F RAMTIDA FORSKNING

Denna studie genomfördes mitt under en rådande pandemi med flertalet restriktioner som inte endast betydde att fler fick arbeta hemifrån utan även att människors sociala liv fått begränsats.

Detta leder i sig till att företag inte heller kan stärka engagemang och gemenskap genom fysiska träffar. Med det sagt hade det varit av intresse att göra en liknande studie i framtiden när restriktionerna inte längre kvarstår och se hur gemenskapen och engagemanget ser ut i företag med flertalet distansarbetare. Om de borttagna restriktionerna och friheten gör att resultatet skiljer sig åt från denna studie. I detta fall kan fortsatta studier utvecklas genom att studera ämnet på annat sätt. Med hjälp av en lins ur perspektivet symbolisk interaktionism kan andra välja att observera de studerade företagen för att uppfatta hur interaktioner, möten och andra aktiviteter fungerar på företagen i praktiken, vilket bidrar till en mer djupgående undersökning.

Något som även uppkom under genomförandet av denna studie och som bör tas på allvar var psykiska ohälsa. Flera respondenter nämner i de utförda intervjuerna att denna distansering kommer och har resulterat i ökad psykisk ohälsa bland människor. Detta var inte relevant för denna studie men att forska vidare kring hur distansarbete påverkar människor psykiskt hade varit en intressant aspekt att studera närmare.

Referenslista

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Benzies, K.M., & Allen, M.N. (2001). Symbolic interactionism as a theoretical perspective for multiple method research. Journal of Advanced Nursing. 33(4), 541-547. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1046/j.1365-2648.2001.01680.x

Blikk (2020). Så digitaliserad är redovisningsbranschen ”Byråerna som lyckas jobbar proaktivt och rådgivande” Hämtad 2021-03-28 från: https://www.blikk.se/digitalisering-redovisningsbranschen/

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101.

Brousell, L. (2012). Three-minute coach: Meetings: Meetings are a necessary evil in the business world -- few people like them, but without face-to-face discussion time, problems persist. minimize the anguish and get the most out of precious time by following this expert's advice. Cio, 25(12). doi:1022282792.

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (3 uppl.). Stockholm:

Liber.

Bui, T. L. (2019). Internal communication in the digital workplace: digital communication channels and employee engagement.

Carter, M.J., & Fuller, C. (2016). Symbols, meaning, and action: The past, present, and future of symbolic interactionism. Sage journals. 64(6), 931-961.

https://doiorg.ep.bib.mdh.se/10.1177/0011392116638396

CGI (2021). Effektiv internkommunikation - Fem faktorer för att lyckas. Hämtad 2021-03-24

Cision (2020). Tre kommunikationschefer om internkommunikationen med anledning av COVID-19. Hämtad 2021-03-28 från:

https://www.cision.com/2020/03/tre-kommunikationschefer-om-internkommunikationen-med-anledning-av-covid-19/

Cohen, A., & Veled‐Hecht, A. (2010). The relationship between organizational socialization and commitment in the workplace among employees in long‐term nursing care facilities.

Personnel Review. Vol. 39, 537-556. doi:10.1108/00483481011064136

Daff, L., & Parker, L. D. (2021). A conceptual model of accountants' communication inside not-for-profit organisations. The British Accounting Review, 53(3). doi:100959.

David, G. (2011). Internal communication–essential component of crisis communication.

Journal of Media Research-Revista de Studii Media, 4(10), 72-81.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Denzin, N. (2009). The research Act - A theoretical introduction to sociological Methods.

New Brunswick, NJ: AldineTransaction.

Ek, I., & Ek, T. (2020). Digitalisering i företag. Lund: Studentlitteratur AB.

Eriksson-Zetterquist, U., Hansson, M. & Nilsson, F. (2020). Theories and perspectives in business administration. Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (11 mars 2020). Spridningen av Covid-19 är en pandemi.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/spridningen-av-covid-19-ar-en-pandemi/

Folkhälsomyndigheten. (12 mars 2021). Om viruset och sjukdomen.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/

Forslund, M (2014). Organisering och ledning. (2 Uppl.). Liber AB.

Friedl, J. & Verčič, A. T. (2011). Media preferences of digital natives’ internal communication: A pilot study. Public relations review 37(1), 84-86.

https://doi.org/10.1016/j.pubrev.2010.12.004

Gasser, L. (1989). Designing Internal Communication Strategies: A Critical Org.

Employment Relations Today. Vol. 16, 273. doi:237071536

Gustavsson, B. (2004). Kunskapande mångfald – från enhet till fragment. I Gustavsson. B.

(red.) Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. (ss. 7-20). Lund: Studentlitteratur AB.

Hai, G., Zhuen, Y., Huang, R., & Anqi, G. (2020). The digitalization and public crisis

responses of small and medium enterprises: Implications from a COVID-19 survey. Frontiers of Business Research in China, 14(1) http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s11782-020-00087-1

Hargie, O. E., & Tourish, D. E. (2009). Auditing organizational communication: A handbook of research, theory and practice. Routledge/Taylor & Francis Group.

Hedman-Monstad (2018). Kommunikation: Styrningsutmaningar med digital kommunikation.

Iveroth E., Lindvall, J., Magnusson, J. (red). Digitalisering och styrning. (S.65-84). Lund:

Studentlitteratur.

Holá, J., & Pikhart, M. (2014). The implementation of internal communication system as a way to company efficiency. E+M Ekonomie a Management, 17(2), 161-169. doi:1541843938

Hoogervorst, J., Koopman, P. & van der Flier, H. (2004). Implicit communication in organisations: The impact of culture, structure and management practices on employee behaviour. Journal of managerial psychology. 19(3), 288-311.

doi:10.1108/02683940410527766

Häkkinen-Skans. L “Teknologisk utveckling och förändringar på arbetsmarknaden”. Hämtad 2021-04-02 från

https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/ekonomiska-kommentarer/svensja/2019/teknologisk-utveckling-och-forandringar-pa-arbetsmarknaden.pdf

Iveroth E., Lindvall, J., Magnusson, J. (2018). Digitalisering och styrning. Lund:

Studentlitteratur.

Johnson, S., & Pike, B. (2018). Employee retention: The state of engagement in public accounting firms and why it matters: Certified public accountant. The CPA Journal, 88(12), 64-66. doi:2185798005

Karanges, E., Johnston, K., Beatson, A., & Lings, I. (2015). The influence of internal

communication on employee engagement: A pilot study. Public relations review, 41(1), 129-131. https://doi.org/10.1016/j.pubrev.2014.12.003

Kovaitė, K., Šūmakaris, P., & Stankevičienė, J. (2020). Digital communication channels in industry 4.0 implementation the role of internal communication. Management : Journal of Contemporary Management Issues, 25(1), 171-191.

http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.30924/mjcmi.25.1.10

Lee, Y., Tao, W., Li, J. Y. Q., & Sun, R. (2020). Enhancing employees’ knowledge sharing through diversity-oriented leadership and strategic internal communication during the COVID-19 outbreak. Journal of Knowledge Management. https://doi.org/10.1108/JKM-06-2020-0483

Lipiäinen, H. S. M., Karjaluoto, H. E. & Nevalainen, M. (2014). Digital channels in the internal communication of a multinational corporation. Corporate Communications. Vol. 19, 275-286. http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1108/CCIJ-07-2012-0050

Malone, E. K., & Issa, R. R. (2013). Work-life balance and organizational commitment of women in the US construction industry. Journal of Professional Issues in Engineering Education and Practice, 139(2), 87-98.

NE (2021). Uppslagsverket. Hämtad 2021-03-23 från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommunikation

Nickitas, D. M. (2019). First-face communication: is digital technology impacting leadership communication effectiveness?. Nursing Economics, 37(2), 65-66. doi:2213045184

Novosáková, J., Novosák, J., & Janíček, P. (2020). Communication in organizations: A case study of communication tools application. International Journal of Public Administration, Management and Economic Development. 21-30.

Nowell, L. S., Norris, J. M., White, D. E., & Moules, N. J. (2017). Thematic analysis:

Striving to meet the trustworthiness criteria. International journal of qualitative methods, 16(1), 1609406917733847.

Popa, F. (2020). Internal Communication During the Crisis. Case study-Suceava County Hospital. EIRP Proceedings, 15(1).

Resia (2020). Försvinner det fysiska mötet i framtiden? Hämtad 2021-03-28 från:

https://www.resia.se/foretag/det-hander-nar-vi-reser/motet/forsvinner-det-fysiska-motet-i-framtiden

Rienecker, L. & Stray Jörgensen, P. (2017). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.

Rosenthal, M. (2016). Qualitative research methods: Why, when, and how to conduct interviews and focus groups in pharmacy research. Currents in pharmacy teaching and learning, 8(4), 509-516. https://doi.org/10.1016/j.cptl.2016.03.021

Rubin, H. J., & Rubin, I. S. (2005). Qualitative interviewing: The art of hearing data (2.

uppl.). Thousands Oaks, CA: Sage Publications Inc.

Ruck, K. & Welch, M. (2011). Valuing internal communication; Management and employee perspectives. Public Relations Review, Vol. 38, pp. 294– 302.

Saunders, M., Thornhill, A., & Lewis, P. (2019). Research Methods for Business Students (4 uppl.). Pearson.

Sprong (2020). Internkommunikation. Hämtad 2021-03-24 från: http://www.sprong.se/intern-kommunikation.html

Stegaroiu, I., & Talal, M. (2014). The importance of Developing Internal Communication Strategy. Valahian Journal of Economic Studies, Vol. 5, 63-70. doi:1672099493

Thurén, T. (2013). Källkritik. (3 Uppl.). Stockholm: Liber AB

Tkalac Verčič, A., Verčič, D., Sriramesh, K. (2012). Internal communication: Definition, parameters, and the future Public Relations Review, 38 (2), pp. 223-230,

https://doi.org/10.1016/j.pubrev.2011.12.019

Touhidul, I. A., & Sorooshian, S. (2019). Balancing for an effective communication in organizations. Science and engineering ethics, 25(5), 1605-1607. doi:10.1007/s11948-018-0055-z

Waizenegger, L., McKenna, B., Cai, W., & Bendz, T. (2020). An affordance perspective of team collaboration and enforced working from home during COVID-19. European Journal of Information Systems, 29(4), 429-442. https://doi.org/10.1080/0960085X.2020.1800417

Weiss, R. S. (1995). Learning from strangers: The art and method of qualitative interview studies. Simon and Schuster.

Welch, M. (2012). Appropriateness and acceptability: Employee perspectives of internal communication. Public Relations Review, 38(2), 246-254. doi:10.1016/j.pubrev.2011.12.017

Westerlund, L. VDtidningen, (2019). Att leda organisationen med kommunikation. Hämtad 2021-03-23 från: https://vdtidningen.se/att-leda-organisationen-med-kommunikation/

Yates, K. (2006). Internal Communication Effectiveness Enhances Bottom Line Results.

Journal of Organizational Excellence, 25(3), 71-79. https://doi.org/10.1002/joe.20102