P RESENTATION AV INFORMANTER - Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan

4. R ESULTAT

4.1 P RESENTATION AV INFORMANTER

För att underlätta mitt eget arbete med resultatdelen och samtidigt förhålla mig till konfidentialitetskravet (Jacobsson & Skansholm 2019), har respondenterna fingerade namn.

Maria är förskollärare i en förskolegrupp som består av 20 barn mellan tre och fem år, och tio av dem är flerspråkiga. Hon har svensk bakgrund och har arbetat som förskollärare i tio år. Annika är flerspråkig förskollärare och har arbetat i fyra år som förskollärare. På hennes avdelning finns många flerspråkiga barn, sjutton av tjugo. Barnen är mellan fyra och fem år. Sofia är förskollärare med svensk bakgrund och har jobbat som förskollärare i 13 år. I hennes barngrupp med tjugo barn är bara tre flerspråkiga och barnen är mellan ett och fem år. I Linneas förskolegrupp finns femton barn varav tio är flerspråkiga. Hon har svensk bakgrund och har jobbat som förskollärare i femton år.

4.2 Förskollärarnas syn på flerspråkighet

Under intervjuerna visar förskollärare att de uppfattar begreppen tvåspråkighet och flerspråkighet på ett likadant sätt. Det finns ingen skillnad om barnen pratar två, tre eller fyra språk. Förskollärare delar språket i två kategorier. Det handlar om hemspråk som används hemma och ett språk som används i förskolan. “Jag tycker att flerspråkighet betyder när ett barn har mer än ett modersmålspråk”, beskriver Sofia. Linnea berättar att

“det kan vara liksom där vårdnadshavarna är från olika länder, så barnet har flera språk.

Några förskollärare tycker att flerspråkiga barn har en rikedom att de har möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt. Maria ser det som en lyx att kunna fler än ett språk redan från start och det är väldigt berikande att få jobba på en förskola där finns så många språk runtomkring.

De flesta förskollärare som intervjuades upplever att det är mycket lättare att jobba och kommunicera med de yngsta flerspråkiga barnen mellan 1 och 3 år. Annika och Maria berättar att det är som att alla barn oavsett språk kan tillsammans utveckla svenska i förskola. Förskollärarna förstår att barn har olika språknivå, kunskaper och förmågor, men aktiviteter, undervisning i förskola och metoder passar nästan för alla små barn och det riktas mot språkutveckling. Med de större barnen, upplever förskollärarna att det är svårare att kommunicera och förstå barnen i början. Barnen har redan ett annat, tryggt språk när de kommer till förskolan och det kräver tid och kreativitet i jobbet för att utveckla och lära

barnen ett nytt språk. Informanterna lägger mycket fokus på att barnen ska känna sig trygga i förskolan, våga lära sig ett nytt språk och börja kommunicera med andra.

Det är svårare att kommunicera med flerspråkiga barn som inte har svenska. Ja, just för att man inte vet vad barnet förstår och vad denna uppfattar av det jag har berättat. Så att det tycker jag har varit största skillnaden att man har behövt lägga fokus på vad jag säger och hur jag formulerar, tänkte jag (Sofia).

Alla förskollärare påpekar att när man möter ett barn med ett annat språk än svenska är det viktigt att skapa en trygg miljö och hitta någonting som väcker positiva känslor inför att komma till förskolan, speciellt i början. Förskolan har sina tydliga rutiner som ger möjlighet för barnen att känna sig trygga och att veta vad som händer under dagen även om barn inte kan prata och förstå svenska så bra. Annika berättar att de har många flerspråkiga barn på hennes avdelning och de försöker skapa en miljö där förskollärare visar att det är normalt att prata olika språk och att man inte förstår allt på ett annat språk. De har en förskollärare med utländsk bakgrund som säger ibland att hen inte förstår det här ordet och att de tillsammans kan hitta det ordet på internet. Genom dessa situationer skapar de en miljö kring barnen att alla kan göra fel eller inte förstå och det är helt okej.

I början skapar vi miljöer och omgivningen omkring barnen. När de känner sig lugn och att de är stolta för att de kan andraspråk. Då träffar vi ett annat problem att de svenska barnen säger att det är orättvist att de kan bara ett språk (Annika).

Andra förskollärare betonar att när man möter flerspråkiga barn ska man vara nyfiken och visa stort intresse för barnets språk. Det är den vuxna som bör ta första steget mot barnen och göra allt den kan för att barnen ska känna sig trygga med förskolläraren. Att känna barnen och skapa förståelse om vad barnen tycker om och vill är viktigt. Några förskollärare säger att man inte behöver prata så mycket eller snabbt. Det är bättre att ta korta pauser, använda korta meningar och betona viktiga ord.

Man måste vara konkret och väldigt tydlig. Det går inte att säga att vi går ut i hallen nu och klär på oss. Nej, vi kanske säger först att vi går ut i hallen (Sofia).

4.3 Förskollärarnas arbete med att stimulera språkutveckling hos flerspråkiga barn.

I detta avsnitt redogörs för informanternas syns på hur en språkstimulernade miljö ser ut och hur förskollärare kan utveckla svenska hos flerspråkiga barn. Efter det beskrivs böckers

betydelse i språkutvecklingen och hur förskollärarna stödjer modersmål hos flerspråkiga barn.

4.3.1 En språkstimulerande miljö

Intervjuerna visar att språkutveckling spelar en stor roll i förskolans verksamhet. Utan språk kan inte barnen känna sig trygga och delaktiga och trivs inte i förskolan. Därför arbetar förskollärare mycket med att göra en trygg, lugn och språkstimulerande miljö. Den miljön skapas utifrån barns intresse och behov. Några förskollärare anser att miljön måste uppmuntra till lek och aktiviteter, för att när barnen leker tillsammans förekommer olika samtal mellan barnen. Det stimulerar barnen att våga prata och bli mer avslappnade under en lek. På väggarna kan man hänga siffror, bokstäver och olika bilder, till exempel bilder från sagor, foto från olika aktiviteter eller stödbilder som hjälper barnen under vardagsrutiner. Barnen och förskollärare kan titta, peka och prata kring materialen. Bilder på väggarna stimulerar vardagliga upprepningar och genom det utvecklas barns språk.

Linnea berättar att de pratade med föräldrar och fick veta om viktiga saker som karaktäriserar deras land och kultur. Då bestämde förskollärare att hänga sådana bilder på väggarna för att uppmärksamma olika kulturer.

Man kan sätta upp bilder på något särskilt, något från barns land, som är typiskt, något traditionellt, till exempel Afrika, att man sätter upp bilder på afrikaner som dansar. Barnen får något i miljön där de kan ha lite igenkänning för att uppmärksamma deras språk (Linnea).

4.3.2 Att utveckla svenska hos flerspråkiga barn

Alla deltagare beskrev att när man jobbar med flerspråkiga barn är det viktigt att vara kreativ och flexibel. Linnea berättar att det är väldigt utmanande att arbeta med flerspråkiga barn, men det är en positiv utmaning. Hon tycker att det är jätteintressant och väldigt stimulerande. Intervjuerna visar att respondenterna använder mest samma metoder när de jobbar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Sofia påpekar att det är viktigt att hitta egna metoder i undervisning. En metod som passar för ett barn kanske inte passar för ett annat barn, så att “jag själv som pedagog har fått utveckla mig för att se vilka metoder fungerar och vilka metoder funkar inte”.

De intervjuade förskollärarna använder bildstöd och TAKK, som ett hjälpmedel för att förtydliga olika situationer, om barnen inte förstår. Det är givande metoder som de använder mycket i hela förskolans verksamhet. Dessa metoder kräver konstanta upprepningar för att

barnen ska lära sig ett språk. Till exempel, en förskollärare visar en bild och säger samtidigt ett ord som beskriver bilden. Det hjälper barnen att koppla ordet till bilden och då förstår de lättare det ord förskolläraren använt.

En språkplan är en metod som några informanterna använder för att skapa en tydlig förståelse om barns språk. Språkplanen är en plan som beskriver hur förskollärare i förskola ska stödja flerspråkiga barn i både svenska och modersmål, samt hur förskollärare kan utvecklas. Sofia beskriver att deras språkplan har punkter om att jobba med både svenska och modersmål och att barnen ska känna sig delaktiga. Några respondenter berättar att de också lär sig barnens modersmål för att kommunicera med barnen. Det handlar bara om några viktiga ord som är betydelsefulla. “Till exempel om ett barn som vill ha mjölk, säger maj. Då har vi ju lärt oss att maj betyder vatten eller dricka på arabiska och då säger jag bara maj också” (Sofia).

Förskollärarna i studien talar också om att det är betydelsefullt att de flerspråkiga barnen blir delaktiga under aktiviteter. Därför delar förskollärarna in barnen i små grupper och försöker anpassa aktiviteter åt barnen utifrån deras språkförmågor. Mindre grupper ger möjlighet att förklara mer och alla barnen kan få plats i samtalet. Under dessa samlingar använder förskollärare TAKK och bildstöd som hjälp för att tydliggöra en aktivitet. På Annikas avdelning delas inte bara barnen utan förskollärarna ingår också i de mindre grupperna. De hittar sina intressen och starka sidor, så de delar arbetsuppgifter efter sitt intresse. En förskollärare läser för en liten barngrupp, en annan förskollärare kan vara med barnen i ateljén, någon känner att matte är väldigt intressant. Annikas arbetslag upplever att den metoden passar bäst för alla deltagare och stimulerar både barnen och förskollärarna.

Sofia och Linnea använder gärna bildstöd, gester, rörelse och mimik för att barnen ska känna sig delaktiga och förstå vad som händer. Linnea visar en nyckelknippa med små stödbilder som hon använder under vardagliga situationer.

Barn som inte förstår svenska och inte kan våra rutiner så väl, så dom vet ju vad vi ska göra genom stödbilder på väggen men vi har också bildstöd runt halsen för att visa för dessa barn olika händelser. Dessa barn behöver liksom veta en stund innan de olika rutinerna. Så vi jobbar ju egentligen ganska lika med svenska barn som inte har något språk. De förstår ju oftast vad vi säger, men vi jobbar på samma sätt med dom med TAKK och bildstöd (Linnea).

Några förskollärare anser att barnen hjälper varandra med kommunikationen. Om ett barn inte förstår eller inte kan förklara för de andra barnen kommer de till personalen och ber om

hjälp. Det spelar ingen roll om barnen pratar svenska eller ett annat språk. I dessa situationer visar barnen respekt för varandra. Maria och Annika berättar att flerspråkiga barn gärna lär andra barn vissa ord på sitt språk, “till exempel om några barn sitter och leker med djuren så kan man prata om vad heter djuret på ditt språk och vad heter djuret på mitt språk och så lära varandra på så sätt” (Maria).

4.3.3 Böcker som ett hjälpmedel för språkutveckling

Ett annat material som används för att utveckla språk hos flerspråkiga barn är böcker.

Respondenterna berättar att de lånar många svenska böcker och även böcker på olika språk.

Det är viktig att läsa många böcker för att utveckla ordförråd. Annika säger att de inte har möjlighet att kunna alla språk, därför använder de digitala media för att involvera flerspråkiga barn i bokläsning. Polyglutt³ är ett populärt program som ger tillgång till böcker på olika språk. Det uppskattas mycket av förskollärarna. Barnen kan lyssna på sagor både på svenska och på sitt modersmål.

Om vi säger att vi har ett barn som pratar somaliska då kan de lyssna på samma bok på sitt språk och på svenska. Så att man kan höra boken både på sitt modersmål och på svenska så att det bli liksom inlärning också (Maria).

Annika påpekar att det är lärorikt när man kan visa för barnen att det finns olika bokstäver i arabiska, kinesiska eller svenska och att de ser annorlunda ut. Förskollärarna på hennes avdelning samarbetar tätt med vårdnadshavare och tipsar dem vilka böcker de läser och vilka aktiviteter de har. Det ger möjlighet för föräldrar att bearbeta information hemma tillsammans med barnen på deras modersmål. Böcker ger också möjlighet för repetition och barnen lär sig fraser och hela meningar. Linnea berättar att hon inte bara läser en bok, hon pratar runt boken och benämner olika saker från boken för att tydliggöra sagan och barnen får en förståelse om vad sagan handlar om.

Linnea, Annika och Sofia jobbar under denna termin med sagor och litteratur som tema. På Linneas avdelning utvecklar de aktiviteter utifrån boken “Alla får åka med”. Sofia jobbar med sagan “Bockarna Bruse” och Annika planerar aktiviteter utifrån boken “Den underbara familjen Kanin”. Respondenterna påpekar att böckerna ger möjlighet för upprepningar

3 Polyglutt är ett program var finns olika bilderböcker på olika språk. Genom det programmet kan man arbeta med språkutveckling och litteratur i förskolan. (https://www.inlasningstjanst.se/tjanster-for-larare/polyglutt-forskola/ Hämtad 2020.12.05)

genom olika aktiviteter. De använder samma tema med olika variationer, så att det inte blir tråkigt.

Om vi leker med “Bockarna Bruse” då gör vi det på samma sätt som står i boken till exempel där barnen får vara bockarna och någon annan ska vara trollet, så att det blir en mer konkret lek med samma material (Sofia).

4.3.4 Att stödja modersmål

En fråga under intervjuer var hur förskollärarna utvecklar barns modersmål.

Respondenterna påpekar att det är också en aktuell fråga för vårdnadshavare. Det är svårt att stödja modersmål hos flerspråkiga barn och varje förskollärare hittar sin metod. Annika använder alla vardagliga situationer för att utveckla båda språken, till exempel samling, matstunder eller en utflykt som ger möjlighet att fråga barnen vad ordet heter på deras modersmål. Hon berättar att barnen blir glada och mer involverade när de kan presentera sitt språk. Tre av fyra förskollärare säger att vid några tillfällen kan de få hjälp från en språkstödjare, som pratar barns modersmål och svenska. Hen kommer från kommunen och hjälper dem att kommunicera med barnen och vårdnadshavare.

Alla informanter anser att digitala verktyg är viktiga redskap för att stödja modersmålet hos flerspråkiga barn, till exempel Polyglutt, Google translate, QR-koder och Youtube. Linnea berättar att de sätter QR-koder på väggar med internationella sånger som “Blinka lilla stjärna” eller “Imse vimse spindel”. Barnen kan lyssna på dessa sånger på sitt modersmål.

Annika och Maria berättar att Google translate är en underbar hjälp när de vill kommunicera med barnen som inte kan svenska.

Det är en god vän när vi inte har någon som kan hjälpa oss språkligt, då kan man skriva in något ord på svenska och så finns det en högtalarfunktion. Google translate säger ordet eller frasen på det språk man vill ta fram. Det brukar barnen tycka att det är väldigt kul.

Det är som en bra grej (Maria).

Digitala verktyg är verkligen väldigt värdefulla för detta. Det är ju väldigt svårt att lära sig alla språk som vi får i sig för det är väldigt många olika språk. Så att det är digitala verktyg är väldigt, väldigt, väldigt värdefullt för oss och bildstöd såklart (Annika).

I början av intervjun pratar förskollärarna mycket om föräldrar och deras roll i barns språkutveckling. Alla deltagare kommer överens om att en bra kontakt med vårdnadshavare påverkar barns utveckling positivt. Linnea berättar att de anpassar sitt språk för att kommunicera med barnen och det är en start i samarbetet mellan barnen och personal.

Förskollärare kan också får en tydlig bild om barns och vårdnadshavares språkutveckling.

Respondenterna påpekar att ibland träffar de vårdnadshavare som inte kan prata svenska eller engelska, då förekommer stora svårigheter i kommunikationen. Det är viktigt att personal och föräldrar samarbetar och stödjer varandra för att barnet ska känna sig trygg i förskolans miljö.

Informanterna beskriver att de samarbetar och kommunicerar med vårdnadshavarna på olika sätt. Det kan vara till exempel att skicka informationsbrev med viktig information som kan påverka barns utveckling och trivsel i förskolan. Förskollärarna erbjuder också föräldrar att använda webbsidor, tipsar om samma böcker som de läser med barnen i förskolan och berättar om olika aktiviteter som pågår under dagen.

Vi gjorde ett experiment med is. Sedan beskriver vi det i ett veckobrev och vill gärna att föräldrar diskuterar det med barnen hemma. Det är viktigt att översätta hemma vad de har gjort i förskolan för att när barn berättar någonting då utvecklas barns språk. Speciellt om barn ska översätta det från svenska det de hörde i förskolan till sitt modersmål (Annika).

4.4 Stöd för förskollärarna

Under intervjuerna framkommer det att det finns stöd för förskollärare för att jobba med flerspråkiga barn. Det stödet är inte så stort som förskollärarna behöver under sitt arbete med barnen, anser respondenterna. De upplever att det största ansvaret för förskollärarnas utveckling ligger på dem själva att de behöver vara kreativa och aktiva under arbetet med flerspråkiga barn. Fokus ligger på att initiera olika samtal med andra förskollärare och rektor, läsa litteratur samt samarbeta med vårdnadshavare.

Kommunen erbjuder några korta kurser, föreläsningar och olika workshops om flerspråkighet. På kommunens hemsida kan man också hitta stödmaterial som personal kan använda i förskolans verksamhet. Det materialet passar för alla barnen som har svårigheter med språket. Maria och Linnea berättar att under denna termin börjar de en kurs om tecken som stöd (TAKK). På Sofias förskola hade de en föreläsning om flerspråkighet och ett par workshops. Dessa förskollärare har också möjlighet att få hjälp från Kompetenscentrum för flerspråkighet⁴ som ger bra och konkreta tipsar och material för att utveckla språk hos

4 Kompetenscentrum för flerspråkighet är en organisation från kommunen som erbjuder modersmålsstöd i förskolan, modersmålsundervisning, studiehandledning, kompetensförsörjning till förskolor och skolor, mottagningsenhet för nyanlända barn och elever.

flerspråkiga barn. Respondenterna berättar att det stöd som förskollärarna får beror på rektor. Det är hen som lyssnar på personalen, skapar olika aktiviteter, kurser och utgår från personalens önskningar och svårigheter.

Vi har påbörjat en kurs med TAKK. Så det kommer vi att fortsätta och då har vi också fått filma en aktivitet där vi använder tecken, som vi tittar på sedan tillsammans med alla förskollärare och diskuterar… Denna kurs var organiserat av vår rektor (Linnea).

Annika säger att de har inga kurser som pågår just nu. Hon upplever att det är lite tråkigt och de försöker utveckla sig själva, till exempel läsa mer material om flerspråkighet.

Förskollärarna på hennes förskola stödjer varandra och de använder digitala medier som hjälp. Alla informanter berättar att de har en specialpedagog som kan stödja dem vid särskilda situationer eller behov. Det handlar inte konkret om flerspråkighet utan om språk generellt.

Förskolorna har även arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten och planeringsdagar, där förskollärare från olika avdelningar, specialpedagog och rektor kan träffas. De diskuterar tillsammans om olika svårigheter som de stöter på under sitt arbete, planerar förskolans verksamhet och hur de kan utveckla undervisning för alla barn. Dessa möten ger möjlighet att ta upp viktiga frågor, svårigheter och hitta en lösning. Sofia beskriver tydligt deras rutin på sådana möter:

Vi hade en förskoleträff i tisdags, och då jobbar vi med språk planen och den är ju uppbyggt

In document Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan (Page 18-0)