna använder bildstöd och TAKK, som ett hjälpmedel för att förtydliga olika situationer, om barnen inte förstår. Det är givande metoder som de använder mycket i hela förskolans verksamhet. Dessa metoder kräver konstanta upprepningar för att

barnen ska lära sig ett språk. Till exempel, en förskollärare visar en bild och säger samtidigt ett ord som beskriver bilden. Det hjälper barnen att koppla ordet till bilden och då förstår de lättare det ord förskolläraren använt.

En språkplan är en metod som några informanterna använder för att skapa en tydlig förståelse om barns språk. Språkplanen är en plan som beskriver hur förskollärare i förskola ska stödja flerspråkiga barn i både svenska och modersmål, samt hur förskollärare kan utvecklas. Sofia beskriver att deras språkplan har punkter om att jobba med både svenska och modersmål och att barnen ska känna sig delaktiga. Några respondenter berättar att de också lär sig barnens modersmål för att kommunicera med barnen. Det handlar bara om några viktiga ord som är betydelsefulla. “Till exempel om ett barn som vill ha mjölk, säger maj. Då har vi ju lärt oss att maj betyder vatten eller dricka på arabiska och då säger jag bara maj också” (Sofia).

Förskollärarna i studien talar också om att det är betydelsefullt att de flerspråkiga barnen blir delaktiga under aktiviteter. Därför delar förskollärarna in barnen i små grupper och försöker anpassa aktiviteter åt barnen utifrån deras språkförmågor. Mindre grupper ger möjlighet att förklara mer och alla barnen kan få plats i samtalet. Under dessa samlingar använder förskollärare TAKK och bildstöd som hjälp för att tydliggöra en aktivitet. På Annikas avdelning delas inte bara barnen utan förskollärarna ingår också i de mindre grupperna. De hittar sina intressen och starka sidor, så de delar arbetsuppgifter efter sitt intresse. En förskollärare läser för en liten barngrupp, en annan förskollärare kan vara med barnen i ateljén, någon känner att matte är väldigt intressant. Annikas arbetslag upplever att den metoden passar bäst för alla deltagare och stimulerar både barnen och förskollärarna.

Sofia och Linnea använder gärna bildstöd, gester, rörelse och mimik för att barnen ska känna sig delaktiga och förstå vad som händer. Linnea visar en nyckelknippa med små stödbilder som hon använder under vardagliga situationer.

Barn som inte förstår svenska och inte kan våra rutiner så väl, så dom vet ju vad vi ska göra genom stödbilder på väggen men vi har också bildstöd runt halsen för att visa för dessa barn olika händelser. Dessa barn behöver liksom veta en stund innan de olika rutinerna. Så vi jobbar ju egentligen ganska lika med svenska barn som inte har något språk. De förstår ju oftast vad vi säger, men vi jobbar på samma sätt med dom med TAKK och bildstöd (Linnea).

Några förskollärare anser att barnen hjälper varandra med kommunikationen. Om ett barn inte förstår eller inte kan förklara för de andra barnen kommer de till personalen och ber om

hjälp. Det spelar ingen roll om barnen pratar svenska eller ett annat språk. I dessa situationer visar barnen respekt för varandra. Maria och Annika berättar att flerspråkiga barn gärna lär andra barn vissa ord på sitt språk, “till exempel om några barn sitter och leker med djuren så kan man prata om vad heter djuret på ditt språk och vad heter djuret på mitt språk och så lära varandra på så sätt” (Maria).

4.3.3 Böcker som ett hjälpmedel för språkutveckling

Ett annat material som används för att utveckla språk hos flerspråkiga barn är böcker.

Respondenterna berättar att de lånar många svenska böcker och även böcker på olika språk.

Det är viktig att läsa många böcker för att utveckla ordförråd. Annika säger att de inte har möjlighet att kunna alla språk, därför använder de digitala media för att involvera flerspråkiga barn i bokläsning. Polyglutt³ är ett populärt program som ger tillgång till böcker på olika språk. Det uppskattas mycket av förskollärarna. Barnen kan lyssna på sagor både på svenska och på sitt modersmål.

Om vi säger att vi har ett barn som pratar somaliska då kan de lyssna på samma bok på sitt språk och på svenska. Så att man kan höra boken både på sitt modersmål och på svenska så att det bli liksom inlärning också (Maria).

Annika påpekar att det är lärorikt när man kan visa för barnen att det finns olika bokstäver i arabiska, kinesiska eller svenska och att de ser annorlunda ut. Förskollärarna på hennes avdelning samarbetar tätt med vårdnadshavare och tipsar dem vilka böcker de läser och vilka aktiviteter de har. Det ger möjlighet för föräldrar att bearbeta information hemma tillsammans med barnen på deras modersmål. Böcker ger också möjlighet för repetition och barnen lär sig fraser och hela meningar. Linnea berättar att hon inte bara läser en bok, hon pratar runt boken och benämner olika saker från boken för att tydliggöra sagan och barnen får en förståelse om vad sagan handlar om.

Linnea, Annika och Sofia jobbar under denna termin med sagor och litteratur som tema. På Linneas avdelning utvecklar de aktiviteter utifrån boken “Alla får åka med”. Sofia jobbar med sagan “Bockarna Bruse” och Annika planerar aktiviteter utifrån boken “Den underbara familjen Kanin”. Respondenterna påpekar att böckerna ger möjlighet för upprepningar

3 Polyglutt är ett program var finns olika bilderböcker på olika språk. Genom det programmet kan man arbeta med språkutveckling och litteratur i förskolan. (https://www.inlasningstjanst.se/tjanster-for-larare/polyglutt-forskola/ Hämtad 2020.12.05)

genom olika aktiviteter. De använder samma tema med olika variationer, så att det inte blir tråkigt.

Om vi leker med “Bockarna Bruse” då gör vi det på samma sätt som står i boken till exempel där barnen får vara bockarna och någon annan ska vara trollet, så att det blir en mer konkret lek med samma material (Sofia).

4.3.4 Att stödja modersmål

En fråga under intervjuer var hur förskollärarna utvecklar barns modersmål.

Respondenterna påpekar att det är också en aktuell fråga för vårdnadshavare. Det är svårt att stödja modersmål hos flerspråkiga barn och varje förskollärare hittar sin metod. Annika använder alla vardagliga situationer för att utveckla båda språken, till exempel samling, matstunder eller en utflykt som ger möjlighet att fråga barnen vad ordet heter på deras modersmål. Hon berättar att barnen blir glada och mer involverade när de kan presentera sitt språk. Tre av fyra förskollärare säger att vid några tillfällen kan de få hjälp från en språkstödjare, som pratar barns modersmål och svenska. Hen kommer från kommunen och hjälper dem att kommunicera med barnen och vårdnadshavare.

Alla informanter anser att digitala verktyg är viktiga redskap för att stödja modersmålet hos flerspråkiga barn, till exempel Polyglutt, Google translate, QR-koder och Youtube. Linnea berättar att de sätter QR-koder på väggar med internationella sånger som “Blinka lilla stjärna” eller “Imse vimse spindel”. Barnen kan lyssna på dessa sånger på sitt modersmål.

Annika och Maria berättar att Google translate är en underbar hjälp när de vill kommunicera med barnen som inte kan svenska.

Det är en god vän när vi inte har någon som kan hjälpa oss språkligt, då kan man skriva in något ord på svenska och så finns det en högtalarfunktion. Google translate säger ordet eller frasen på det språk man vill ta fram. Det brukar barnen tycka att det är väldigt kul.

Det är som en bra grej (Maria).

Digitala verktyg är verkligen väldigt värdefulla för detta. Det är ju väldigt svårt att lära sig alla språk som vi får i sig för det är väldigt många olika språk. Så att det är digitala verktyg är väldigt, väldigt, väldigt värdefullt för oss och bildstöd såklart (Annika).

I början av intervjun pratar förskollärarna mycket om föräldrar och deras roll i barns språkutveckling. Alla deltagare kommer överens om att en bra kontakt med vårdnadshavare påverkar barns utveckling positivt. Linnea berättar att de anpassar sitt språk för att kommunicera med barnen och det är en start i samarbetet mellan barnen och personal.

Förskollärare kan också får en tydlig bild om barns och vårdnadshavares språkutveckling.

Respondenterna påpekar att ibland träffar de vårdnadshavare som inte kan prata svenska eller engelska, då förekommer stora svårigheter i kommunikationen. Det är viktigt att personal och föräldrar samarbetar och stödjer varandra för att barnet ska känna sig trygg i förskolans miljö.

Informanterna beskriver att de samarbetar och kommunicerar med vårdnadshavarna på olika sätt. Det kan vara till exempel att skicka informationsbrev med viktig information som kan påverka barns utveckling och trivsel i förskolan. Förskollärarna erbjuder också föräldrar att använda webbsidor, tipsar om samma böcker som de läser med barnen i förskolan och berättar om olika aktiviteter som pågår under dagen.

Vi gjorde ett experiment med is. Sedan beskriver vi det i ett veckobrev och vill gärna att föräldrar diskuterar det med barnen hemma. Det är viktigt att översätta hemma vad de har gjort i förskolan för att när barn berättar någonting då utvecklas barns språk. Speciellt om barn ska översätta det från svenska det de hörde i förskolan till sitt modersmål (Annika).

In document Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan (Page 19-24)