Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Detta avsnitt beskriver studiens tillvägagångssätt, urval, operationalisering samt datainsamling.
3.1 Litteraturgenomgång
Första steget i genomförandet av denna studie var sökning av litteratur, främst genom vetenskapliga artiklar i olika databaser men även genom tidigare uppsatser som finns tillgängliga på DIVA. Detta genomfördes för att få inspiration samt fastställa studiens inriktning. Under denna genomgång gavs en god förståelse för ämnena inom kommunikation, den digitala utvecklingen samt kopplingen mellan dem. Det visade sig att intern kommunikation kan ha en god inverkan på hur företag arbetar. Forskning kring intern kommunikation upptäcktes vara knapphändig och något som det behövs mer av, därav studiens utgångspunkt. Då världen lever i en pågående pandemi som enligt forskare skyndat på utvecklingen i allt snabbare takt inom det digitala blev det av intresse att utreda detta vidare i samband med intern kommunikation. Detta lades sedan till grund för studiens syfte samt frågeställningar.
3.2 Val av forskningsansats
Utgångspunkten vid val av forskningsmetod ligger i studiens syfte samt de utvalda forskningsfrågorna. En kvalitativ metod kan leda till ett djupare resonemang då intervjuer ger respondenten utrymme att tala fritt kring frågorna utan begränsning (Bryman & Bell, 2017).
Det går även att framhäva den icke-verbala kommunikationen såsom känslor och uppfattningar (Denscombe, 2016). Då denna studie undersöker den snabba digitala utvecklingens påverkan på intern kommunikation krävs en djupare inblick, därav valet att använda en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Kvantitativ metod söker istället bredd genom att generalisera en särskild population vilket denna uppsats inte eftersträvar (Bryman & Bell, 2017). En kvalitativ forskningsmetodik förlitar sig på tolkningar men ska inte leverera forskarens egna tankar och värderingar (Gustavsson, 2004). Forskare anser att kvalitativa studier kan vara för subjektiva (Bryman & Bell, 2017). Det kan däremot undvikas genom objektivitet, att endast återberätta respondenternas svar utan att göra egna tolkningar.
Abduktiv ansats är en interaktiv process mellan teori och empiri (Alvesson & Sköldberg 2008).
Den abduktiva ansatsen fungerar som en process som möjliggör växling mellan induktion och deduktion, vilket är en växling mellan empiri och teori, där båda avsnitten bearbetas i efterhand (Denzin, 2009). För att besvara studiens valda syfte är den abduktiva forskningsansatsen mest relevant då den teoretiska referensramen har utformats och kommer att kopplas till empiriinsamlingen för att förstå ett samband. Studien utformades först med det teoretiska avsnittet och därefter empiriinsamlingen. När all empiri var färdigställd påbörjades en bearbetning av teorin för att lägga till delar som saknades och även ta bort sånt som inte var relevant. Detta bidrar till en djupare förståelse kring den interna kommunikationen i samband med digitaliseringen. Den teoretiska bilden på denna studie kan även ses genom tabellen i avsnitt 3.5.
3.3 Val av vetenskapliga artiklar
De vetenskapliga artiklar som används i detta arbete är peer reviewed och hämtade från Mälardalens högskolas databas ABI/INFORM samt Web of Science. Sökorden som främst använts är internal communication, digitalization, communication, engagement, community, communication in organization, internal communication crisis, internal communication strategy och effectively. Dessa sökord användes främst på grund av studiens syfte och frågeställningar för att försäkra att alla vetenskapliga artiklar är relevanta för studiens ämne.
Då digitaliseringen ständigt är i förändring har hänsyn tagits till artiklarnas publiceringsår för att se till att de är relevanta för studien.
För att säkerställa att de vetenskapliga artiklarna i detta arbete är trovärdiga har endast artiklar som är expertgranskade används. Enligt Thurén (2013) handlar detta med källkritik om att bedöma källors tillförlitlighet och att det ligger på läsaren att avgöra vilka som anses som pålitliga. Därav valdes originalkällan i de fall andra forskare benämnt källor, detta för att använda direkta källor. Källors ålder är ett källkritiskt kriterium enligt Rienecker och Stray Jörgensen (2017) och därför har aktuella källor eftersträvats.
3.4 Val av respondenter
För att skapa kontakt med respondenter relevanta för studiens syfte skickades mejl ut till 22 redovisningsbyråer. I mejlet presenterades studiens syfte och frågan ställdes om de hade tid att
söktes upp via internet. Däremot skickades mejl endast ut till företag med fler än 10 anställda, detta för att säkerställa att det finns gott om internkommunikation på arbetsplatsen. För att begränsa studien geografiskt valdes endast företag verksamma i mellansverige. Då det var ont om tid och under en stressig period för redovisningsbyråer intervjuades alla nio från olika företag som hade möjlighet att ställa upp. Respondenterna meddelades att de även skulle få vara anonyma då det kan hjälpa dem att känna sig mer bekväma och prata mer fritt (Bryman &
Bell, 2017). Varje respondent kommer vidare i denna studie benämnas vid siffror. Detta för att tydligt kunna urskilja vad var och en sagt.
3.5 Operationalisering
Framställningen av intervjufrågor utgick från frågeställningarna för att senare vara en bidragande del i analysen och för att kunna uppfylla studiens syfte. Frågorna är kopplade till den teoretiska referensramen för att de sedan i analysen ska gå att jämföra olika respondenters svar med tidigare forskning. Nedan presenteras exemplifiering hur kopplingen mellan intervjufrågor och teoretiska referensramen har utformats.
Fråga Kopplad litteratur Förklaring
-Beskriv din yrkesroll. framgång och överlevnad. Samtidigt menar Stegaroiu och Talal (2014) att en fungerande strategi påverkar effektiviteten. Syftet med frågan är att se om redovisningsbyråer har uppsatta strategier och hur de påverkar företaget. Denna fråga kan även kopplas till första frågeställningen.
Fungerar kommunikationen kommunikation som sker fysiskt. Medan Novosáková et al. (2020) menar att en icke-fysisk kommunikation också kan bidra till effektivitet och gemenskap. Syftet med frågan är att se hur byråer upplever den förändrade kommunikationen.
Finns det några fördelar och kommunicera digitalt samt att Lipiäinen (2014) pratar om vissa utmaningar som kommer med olika generationer. Syftet är därför att se om byråer
Yates (2006) beskriver att den interna kommunikationen har koppling till medarbetarengagemang, effektivitet och finansiella resultat. Karanges et al. (2015) förklarar att den interna kommunikationen kan vara till hjälp för medarbetare att känna sig delaktiga. Syftet med frågan är att se om företagen känner att den interna kommunikationen har betydelse för olika delar inom verksamheten.
Enligt Touhidul och Sorooshian (2019) är det den snabba utvecklingen av digitalisering som påverkat kommunikationen inom företag. Novosáková et al. (2020) menar att digitaliseringen har påverkat genom att kommunikationen kan ersättas av icke-verbal kommunikation.
Digitaliseringen har även förändrat kommunikationsområden som digitala kanaler (Kovaitė et al., 2020). Syftet med frågan är att få en förståelse för hur digitaliseringen påverkat byråer, både positivt och negativt.
Vad använder ni för digitala plattformar?
(Nickitas, 2019) Enligt Nickitas (2019) hjälper digitala plattformar företag att förbättra produktiviteten och prestandan. Syftet med frågan är att se vilka plattformar byråer använder sig av.
Hur tycker du att det digitala har styrt ert sätt att
kommunicera internt?
(Kovaitė et al., 2020) Digitaliseringen har förändrat kommunikationsområden som digitala kanaler (Kovaitė et al., 2020) och kommunikationen har förändrats och skapat fler digitala kommunikationskanaler. Syftet med frågan är att se om digitaliseringen har underlättat den interna kommunikationen eller bidragit till motsatsen.
Holá och Pikhart (2014) beskriver den interna kommunikationen som en avgörande betydelse för medarbetarnas engagemang. Kovaitė et al., (2020) skriver också att medarbetarengagemanget kan kopplas till positiva resultat på exempelvis lönsamhet och arbetsinsats inom företaget. Syftet med frågan är att se hur anställda och chefer upplever engagemanget.
Har engagemanget påverkats
Tidigare forskning visar att engagemanget har stor påverkan på hur den interna kommunikationen fungerar (Holá & Pikhart, 2014) samt företags lönsamhet (Kovaitė et al., 2020). Syftet med frågan är att se om byråers engagemang påverkats av covid-19.
Jobbar ni med något för att bibehålla engagemanget?
(Holá & Pikhart, 2014)
(Kovaitė et al., 2020)
Studier visar att medarbetarengagemanget påverkas tydligt av den interna kommunikationen (Holá & Pikhart, 2014). Kovaitė et al. (2020) påpekar även att engagemanget i sig kan leda till positiva resultat på lönsamheten och arbetsinsatsen. Syftet med frågan är att se hur byråer ser på engagemanget och om det är något som arbetas kontinuerligt med.
Anser ni att gemenskap är och anställda och hur kommunikationen underlättar relationen inom företaget. Tkalac-Verčič et al. (2012) menar att den interna kommunikationens huvudroll är att forma en känsla av gemenskap. Syftet med frågan är att se vad gemenskapen betyder för byråer.
Tabell 1. Operationalisering.
3.6 Intervjuer
En pilotintervju genomfördes efter att intervjufrågorna var sammanställda. Syftet med en pilotintervju är enligt Bryman och Bell (2017) att det finns möjlighet att korrigera frågorna om möjliga fel skulle identifieras. Pilotintervjun genomfördes med en respondent kunnig inom forskningsområdet. Efter detta genomförts justerades de utvalda frågorna efter behov innan de andra intervjuerna påbörjades.
I denna studie har semistrukturerade intervjuer använts. Semistrukturerade intervjufrågor behöver inte ställas i strikt ordning utan i den ordning som sammanfaller mest naturligt och används för att förstå respondenternas upplevelser (Weiss, 1995; Rubin & Rubin, 2005). Sju av intervjuerna genomfördes genom fysiska träffar medan de resterande två skedde digitalt.
Fysiska träffar eftersträvades för att lättare kunna läsa av och få en bättre kontakt med respondenterna. Bryman och Bell (2017) anser att det är enklare vid personliga intervjuer att skapa en bra relation med respondenterna, men att digitala intervjuer är ett bra alternativ när fysiska träffar inte är möjligt. Vid dessa två fall anordnades intervjun istället via det digitala hjälpmedlet Zoom. Med hjälp av två intervjuare kunde en läsa frågorna medan den andra observerade och flikade in med följdfrågor när det var passande, något som Bryman och Bell
(2017) anser kan vara ett bra upplägg. Intervjuernas längd varade mellan 25 och 53 minuter beroende på hur mycket respondenterna valde att dela med sig av.
3.7 Analysmetod
3.7.1 Inspelning och transkribering
Efter godkännande från respondenterna har alla intervjuer spelats in via ljudinspelning på två olika mobiltelefoner. Detta för att i ett senare skede ha möjlighet att lyssna flera gånger samt att endast kunna fokusera på intervjun och respondenten. Det valdes även att spela in via två enheter för att säkerställa att materialet spelades in och sparades. Enligt Denscombe (2016) blir inspelningsmaterialet som en nästintill fullständig dokumentation av respondenternas svar bortsett från den icke-verbala kommunikationen som inte fångas upp. Däremot har detta gjorts på plats av studiens skribenter. För Bryman och Bell (2017) innebär inspelningarna en möjlighet till att lyssna om intervjuer vilket förenklar analysen av det empiriska materialet.
Alla inspelade intervjuer transkriberades kort efter genomförandet och genomgick sedan en granskning för att se om de genomförts korrekt och konsekvent. Detta för att risken för misstolkningar skulle minimeras. Transkriberingar gjordes även för att stärka studien om den ifrågasätts. Transkribering är en lång process, men enligt Rosenthal (2016) nödvändig för den analytiska processen. Detta för att upprätthålla deltagarnas konfidentialitet.
3.7.2 Tematisk analys
I denna studie har den insamlade empirin bearbetats utifrån en tematisk analys. En tematisk analys är en lämplig kvalitativ metod som är relevant när analysen av en stor mängd kvalitativ data utförs (Nowell, Norris, White & Moules, 2017). Braun och Clarke (2006) hävdar att denna metod används för att se respondenternas perspektiv och att uppmärksamma likheter och skillnader samt att metoden även tvingar forskare att använda sig av ett strukturerat tillvägagångssätt när data ska hanteras. Det första steget är enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2019) att bekanta sig med den insamlade datan i form av transkriberingar där märkningar av meningar har utförts på ett systematiskt sätt. Detta för att fånga upp återkommande och intressant information från de inspelade intervjuerna. Efter det delades de mest återkommande teman och relevanta för studiens frågeställningar in i större teman som
frågeställningar samt den teoretiska referensramen. Genom detta har kodningen av transkriberingarna även utgått från operationaliseringen. En kritik som riktas mot denna metod är att teman inte skapas automatiskt ur det insamlade materialet utan att det är undersökarna själva som väljer ut teman. Trots detta förekommer denna analysmetod ofta och den är enligt Braun och Clarke (2006) mycket vanlig. De framträdande teman som valts i denna studie är intern kommunikation, digitalisering, medarbetarengagemang och gemenskap.
3.8 Kvalitetsåtgärder
Vid tillämpning av kvalitativ metod är tillförlitlighet, pålitlighet och överförbarhet tre kriterier som bestämmer kvalitén på den utförda studien (Saunders et al., 2019).
3.8.1 Trovärdighet och pålitlighet
Enligt Bryman och Bell (2017) innebär tillförlitlighet och pålitlighet att studien ses som trovärdig utifrån de resultat och slutsatser som presenteras samt att studien skulle få samma utfall om den genomfördes igen. För att läsaren ska få en tydlig bild om hur denna studie genomförts får hen en tydlig redogörelse för detta i metodkapitlet. Detta för att öka trovärdigheten och minska eventuella frågor som uppkommer. Läsaren får därmed en chans att bedöma om studien är applicerbar på andra företag samt får på egen hand bedöma kvalitén och studiens pålitlighet. Saunders et al. (2019) ser att partiskhet är en faktor som kan orsaka osäkerhet i studiens tillförlitlighet och pålitlighet. Intervjuerna i denna studie har genomförts med öppna frågor och är ställda på ett neutralt och objektivt sätt, vilket ökar chanserna till att respondenterna ger ärliga svar (Bryman & Bell, 2017). Genom den genomförda pilotintervjun fick även frågorna testas för att säkerställa att frågorna som ställs är tydliga och inte innehåller begrepp som inte är bekanta för respondenterna, vilket enligt Saunders et al. (2019) är en viktig punkt.
3.8.2 Överförbarhet
Enligt Bryman och Bell (2017) handlar överförbarhet om resultatet i studien kan användas i andra miljöer och sammanhang. I denna studie har totalt nio respondenter med olika erfarenhet samt från olika företag studerats. Detta bidrar till att studien fått flera olika infallsvinklar på frågeställningarna som ställts, därav anses den som överförbar till viss del. Enligt Bryman och Bell (2017) studeras oftast en mindre specifik grupp i en kvalitativ metod, vilket gör att resultaten kan påverkas. Denna studie utfördes även under en specifik tidsperiod vilket även kan påverka överförbarheten till andra sammanhang och tillfällen.