Faktorer som driver individerna framåt trots motverkande yttre krafter Samtliga respondenter uttrycker hur den pågående arbetssituationen är påfrestande

De uttrycker längtan efter att kunna arbeta under mer normala förhållanden samt kunna umgås med människor utanför jobbet då det beskriver hur de valt att distansera sig från familj och vänner. Samtliga respondenter lyfter fram en frustration i den påfrestande arbetssituationen. En av respondenterna lyfter även fram att de inte vet hur situationen ska kunna bli bättre. Majoriteten av respondenterna menar att de är trötta både fysiskt och mentalt och en av de nämner att denne inte längre är sugen på att gå till jobbet. Samtliga respondenter lyfter fram att de går till jobbet för sina kollegors skull eftersom de inte vill sätta dem i en tuffare situation än de redan har och vill underlätta för varandra. Däremot lyfter majoriteten av respondenterna även

fram att orken att hjälpa varandra börjar minska och angelägenheten att ställa upp för varandra påverkas i negativ riktning. Samtliga respondenter menar vidare att det är nu de behöver hjälpa till som mest. Majoriteten lyfter fram att de fortfarande trivs med att gå till jobbet eftersom de är ämnade att hjälpa andra men att det är tuffare än det varit tidigare.

De känslor som lyfts fram av respondenterna gentemot arbetssituationen är inte positiva. Enligt Reeve (2005) speglar det en brist på motivation. Attityder och känslor gentemot arbetet påverkar huruvida individer motiveras enligt Jang et al.

(2015). De negativa attityderna som skapats i situationen gentemot arbetet innebär därmed att motivationen brister. Utifrån empirin är det tydligt att respondenterna har en vilja och strävan att hjälpa till. Det kan i sin tur innebära att en positiv attityd gentemot arbetet kan utvecklas enligt Jang et al. (2015). Eftersom respondenternas välmående påverkas av arbetssituationen skapas ofta mycket känslor kring situationen som Reeve (2005) beskriver. Strävan att finnas där och hjälpa till skulle kunna skapa en positiv attityd kring att fortsätta arbeta trots att den påfrestande situationen påverkar individernas välmående i negativ riktning.

Utifrån empirin påverkar och påverkas kollegorna av varandra och har ett gemensamt arbetssätt där de ställer upp för varandra. Gannon (2007) påtalar den inverkan andra kan ha på den individuella motivationen. Enligt vad Wilson (2007) beskriver om sammanhang kan ett gemensamt arbetssätt bidra till att lättare hantera den påfrestande arbetssituationen. Det kan därmed få positiva effekter för arbetet. Wilson (2007) menar även att det kan vara svårt att kontrollera andra individer vilket kan bidra till minskad motivation. Det skulle kunna innebära att individer som inte ställer upp för andra i samma utsträckning kan bidra till att en negativ attityd förenas med arbetet eftersom de inte arbetar enligt det gemensamma arbetssättet. Det finns därmed en risk att motivationen minskar när attityden förändras enligt Reeves (2005) beskrivning.

Majoriteten av respondenterna beskriver hur det som tidigare gett dem energi och glädje inte längre existerar i deras vardag. Det handlar istället om att under tiden de inte arbetar, återhämta sig för att orka. En av respondenterna förklarar hur arbetsgivaren måste locka med mer pengar för att individer ska ställa upp utöver

ordinarie arbetstid ju längre pandemin pågått. Samtliga respondenter lyfter hur sjuksköterskor fått en annan meningsfullhet. Hur deras yrkesroll uppmärksammats och hur deras arbete och kompetens är av stor betydelse i rådande omständigheter.

En av respondenterna beskriver däremot att en känsla av otillräcklighet kan infinna sig när möjligheten att hjälpa till i den utsträckning de önskar brister. Samtliga respondenter lyfter att känslan kring yrket inte har förändrats till följd av pandemin men betydelsen av rollen har växt och fått mer uppmärksamhet.

Augner (2009) menar att när en individs arbete har ett värde för någon annan skapas inte bara meningsfullhet utan även stolthet och samhörighet. Han menar vidare att det i sin tur kan öka den inre motivationen. Yrkesrollen som sjuksköterska bidrar med en större meningsfullhet till följd av den rådande arbetssituationen under pandemin. Det skulle i sin tur kunna öka den inre motivationen när betydelsen av deras arbete blir mer påtaglig. Sjuksköterskornas kompetens har under pandemin fått en stor betydelse. Drivkraften hos sjuksköterskorna skulle möjligtvis kunna finnas i professionens kompetens vilket Holgers (2013) teori belyser. Samtliga respondenter lyfter hur yrkesrollen grundar sig i viljan att hjälpa andra människor vilket stämmer överens med Holgers (2013) samt Reamers (2013) påstående om sjuksköterskors drivkraft. Holgers (2013) menar att drivkraft och engagemang hos sjuksköterskor grundar sig i deras lojalitet gentemot patienterna. Reamer (2013) menar vidare att den främsta drivkraften är att finnas där för människor som är i behov av hjälp. En av respondenterna lyfter känslan av otillräcklighet då de inte kan hjälpa till i den utsträckning de önskar i den rådande situationen. En känsla av otillräcklighet skulle kunna innebära att drivkraften att fortsätta arbeta kan minska om individerna inte kan uppfylla det önskade engagemanget. Lundberg (2011) påtalar däremot risken att drabbas av utbrändhet till följd av strävan av engagemang. Det är en risk som kan drabba sjuksköterskorna när de vill göra allt de kan för patienterna trots att orken kanske inte finns.

Betydelsen av rollen som sjuksköterska har enligt samtliga respondenter växt till följd av pandemin. Pandemin har bidragit till att ögonen riktats på sjukvården och belyst betydelsen av deras arbete och blivit en frontlinje för virusets framfart som Alipour et al. (2020) beskriver. Sjuksköterskornas syfte får en större betydelse för hela samhället och inte enbart för de själva. Jacobsen et al. (2013) menar att

samhällets intresse leder till att plikttrogenheten ökar. Yrkesrollens meningsfullhet som infinner sig i arbetssituationen när betydelsen av den blir mer påtaglig kan därmed bidra till större acceptans av bristande hygienfaktorer vilket styrks av Hedegaard Hein (2012) beskrivning av arbetstillfredsställelse i en utmanande arbetssituation. Trots att arbetssituationen inte är optimal med hög belastning och bristande arbetsvillkor kan de vägas upp av andra faktorer som meningsfullheten som bidrar med en positiv attityd gentemot arbetet.

4.4.1 Bekräftelse och erkännande

Strax innan intervjuerna hölls hade en lönerevision genomförts. Majoriteten av respondenterna beskrev en besvikelse att den senaste tidens ökade ansträngning i den påtagliga situationen inte avspeglats i löneförhöjningen. Det var en liten ökning av lönen. Majoriteten av respondenterna menar att de fått uppmärksamhet i form av ord men att uppskattningen inte visas när lönen ska betalas ut vilket skapar frustration hos respondenterna. De uppmärksammade samtidigt att organisationen lagt mycket pengar på att hyra in sjuksköterskor från privata aktörer. Respondenterna uttryckte ett missnöje kring en upplevelse att pengar lades på att hyra in dyr arbetskraft framför att visa uppskattning för organisationens egna sjuksköterskor. Däremot lyfter majoriteten av respondenterna att de inte valde yrket för pengarnas skull. De menar dock vidare att lönen blir mer påtaglig i den påfrestande situationen vilket kan skapa frustration.

Frustrationen som skapas vid avsaknad av uppskattning i form av lön kan förklaras av Alvesson och Kärreman (2019) som menar att missnöje kan uppstå om hygienfaktorer som lön är bristfällig. Både Mardsen och Richardson (1994) samt Herzberg (1987) menar att lön inte har en direkt påverkan på motivation men kan som Herzberg (2007) menar i Hedegaard Hein (2012) vara en förutsättning för att utföra arbetet. Samtliga respondenter har en lön och en förutsättning för att arbeta uppfylls därmed. Det är däremot möjligt att uppskattning i form av ökad lön hade haft en positiv kraft på arbetet som Alvesson och Kärreman (2019) menar eftersom det har funnits frustration mot avsaknad av uppskattning i form av högre lön. Vi kan ana att lön har en större inverkan på motivationen att fortsätta arbeta snarare än en förutsättning i en mer påfrestande situation.

Frustrationen har blivit mer påtaglig när organisationen har lagt pengar på att hyra in sjuksköterskor istället för att betala sina egna sjuksköterskor bättre. Inhyrning av sjuksköterskor från privata aktörer bidrar till att täcka behovet av ökad arbetskraft.

Däremot påverkar möjligen prioritering av resurser motivationen att arbeta för den offentliga organisationen som arbetsgivare. Behovet av inhyrd arbetskraft kanske inte varit lika stort om organisationen belönat sina egna sjuksköterskor bättre.

Frustrationen kan grundas i en känsla av avsaknad av erkännande som Jacobsen et al.

(2013) menar är viktigt för att känna sig uppskattad. Det kan ha föranlett i en uppfattning att det är viktigare att lägga pengar på hyrsjuksköterskor än att ge uppskattning och erkännande åt organisationens egna sjuksköterskor. Det är något som enligt Jiang (2018) och Jacobsen et al. (2013) kan minska individens arbetstillfredsställelse och frustration kan därmed skapas enligt Alvesson och Kärreman (2019). Majoriteten av respondenterna menar att avsaknaden av visad uppskattning i form av lön är mer påtaglig i den oförutsägbara situationen. Det styrks av Jiang (2018) som menar att erkännande av arbetet kan förenkla för individer att hantera utmanande arbetssituationer. Det finns därmed en tendens att se erkännande i form av högre lön som en typ av motivationsfaktor som skulle vara fördelaktigt för individernas fortsatta arbete.

Samtliga respondenter nämner att de i den inledande perioden av pandemin fick uppskattning från organisationen genom att det bjöds på fika och frukost. De beskriver även att de upplevde uppskattning från allmänheten när människor kom med godis och frukt och lämnade på akutmottagningen. Vidare beskriver majoriteten av respondenterna däremot att den uppskattning som beskrivits ovan har saknats under den senare delen av covid-19 pandemin. Organisationen bjuder inte längre på förtäring med anledning av smittorisken vid sådana tillfällen. Samtliga respondenter upplever en uppskattning i form av ord både från organisationen men även från allmänheten. Däremot yttras en avsaknad av uppskattning i handling. En av respondenterna lyfter fram att uppskattning i form av ord inte har någon betydelse om det inte visas i handling.

Det finns ett misstycke för bristen på handling när uppskattning enbart tar sig uttryck i ord. Uppfattningen är att uppskattningen inte varit tillräcklig för att respondenterna ska känna sig bekräftade. I en tuff arbetssituation menar Lundgren (2011) att behovet

av bekräftelse ökar. Även Alvesson och Kärreman (2019) lyfter vikten av bekräftelse i en ansträngd arbetssituation för att individerna ska vara villiga att ställa upp för organisationen. Däremot uttrycks en avsaknad av bekräftelse och Lundbergs (2011) teori att uppskattning ska kunna ersätta belöning kan därmed ifrågasättas.

Avsaknaden av önskad bekräftelse kan innebära att incitamenten att ställa upp för organisationen minskar.

Majoriteten av respondenterna anser att uppmärksamheten för yrket har blivit större under covid-19 pandemin. De lyfter även att det kan bero på att allmänheten har fått en uppfattning om sjukvårdens betydelse. En av respondenterna menar däremot att en provokation kan väckas av att de först i den här situationen får den uppmärksamheten. Respondenten menar att yrket varit lika betydelsefullt innan pandemin. Samtliga respondenter är överens om att allmänheten fått mer insyn i sjuksköterskornas arbetssituation och yrkesrollens betydelse har belysts till följd av pandemin. De menar däremot återigen att det inte leder till någon förändring.

Pandemin kan möjligen ha resulterat i att uppmärksamheten sjukvården fått, förändrat samhällets syn på yrket. Hoeve et al. (2013) belyser att sjuksköterskors uppfattning av sitt yrke enligt tidigare studier skiljer sig i jämförelse med samhällets.

Till följd av att sjuksköterskorna blivit en frontlinje mot viruset som människor i samhället ställt sig bakom för skydd och hjälp kan ha bidragit i att yrkessynen blivit mer jämställd med sjuksköterskornas egna uppfattning. Jacobsen et al. (2013) lyfter fram att värdet på yrket utifrån allmänhetens uppfattning ökar ju större uppoffring yrket innebär. I arbetssituationen som beskrivits gör sjuksköterskorna en väsentlig uppoffring när de sätter professionens åtaganden framför sitt eget välmående och det finns därför en tendens att värdet utifrån allmänhetens uppfattning borde vara mer påtagligt än tidigare. Enligt Jacobsen et al. (2013) kan ett beteende bli förstärkt av uppskattning från omgivningen. En mer uppskattad yrkessyn kan vara motiverande för sjukvården och framförallt sjuksköterskorna. Det skulle därför kunna innebära att viljan att engagera sig för yrket blir mer påtaglig när allmänhetens uppfattning för sjuksköterskornas betydelse ökar.

4.4.2 Målbild som drivkraft

Majoriteten av respondenterna lyfte fram upplevelsen av att belastningen på akutmottagningen minskade under sommaren 2020. Det upplevdes som en möjlighet för återhämtning. En av respondenterna ansåg däremot att minskningen av belastningen under sommaren 2020 inte var påtaglig. Respondenten ser därför ingen anledning att se fram emot den kommande sommaren. Respondenten ser istället fram emot att en stor andel av befolkningen ska vara vaccinerade för att belastningen ska minska. Respondenten menar att vaccinet mot covid-19 viruset bidrar med att se ett ljus i tunneln för situationen de befinner sig i. Resterande respondenter uppmärksammade däremot att de ser fram emot den kommande sommaren eftersom de ser den som en möjlighet till återhämtning. De menar vidare att så länge de klarar sig fram till sommaren kommer de få återhämta sig. Däremot lyfts det även fram att det inte finns belägg för att sommaren kommer vara lugnare. Två av respondenterna menar att de inte vill tänka på att det kanske inte kommer bli en lugnare period. En annan respondent menar att den ser fram emot att bli av med skyddsmasken.

Respondenten menade att det ses som ett delmål mot att komma tillbaka till en mer normal arbetssituation.

Det finns ett tydligt mönster i att samtliga respondenter har olika aspekter de ser fram emot att uppnå. Enligt Reeve (2005) bidrar en strävan efter ett visst stadie till en drivkraft att uppnå stadiet. Genom att respondenterna ser fram emot olika aspekter skapas därför en drivkraft hos dem. Det kan däremot vara svårt för sjuksköterskorna att påverka huruvida ett visst stadie kommer infinna sig eftersom de inte kan påverka spridningen av viruset och andelen smittade. Reeve (2005) menar att ett mål som är svårt för individen att uppnå bidrar till att öka ansträngningen att just uppnå det.

Aspekterna de olika individerna ser fram emot kan ses som olika mål som ska uppnås. Det kan därmed driva sjuksköterskorna att anstränga sig fram tills att de uppnått det önskade stadiet. Aspekterna de ser fram emot grundar sig i mindre belastning och möjlighet till återhämtning, något sjuksköterskorna ser fram emot för sitt eget välbefinnande. Enligt Repstad (2016) ökar strävan att uppnå ett visst mål om det är fördelaktigt för den enskilde individen. Incitamenten att sträva efter att uppnå en lugnare och mer normal arbetssituation tenderar att öka eftersom det är fördelaktigt för de enskilda individerna.

Enligt Locke och Latham (2006) presterar individer bättre om de har mål att sträva efter. Det kan därmed bidra till att de inte ger upp när de strävar efter att uppnå olika stadier. Det kan vara av vikt att individerna har olika aspekter de ser fram emot trots att de är medvetna om att det inte finns belägg för att de kommer uppfyllas. De kan inte med säkerhet veta att sommaren kommer innebära ett lugn. De vet inte heller med säkerhet att belastningen kommer minska när människor är vaccinerade eller när i tiden det isåfall skulle kunna ske. Däremot kan vi ana ett hopp om att belastningen kommer minska. Reeve (2005) menar att acceptans är avgörande för att teorin om målsättning ska få önskad effekt. Individerna accepterar förutsättningarna trots osäkerheten kring huruvida situationen kommer förändras. Genom att de accepterar de olika stadierna som delmål påverkas individernas drivkraft att arbeta för att uppnå dessa stadier.

Respondenterna har formulerat olika delmål men strävar efter att uppnå samma ideal stadie. Samtliga respondenter lyfter fram att de ser fram emot att arbetssituationen ska återgå till det normala. Det kan enligt Reeves (2005) teori vara ideal stadiet.

Målen som beskrivits ovan fungerar som delmål i strävan att uppnå ideal stadiet. I en tuff arbetssituation där orken börjar ta slut finns en strävan efter att nå en lugnare arbetssituation. En längtan efter att nå ett stadie som innebär någon form av vila.

Respondenterna längtar efter sommaren, vaccinets effekt samt att ta av sig skyddsmaskerna. Det kan möjligtvis vara aspekter som kan göra situationen mer uthärdlig i strävan efter ideal stadiet trots att det inte finns någon garanti att det kommer infinna sig. Motivationen kan återfinnas i strävan att uppnå ideal stadiet och delmålen bidrar med drivkraft att fortsätta arbeta för att uppnå det trots att vägen dit kan vara lång och kantad av osäkerhet.