I detta avsnitt redogörs för de strategier som jag kom att använda för att samla in det empiriska materialet för att sedan använda det som en grund för mitt arbete.
3.1 Undersökningsmetod
Utifrån studiens syfte och frågeställningar om hur förskollärare inom förskola beskriver sitt arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn, användes den kvalitativa forskningstraditionen. Jag valde denna metod för att kvalitativa studier erbjuder djupare insikt om ett konkret fenomen och data samlas in från mindre antal källor, till exempel genom intervjuer eller observationer som Jacobsson och Skansholm (2019) skriver. Min studie baseras på förskollärarnas erfarenheter och upplevelser, därför ligger fokus på att deltagarna får mycket utrymme att berätta och förklara sina tankar om studiens tema.
(Nilsson 2014).
Jacobsson och Skansholm (2019) beskriver att intervjun är en populär metod för datainsamling. Det handlar om att en person tar del av en annan persons tankar, känslor och erfarenheter. Intervjuformen kan vara olika och det beror på vilken typ av svar man önskar att få.
Jag samlade data med hjälp av halvstrukturerade intervjuer för att sådana innehåller tydlig struktur och flexibilitet. Nilsson (2014) skriver att intervjupersonerna kan välja själva vilka frågor som behöver mer uppmärksamhet och personerna utgår från egna erfarenheter och åsikter. En intervju innehåller tydliga frågor som ger möjlighet att intervjupersonernas svar blir mer strukturerade och alla deltagare svarar på samma frågor. Dessa frågor underlättar arbetet när man ska jämföra och analysera data.
3.2 Urval
Jag valde att intervjua förskollärare för att de har ansvar för undervisning i förskola och planerar olika aktiviteter. Förskollärare har utbildning från universitet och kunskaper om pedagogik. Utifrån mitt syfte och frågeställningar valde jag informanter som var förskollärare och som var verksamma i förskolan och jag valde förskolor som hade flerspråkiga barn.
12
I min resultatredovisning har jag valt att ge mina intervjupersoner fingerade namn för att göra beskrivningen mer levande och för att inte avslöja deras identitet. Alla som intervjuats i min studie är kvinnor som har arbetat inom förskolan mellan 4 och 15 år.
Jag hade använt ett homogent urval i min studie. Det betyder att forskaren “väljer deltagare med mycket liten variation i fråga om centrala kännetecken”. Denna strategi passar när individer har liknande egenskaper, för att i detalj illustrera dem och för att göra möjligt att se likheter och olikheter, till exempel att intervjua förskollärare som jobbar med flerspråkiga barn (Johannessen 2015).
3.3 Genomförande
Utifrån mitt syfte skapades en intervjuguide med grund i frågeställningarna (Bilaga 1). Där bearbetade jag studiens problemställning till konkreta punkter med underliggande intervjufrågor. Sedan ringde och besökte jag förskolor som ligger i olika områden inom samma kommun. Min prioritering var förskolor som jag har haft kontakt med under utbildningen eller som fanns i min närhet. Det var fyra förskollärare som visade intresse för studien och de fick ett mejl från mig med informationsbrev (Bilaga 2). Under samtal med förskollärare kom vi överens om tiden och att intervjun skulle göras på deras arbetsplats eller via telefon. Det är viktigt att genomföra en intervju på en plats som passar informanten, där hen kan känna sig komfortabel och andra inte kan störa intervjun (Jacobsson &
Skansholm 2019). Jag berättade kort om mitt examensarbete och vilka tre huvudfrågor det innehåller. Intervjuerna genomfördes i tillgängliga samtalsrum eller på telefon under förskollärarens rast och de var mellan 30 och 40 minuter långa. Det var fyra intervjuerna och jag spelade in dem på min telefon för att koncentrera mig mer på intervjupersonen och sedan bearbeta vårt samtal hemma vid analysarbetet. Under intervjuerna kom ibland spontant följdfrågor utifrån informanternas svar, det hjälper att fördjupa förståelsen av deras olika svar. Jacobsson och Skansholm (2019) påpekar att intervjuer kan spelas in i mobilen för att ha möjlighet att fokusera sig på informanten under intervjun och att ha möjlighet att gå igenom svaren flera gånger.
3.4 Bearbetning av analys
När intervjuerna var genomförda och all data var insamlad, förberedde jag intervjumaterialet för analys. Första steget, skriver Kvale och Brinkmann (2014), är att transkribera det inspelade materialet, vilket innebär en överföring från talspråk till skriftspråk. Det tog några dagar för mig för att lyssna igenom inspelningarna och skriva
13
texten ordagrant, vilket kan innebära mer än bara orden, det kan vara hummanden, upprepningar, skratt eller pauser. Jag markerade varje ny replik med ny rad och vem som har sagt den. (Jacobsson & Skansholm 2019).
Sedan sorterade jag transkriberingen utifrån studiens forskningsfrågor. Därefter analyserades data med hjälp av meningskoncentrering och nyckelbegrepp (Kvale &
Brinkmann 2014). Intervjutext skrevs ut och jag strök med markeringspenna över de meningar som passade för min studie. Det hjälpte att bättre se ett gemensamt mönster i intervjuerna och utifrån det kunde jag sammanställa de olika svaren under forskningsfrågorna (Lantz 2013).
3.5 Studiens trovärdighet
Vid genomförandet av denna studie vidtog jag olika åtgärder för att öka dess tillförlitlighet.
Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att tillförlitlighet kan stärkas genom konkret planering och genomförande av studien. Det betyder att intervjufrågor och metoder utgår från studiens syfte och frågeställningar. Genomförandet av datainsamling och analys av data beskrivs tydligt för att erbjuda läsaren möjlighet att själv bedöma studiens trovärdighet. Jag har skrivit noggrant olika delar i min studie, till exempel litteraturgenomgång, som beskriver olika delar av forskning och teori som är grund för min analys av studien. Den noggranna beskrivningen gäller också intervjufrågor (Bilaga 1) som påverkar kvalitativ forskning. Under intervjuerna använde jag förtydligande frågor för att få mer detaljerade svar. Det gav mig större möjlighet att uppfatta intervjupersonens svar korrekt vilket enligt Kvale och Brinkmann ökar studiens trovärdighet (2014). Jag använde också studiens frågeställningar både i resultaten, i analysen och i diskussionen för att vara säker på att de svar jag sökte i början, presenteras i studien.
Arhne och Svensson (2015) beskriver också informationen om tydlighet som ett sätt att göra en kvalitativ uppsats trovärdig för läsaren. De skriver om transparens, som betyder att tydlighet påverkar studiens trovärdighet. Tydlighet i texten ger möjlighet för läsare att diskutera och kritisera. En studie som inte kan diskuteras på olika sätt är ofta en studie som inte avslöjar tillräckligt med information, till exempel om forskningsprocessen.
3.6 Etiska överväganden
När man genomför en undersökning och samlar in data, måste man följa några forskningsetiska principer. Jacobsson och Skansholm (2019) som utgår från
14
Vetenskapsrådet (2017), beskriver fyra principer som handlar om informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Jag lämnade ett informationsbrev (Bilaga 2) till intervjupersoner som innehöll information om studien, där stod att det var ett examensarbete som görs i min utbildning till förskollärare. I informationsbrevet beskrivs syftet med studien, hur den skulle genomföras och de forskningsetiska principerna. Genom det uppfylldes informationskravet. Det är viktigt för deltagarna att känna sig trygga att få information om vem som ska ha tillgång till data och på vilket sätt den insamlade datan ska användas (Jacobsson & Skansholm 2019).
Samtyckeskravet innebär att deltagare som ska delta i en undersökning har möjlighet att bestämma själv om de ville delta i undersökningen eller inte. Samtidigt bestämmer deltagare på vilka villkor de ska delta (Jacobsson & Skansholm 2019). Alla dessa delar beskrivs i informationsbrevet, och jag meddelade också att intervjupersonerna kan avbryta intervjun när som helst.
Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att i min studie fick intervjupersoner fingerade namn och namn på förskolor används inte. Det betyder att data som kan röja identiteten hos intervjupersonen inte förekommer (Jacobsson & Skansholm 2019).
Jag berättade att informationen som samlades får användas bara till denna studie och alla filer med inspelade intervjuer raderas när studien är färdig och godkänd. Utifrån det uppfylls nyttjandekravet (Jacobsson & Skansholm 2019).
Intervjupersoner skrev på mejl att de läste informationsbrevet och godkände sitt deltagande.
I informationsbrevet fanns också information om att intervjun spelas in, alla deltagare ger också sitt samtycke genom mejl. Jacobsson och Skansholm (2019) påpekar att intervjupersonen måste tillfrågas först om att det är bekvämt att använda digital dokumentation och ett negativt svar bör respekteras.