Kandidatuppsats
Innanför akutmottagningens dörrar
______________________________________________________________________
En kvalitativ studie om vad som får sjuksköterskor att fortsätta arbeta under covid-19 pandemin
Författare Emilia Fridholm Rebecka Svensson Handledare Jasmina Beharic Examinator Mikael Lundgren Termin
VT-21 Ämne
Organisation Nivå
Kandidatuppsats Kurskod
2FE78E
Förord
Vi lever idag i en omvärld som drabbats av en pandemi till följd av spridningen av covid-19 viruset där sjukvården har en central roll. Sjuksköterskor har försatts i en påfrestande arbetssituation och det var därför ett givet val för oss att belysa och undersöka vad som får sjuksköterskorna att fortsätta arbeta. Vår uppfattning är att akutmottagningens arbetssituation inte har uppmärksammats och därför valde vi att fokusera studien till akutmottagningen. Valet av akutmottagning föll på Kalmar lasarett eftersom vi själva kommer från Kalmar och det därför har en personlig betydelse för oss.
En förutsättning för att genomföra studien har varit våra fem respondenter från akutmottagningen i Kalmar. Vi vill därför börja med att tacka för att ni ville medverka trots att ni befinner er i en ansträngd situation. Utan er hade studien inte varit möjlig att genomföra. Stort tack!
Vi vill även rikta ett stort tack vår handledare Jasmina Beharic som under vår studie givit oss värdefull handledning och stöttning för att driva studien framåt. Tack för ditt vägledande stöd!
Vidare vill vi tacka våra opponenter som läst igenom vårt arbete och kommit med värdefulla bidrag och kommentarer. Tack!
Slutligen vill vi även rikta ett stort tack till vår examinator Mikael Lundgren för kontinuerlig och givande återkoppling. Tack för värdefulla synpunkter!
Emilia Fridholm Rebecka Svensson
970812 941109
ef222vc@student.lnu.se rs222wj@student.lnu.se
Kalmar 2021-05-25
Sammanfattning
Fallstudien undersöker vad som får sjuksköterskor på akutmottagningen i Kalmar att fortsätta arbeta under den rådande covid-19 pandemin. Studien utgår från en induktiv ansats för att skapa en förståelse för det som undersökts. För att samla in empirisk data som grund för studien har fem kvalitativa intervjuer genomförts och tolkats.
Under studien har det framkommit att det som får sjuksköterskorna att fortsätta arbeta har att göra med attribut som tillskrivs professionen. Gemenskapen i arbetsgruppen har varit central såväl som allmänhetens bekräftelse för professionen och dess betydelse.
Dessutom har det varit av betydelse att kunna stänga av sina känslor för att orka fortsätta arbeta.
Nyckelord:
Gemenskap, yrkesgruppskultur, identitet, motivation, drivkraft, krissituation, bekräftelse.
Abstract
This case study examines the driving forces to work during the on-going covid-19 pandemic. The study proceeds from an inductive approach to create an understanding for the examined case. Five qualitative interviews have been made to collect empirical data to analyze.
During the study it has emerged that attributes according to the profession are contributing to proceed the work. The connections in the workgroup have been significant as well as the acknowledgement of the public according to the profession. It has also been of major importance to disconnect the feelings to be able to proceed to work.
Keywords:
Community, occupational group culture, identity, motivation, driving forces, crisis situation, confirmation.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemdiskussion 3
1.3 Problemformulering 5
1.4 Syfte 5
2. Metod 6
2.1 Forskningsansats 6
2.2 Kvalitativ forskningsstrategi 7
2.3 Datainsamlingsmetoder 8
2.4 Forskningsprocess och urval 10
2.5 Tolkning 11
2.6 Forskningskvalitet 13
2.7 Forskningsetik 16
3. Teoretisk referensram 18
3.1 Yrkesgruppskultur och identitet 18
3.1.1 Gemenskap och grupper 20
3.2 Motivation 21
3.2.1 Bekräftelse och erkännande 23
3.2.2 Målbild som drivkraft 24
3.3 Krissituation 25
3.3.1 Överlevnad i en krissituation 26
4. Tolkning av empiri 28
4.1 Arbetssituationen på akutmottagningen i Kalmar 28
4.2 Identitetens och professionens betydelse för individers beteende i den pressade
arbetssituationen 29
4.3 Betydelsen av gemenskap och tillhörighet i arbetsgruppen 32 4.4 Faktorer som driver individerna framåt trots motverkande yttre krafter 35
4.4.1 Bekräftelse och erkännande 38
4.4.2 Målbild som drivkraft 41
4.5 Individernas överlevnad i krissituationen 42
5. Slutdiskussion 46
5.1 Slutsats 46
5.2 Slutdiskussion 47
5.3 Förslag till vidare forskning 51
6. Referenslista 52
Bilaga 58
Intervjuguide 58
1. Inledning
I uppsatsens inledande kapitel presenteras situationen sjuksköterskor försatts i under den rådande covid-19 pandemin. Olika faktorer som föranlett ett intresse kring att skapa en förståelse för vad som får sjuksköterskorna att fortsätta arbeta introduceras. Därefter följer studiens problemformulering och syfte.
1.1 Bakgrund
Covid-19 pandemin har i skrivande stund (maj 2021) skördat drygt 13 000 människors liv i Sverige (folkhälsomyndigheten.se, 2021). Utan sjukvården skulle det kunnat vara betydligt fler. Människor är, inte enbart under pandemin, i ständigt behov av vård och därför har sjukvården en betydelsefull roll för att samhället ska fungera. Behovet av vård har under pandemin ökat och försatt sjukvården i en svår och oförutsägbar situation (Jung & Baek, 2020). Sjuksköterskorna kom att bli frontlinjen mot pandemin och dess roll är avgörande (Jung & Baek, 2020). Till följd av covid-19 pandemin har arbetssituationen förändrats drastiskt. Det kan vara svårt att se när arbetssituationen ska kunna återgå till något som kan anses vara normalt.
Sjuksköterskor befann sig redan innan pandemins utbrott i en risk att utsättas för mental ohälsa som utbrändhet (Jung & Baek, 2020). Enligt en studie som genomförts av en forskningsgrupp för några år sedan uppvisar en tredjedel av de studerade sjuksköterskorna symptom på utbrändhet (Nilsson, 2018). Ytterligare en studie visar samma resultat men visar även ett samband mellan arbetsbelastning och risken att missa förändringar i patientens tillstånd (McHugh et al., 2011). I en arbetssituation där sjuksköterskorna uppvisar symptom på utbrändhet, kan deras kapacitet att utföra sitt arbete som tidigare minska (McHugh et al., 2011). Det innebär att en arbetssituation med hög arbetsbelastning är en risk för sjuksköterskornas egen hälsa samtidigt som det riskerar patientsäkerheten.
Den ökade beläggningen på sjukhusen har lett till brist på vårdplatser och kapacitet att vårda patienter (Bedford et al., 2020). Planerade operationer som inte är akuta har ställts in (Bedford et al., 2020). Utsatta människor i riskgrupp och äldre personer prioriteras på sjukhusen (ibid). Sjuksköterskor har alltid förväntats göra avvägningar
kring människors vårdbehov (ibid). Däremot har avvägningarna blivit mer påtagliga i pandemin eftersom vårdbehovet har ökat och därmed har den lediga kapaciteten minskat (ibid). En undersökning som gjorts av Läkarförbundet visar att 2 av 3 sjukvårdare har skickat hem patienter som borde lagts in (Cederberg, 2020).
Prioriteringen av vårdbehovet utgår från graden av symptom (Patterson et al., 2011).
Under pandemin har prioriteringen blivit mer påtaglig än den varit innan pandemin när belastningen inte var lika hög och möjligheten att ge vård var större (Cederberg, 2020). Det är en främmande arbetssituation som kan bidra med stress och i längden ohälsa för sjuksköterskorna (Jung & Baek, 2020).
I en sjuksköterskas yrkesroll skapas ofta ett emotionellt engagemang gentemot patienter (Jung & Baek, 2020). Det kan finnas ett samband mellan engagemanget för patienterna och risken att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (Jung & Baek, 2020). Det emotionella engagemanget kan göra det svårt för sjukvårdspersonalen att skilja på jobb och privatliv (ibid). I rollen som sjuksköterska finns en viss förväntan på de känslor som ska uttryckas i relation till patienten (Mauno et al., 2016). Stämmer inte förväntningarna överens med sjuksköterskans verkliga känslor kan det skapas en konflikt i hur sjuksköterskan bör agera (Mauno et al., 2016). Kravet att uttrycka förväntade känslor gentemot patienten kan bidra till stress (ibid). Under pandemin när patienter inte får ta emot besök, kan pressen på sjuksköterskorna i relation till patienten möjligen ökat. I en stressig arbetssituation finns risken att engagemanget hos sjuksköterskorna minskar, i en känsla av otillräcklighet (ibid).
Görgens-Ekermans och Brand (2012) menar att sjuksköterskornas emotionella intelligens kan minska risken för utbrändhet, genom att kunna hantera sina känslor på ett effektivt sätt. Det är trots det viktigt att aktivt arbeta med åtgärder för att främja det sociala stödet för de sjuksköterskor som inte besitter samma förmåga och verka som en motståndskraft mot ohälsa (Backlund, 2006). Konsekvenserna som uppstår till följd av ohälsa kan leda till sjukskrivningar och att arbetstagare inte har kraft att komma tillbaka till arbetet (Backlund, 2006).
För att ovanstående konsekvenser inte ska behöva uppstå och för att individer ska orka fortsätta arbeta verkar arbetsmiljölagen och arbetstidslagen. Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa en god arbetsmiljö för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa för arbetstagarna (3 kap. 2§, SFS 1977:1166). Det är exempelvis
arbetsgivarens ansvar att förse arbetstagarna med tillräcklig utrustning för att kunna utföra ett säkert arbete. Detsamma gäller arbetsbelastningen. Arbetsgivaren är enligt ovan nämnda lagrum ansvarig för att arbetsbelastningen inte ska leda till ohälsa för arbetstagarna. Däremot kan det finnas stöd för utökad arbetstid under rådande pandemi enligt arbetstidslagen (9§, SFS 1982:673). Arbetstidslagens nödfallsövertid ger arbetsgivaren rätt att utöka arbetstiden vid natur-, olyckshändelser eller om annan liknande omständighet kräver det (9§, SFS 1982:673). Under första halvan av 2020 arbetade sjukvårdspersonal i Sverige 2,2 miljoner övertidstimmar vilket är nästan 10 procent mer än samma period året innan (svt.se, 2020). Det blir tydligt att situationen är ansträngd trots att det finns begränsande lagrum för att arbetssituationen ska hållas kontrollerad, exempelvis arbetstidslagens 10b§ (SFS 1982:673). Sjukvården var ansträngd redan innan pandemin och har blivit värre det senaste året (svt.se, 2020).
Enligt internationella sjuksköterskeorganisationen ICN drabbas sjuksköterskor av arbetsrelaterad fysisk och psykisk ohälsa trots befintliga lagrum vars syfte är att begränsa dessa risker (Weilenmann, 2020). Risken att påverkas negativt av arbetsmiljön blir mer påtaglig under en hårt belastad arbetssituation som pandemin (Weilenmann, 2020). Trots de påtalade riskerna i arbetsmiljön fortsätter sjuksköterskor arbeta för att vårda patienter.
1.2 Problemdiskussion
Till följd av covid-19 virusets utbrott kom sjuksköterskor att bli en frontlinje mot virusets framfart (Alipour et al., 2020). Konsekvenserna av påfrestningar, hög arbetsbelastning samt oro för att själv utsättas för smitta i brist på utrustning kan resultera i stress (Jung & Baek, 2020). Den rådande situationen blir problematisk eftersom pandemin pågått över ett år och arbetsbelastningen för sjuksköterskor länge varit hög (Atun et al., 2020). Däremot kanske den plötsliga och oförutsägbara situationen har gjort det svårt för arbetsgivare att genomföra de åtgärder som krävs för att säkerställa en god arbetsmiljö för sjuksköterskorna. I riskbedömningar som gjorts på några av landets sjukhus framkommer risker för brist på återhämtning för sjuksköterskor (Harris, 2020). Vi ställer oss frågan hur sjuksköterskor ska förväntas orka fortsätta arbeta om de inte ges möjlighet till återhämtning varken i eller utanför arbetet. Vi upplever att viruset begränsar arbetsgivarens möjlighet att kunna ta ett fullt arbetsmiljöansvar för att förebygga och åtgärda arbetsbelastningen.
Trygghet är en viktig aspekt för att kunna bevara en god hälsa för arbetstagare menar Hedegaard Hein (2012) i en beskrivning av Maslows (1987) teori om behovshierarki.
Pandemin har försatt sjukvården i en oförutsedd situation som inneburit förändringar som möjligen påverkat tryggheten. Det är en institution som sedan tidigare tvingats anpassa sig till oförutsedda händelser (Moody & Pesut, 2006). Sjuksköterskornas arbetssätt förändras därmed inte till följd av pandemin och sjukvårdens struktur finns kvar eftersom organisationen besitter en vana i oförutsedda situationer. Däremot kan oförutsägbarheten bli mer påtaglig i den rådande arbetssituationen. Arbetet kan därför behöva prioriteras om och genomföras på alternativa sätt. Genom att frångå standardiserade förfaranden kan förvirring skapas enligt Levay & Waks (2009).
Alman et al. (2001) menar att faktorer som ökar behovet av kontroll över processer och arbetssätt minskar behovet av känslomässig kontroll. Betydelsen av att bevara känslomässig trygghet inom organisationen i en tid av osäkerhet behöver kanske därför inte vara avgörande för ett fungerande arbete. Enligt Maslows behovshierarki är trygghet däremot en förutsättning för att motiveras i arbetet (Moody & Pesut, 2006). Maslow menar att en avsaknad av trygghet kan göra det svårt att uppnå ett motiverande stadie (Moody & Pesut, 2006). Oavsett hur vana sjuksköterskor är att anpassa sig till en oförutsedd situation är rådande omständigheter kanske inte vad de förväntat sig i sitt val av profession. Med ovanstående som bakgrund kan det därmed vara problematiskt att avsaknaden av förutsägbarhet blir mer påtaglig i ett skede där det kanske behövs som mest. Därför blir det intressant att undersöka vad som får sjuksköterskorna att fortsätta arbeta under rådande omständigheter som föranlett till följd av covid-19 pandemin.
Det finns en stor mängd traditionella motivationsteorier som kan användas för att förstå bakgrunden till ett visst beteende. Vår erfarenhet är däremot att dessa teorier många gånger utgår från en stabil omgivning. De bygger bland annat på möjligheten till självbestämmande, feedback från chefen och strävan efter självutveckling och befordran (Moody & Pesut, 2006). På grund av covid-19 pandemin är situationen som beskrivits ovan instabil, inte minst för sjuksköterskorna. De arbetar i en miljö som är okänd för de flesta för att vårda patienter drabbade av ett dödligt virus.
Faktorer som är avgörande i en mer normal arbetssituation kanske inte väger lika tungt. Däremot arbetar sjuksköterskor vanligtvis i en situation där de inte är främmande för ovisshet, instabilitet och sjukdomar med dödlig utgång (Moody &
Pesut, 2006). Situationen de nu befinner sig i är däremot extrem vad gäller ovisshet och vi ställer oss frågan vilka faktorer som blir avgörande för att fortsätta arbeta i en sådan situation.
Kontroll över arbetssituationen och möjligheten att påverka den förstärker motivationen att utföra arbetet enligt Whitfield et al. (2021). Däremot menar Nelson och Hajcak (2017) att oförutsägbarhet kan framkalla viss form av motivation. De menar vidare att intensiteten och omfattningen av oförutsägbarheten är avgörande för graden av motivation den leder till. Faktorer som motiverar människor är komplexa och kan ibland vara helt motsägelsefulla (Damij et al., 2015). Ryan och Deci (2000) menar att inre faktorer som självständighet och anknytning till andra är avgörande faktorer. Däremot lyfter de även fram betydelsen av externa faktorer som kan sammankopplas till belöning. Slutligen menar de att interna och externa motivationsfaktorer kan förenas för att vara framgångsrika. Enligt Whitfield et al.
(2021) kan externa faktorer å andra sidan ha en negativ inverkan på intern motivation. I en problematisk arbetssituation finns därmed flera faktorer som kan ha en negativ inverkan på den interna motivationen. I en oförutsägbar och påfrestande situation kan det vara svårt att motiveras eftersom tidigare förgivettagna aspekter kanske saknas. Den nuvarande situationen som föranletts av covid-19 pandemin är extrem vad gäller oförutsägbarhet. Vi ser därför ett behov av att undersöka vad som varit avgörande för sjuksköterskor att fortsätta arbeta i en extremt oförutsägbar situation som kan vara svår att motiveras i. Därmed vill vi skapa en förståelse för vad som varit avgörande för att de ska kunna utföra sitt arbete i en hårt pressad arbetssituation.
1.3 Problemformulering
Vilka faktorer är avgörande för sjuksköterskorna att fortsätta arbeta under rådande omständigheter till följd av covid-19 pandemin?
1.4 Syfte
Syftet är att få en ökad förståelse kring vad som får sjuksköterskorna att fortsätta arbeta i den situation covid-19 pandemin föranlett. Studien kan vara ett bidrag till att arbetsgivare ska få en inblick i vad som driver de anställda när verksamheten sätts under extrem press.
2. Metod
Kommande kapitel redogör för de metodologiska val vi tillämpat i vår studie. Vi tydliggör hur insamling och tolkning av empiri har genomförts. Därefter förs en diskussion kring forskningskvalitet samt forskningsetiska aspekter.
2.1 Forskningsansats
Forskningsansatsen sätter grunden för hur forskningsprocessen ska fortgå. I vår studie var induktion vårt praktiska tillvägagångssätt. Kvalitativa forskare menar vanligtvis att teori är något som härleds från empiri och det är även så den induktiva ansatsen beskrivs (Bryman, 2011). I en induktiv ansats skapas ofta en förståelse efter hand och det kan därför vara svårt att planera utförandet och den teoretiska referensramen eftersom det ofta växer fram under processens gång (Johansson Lindfors, 1993). Eftersom vi i introduktionen av studien inte visste vad den skulle mynna ut i var den induktiva ansatsen ett givet val. Vi ville vara öppna för vad som än skulle framkomma i undersökningen och hade ingen teori att testa. Utifrån den empiri som samlats in i undersökningen utformades därmed ett teoretiskt kapitel som stöd för att kunna dra slutsatser utifrån empirin.
Studien rör ett fenomen där vi upplevt avsaknad av tidigare studier eftersom det är en relativt nyuppkommen situation. Vår avsikt var att få en förståelse för den specifika och individuella situationen. Metodologin utgår därför från empirin för att sedan med hjälp av teori skapa en ökad förståelse för fenomenet. Induktion innebär att en teori kring ett visst fenomen formuleras utifrån empiri (Andersen, 1994). Ofta är det empiriska underlaget avgränsat till en viss grupp eller en viss situation (Johansson Lindfors, 1993). Det är därför svårt att generalisera teorin och göra den gällande i andra kontext än den undersökta. Det är ingen begränsning för studien i fråga vars syfte varit att bidra med en inblick för arbetsgivare i vad som driver de anställda i en extremt pressad situation.
Som studenter har vi en viss förförståelse kring motivation och drivkrafter vilket väckte intresset att undersöka vad som får sjuksköterskorna att fortsätta arbeta i den påfrestande situationen. En nackdel med den induktiva metoden kan vara att
forskaren har egna preferenser och föreställningar om det som studeras vilket kan komma att färga de teorier som framställs enligt Johansson Lindfors (1993). För att undvika teoretisk styrning har vi varit öppna för den empiri som framkommit och använt förförståelsen som ett verktyg att tolka empirin tillsammans med relevant befintlig teori. En viss grad av förförståelse kan vara svår att undvika eftersom intresset som har väckts för att undersöka fenomenet vanligtvis uppstår i någon form av förståelse för bakgrunden till ämnet (Bryman & Bell, 2017).
2.2 Kvalitativ forskningsstrategi
Valet av forskningsstrategi föll sig naturligt på den kvalitativa för att få fram respondenternas uppfattning om problemformuleringen. Valet grundade sig i möjligheten att fånga respondenternas skildringar och upplevelse av fenomenet.
Enligt Widerberg (2002) används kvalitativ forskningsstrategi som ett redskap i syfte att klargöra ett fenomen eller en viss uppfattning. Kvalitativ forskningsstrategi gjorde det möjligt att ställa öppna frågor till respondenterna för att generera deras upplevelse av fenomenet. Den kvalitativa datan kunde användas för att hitta gemensamma nämnare i skildringarna för att formulera en slutsats kring frågeställningen.
Utifrån problemformuleringen har ett urval av den situation och de individer som ska medverka i undersökningen gjorts. Från urvalet har det varit möjligt att ta fram relevant data som sedan tolkats. För att kunna använda data och göra en tolkning har relevant teori tagits fram för att finna samband mellan den data som framkom.
Därefter var det möjligt att formulera resultat och slutsats. Kvalitativ forskning utgår enligt Bryman (2011) från olika steg för att komma fram till ett visst resultat och möjligheten att generera en viss teori för en given situation. En kvalitativ forskningsstrategi innebär ofta ett begränsat antal respondenter medan en kvantitativ forskningsstrategi möjligen kan nå ut till fler (Christensen et al., 2016). Däremot ger en kvalitativ studie enligt Widerberg (2002) en större möjlighet att kunna ta hänsyn till alternativa uppfattningar vilket varit viktigt för att uppnå studiens syfte. Genom att samtala med respondenterna har vi fått möjlighet att kunna skapa en bredare och möjligen djupare förståelse kring fenomenet vilket har varit av betydelse för att genomföra undersökningen.
För studien i fråga där syftet var att skapa en förståelse kring individernas uppfattning om vad som får de att fortsätta arbeta i situationen var det viktigt att vara öppen för olika svar. Metoden anpassades därför genom öppna frågor för att inte leda och påverka respondenterna. I en kvalitativ forskningsstrategi är det primära syftet enligt Widerberg (2002) att genom det direkta mötet skapa en förståelse kring individens föreställning kring ett fenomen där forskaren får en betydelsefull roll i tolkningen. Genom tvåvägskommunikation har olika egenskaper och värderingar om fenomenet lyfts fram av respondenterna. Widerberg (2002) beskriver hur de kvalitativa metoderna måste anpassas och utvecklas för att vara lämpliga för studiens syfte.
En viktig del i den kvalitativa strategin är analys och tolkning av data. Det kan vara en utmaning att sortera och hitta en mening bland en stor mängd data (Fejes &
Thornberg, 2019). Det är därför av vikt att organisera, bryta ner samt finna mönster för att den insamlade datan ska vara av värde och kunna bidra till en slutsats (Fejes &
Thornberg, 2019). Ett utförligare resonemang kring tolkning av datan förs i kapitel 2.5. I studien har subjektiva erfarenheter, uppfattningar och föreställningar hos respondenterna varit av värde för att formulera slutsatsen. Fejes och Thornberg (2019) menar att denna typ av data vanligtvis framställs genom intervjuer vilket föranledde valet av metod för insamling av empiri.
2.3 Datainsamlingsmetoder
För att samla in data till studien har fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har utgått från ett antal standardiserade frågor där följdfrågor har ställts beroende på vad som framkommit under intervjuerna för att fånga en så omfattande bild av respondenternas uppfattning som möjligt. Redan efter tre intervjuer såg vi ett tydligt mönster. Däremot valde vi att göra ytterligare två intervjuer för att säkra empirin och samtliga respondenters uppfattningar bekräftade varandra. Frågorna har varit av öppen karaktär för att fånga respondenternas verkliga uppfattning och minimera påverkan till följd av ledande formuleringar. Fördelen med semistrukturerade intervjuer menar David och Sutton (2016) är möjligheten att framhäva varje enskild individs uppfattning om fenomenet. Vidare menar Bryman
och Bell (2017) att följdfrågor ökar möjligheten till ett mer utförligt och djupgående resonemang. David och Sutton (2016) menar att följdfrågor ställer mer krav på intervjuaren eftersom svaren som framkommer i intervjuerna måste kunna jämföras trots att de kan variera mellan respondenterna. Det är därför viktigt att intervjuaren håller sig till undersökningens syfte i framställandet av följdfrågor (Brinkmann &
Kvale, 2015). Genom att lyssna in respondenterna i förhållande till de frågor som ställts har det varit möjligt att genomgående förhålla oss till studiens syfte i formulerandet av följdfrågor. Något annat som vi tagit i ytterligare beaktning är intervjuareffekten. Intervjuarens inverkan på intervjusituationen kan minska trovärdigheten på studien (Säfsten & Gustavsson, 2020). Mer om hur intervjuareffekten har beaktats återfinns under kapitel 2.6.
Eftersom vi utgått från en induktiv forskningsansats har vi till största del använt oss av primärdata för att genomföra studien. Vår studie behandlar ett specifikt fall som inte varit föremål för tidigare forskning i stor utsträckning. Primärdata har därför varit vår främsta empiri. Primärdata innebär av studiens författare insamlad information i avseende för studiens syfte (Bryman & Bell, 2017). Bryman och Bell (2017) lyfter fördelarna med primärdata och menar att insamlad information är aktuell och utformad för den specifika studien. Däremot menar de att primärdata kan vara tidskrävande och kostsam (Bryman & Bell, 2017). Eftersom vi befinner oss i en situation där vi begränsas träffa nya människor hölls intervjuerna digitalt vilket är både resurs och kostnadseffektivt. Det förenklade möjligheten för våra respondenter att trots sin arbetssituation, medverka. Video användes under intervjuerna för upplevelsen av ett mer personligt möte.
För att styrka våra påståenden har vi använt oss av tidigare forskning om sjuksköterskornas arbetsförhållanden för att få en förståelse av hur deras arbetssituation tidigare sett ut. Det har varit bidragande för att förstå varför den nuvarande arbetssituationen är så problematisk. Med hänsyn till tidsspannet för vår studie valde vi att ta hjälp av sekundärdata i form av statistik, för att tydliggöra situationen inom sjukvården. Den statistik vi valt att använda kom från Region Kalmar Län och avser andelen positiva covid-19 fall i regionen. Vid användning av sekundärdata menar Hinchliffe (2012) att det kan vara svårt att skapa en grundläggande förståelse eftersom den tidigare samlats in som primärdata för ett
annat syfte. Vidare menar Dale et al. (1988) att forskare i en tidsbegränsad studie, genom sekundärdata kan få en större och mer omfattande data. Fördelarna med användning av både primär och sekundärdata bidrar möjligen till ett bredare synsätt vilket är lämpligt i syfte att öka vår förståelse kring studiens fenomen. Vidare har utvald forskningslitteratur bidragit till att tolka den insamlade empirin och ett teoretiskt kapitel har framställts.
2.4 Forskningsprocess och urval
För att kunna uppnå syftet och skapa en ökad förståelse för vad som får sjuksköterskorna att fortsätta arbeta har en fallstudie genomförts på akutmottagningen i Kalmar. Genom att genomföra en fallstudie har vi trots begränsad tid kunnat skapa en uppfattning om det specifika fenomenet studien avsåg undersöka. Det unika fallet som undersökts kan bidra med förståelse för det specifika fallet men skulle även kunna ha ett värde för andra organisationer som befinner sig i liknande omständigheter. Fallstudier görs vanligen om fenomenet som studeras är avgränsbart och beroende av en viss kontext (Johansson Lindfors, 1993). För studien i fråga är fallet tydligt avgränsat till vad som får sjuksköterskorna på akutmottagningen i Kalmar att fortsätta arbeta under covid-19 pandemin. Stake (1995) beskriver i Bryman & Bell (2017) hur en fallstudieforskning lämpligen berör en komplex och specifik situation vilket föranlett valet av undersökningsdesign.
Studien visar endast ett resultat som är gällande för sjuksköterskorna på akutmottagningen i Kalmar under situationen som råder till följd av pandemin.
Däremot kan resultatet bidra med förståelse till vad som motiverar arbetstagare att fortsätta arbeta när en verksamhet sätts under extrem press. Resultatet skulle därför kunna vara användbart i andra kontext än det specifika fallet. Det specifika fallet är intressant för studien eftersom pandemin pågår när undersökningen genomförts och där sjuksköterskorna har blivit en frontlinje. Användning av tillvägagångssättet har i vår studie kunnat bidra med värdefulla insikter för förståelse kring fenomenet som undersökts men resultatets värde för andra situationer kan inte konstateras.
Förhoppningen har varit att det kan bidra med en inblick kring liknande situationer.
Bell och Waters (2014) menar att en fallstudie sällan kan appliceras på andra fall och därför inte heller kan generaliseras. Bell och Waters (2014) menar även att det finns
en risk att resultatet vid en fallstudie vinklas eftersom det kan vara svårt att kontrollera informationen. Det kan däremot vara en naturlig följd av en kvalitativ strategi eftersom den har utgångspunkt i individuella uppfattningar som därmed är subjektiva.
Urvalet har varit beroende av den frågeställning som ska undersökas. Studiens frågeställning utgick från sjuksköterskor på akutmottagningen i Kalmar där vi varit i kontakt med ett fåtal respondenter. Det är under rådande omständigheter en hårt belastad grupp individer vilket har försvårat möjligheten att styra urvalet. Med hjälp av våra första respondenter kom vi i kontakt med fler respondenter från den aktuella målgruppen. På så sätt har ett snöbollsurval använts som enligt David och Sutton (2011) innebär att ett fåtal respondenters nätverk används för att komma i kontakt med flera potentiella respondenter. Snöbollsurvalet kan därför ses som ett bekvämlighetsurval (Bryman & Bell, 2017). Bryman och Bell (2017) menar att en nackdel med användning av snöbollsurvalet är att sannolikheten att urvalet är representativt för en hel grupp är låg. Det är något som kunde beaktas genom att respondenter av olika åldrar och kön där tre kvinnor och två män inkluderades.
Respondenternas anställningstid på akutmottagningen skiljer sig även.
Förhoppningen var att det kunnat öka möjligheten att representera en större del av arbetsgruppen.
Studiens urval blev slumpmässigt eftersom det utgick från vissa individers nätverk.
Det kan vara problematiskt att styra över vilka som ska ingå i urvalet när det innebär en viss slumpmässighet eftersom forskarna då själva inte valt ut respondenterna enligt Noy (2008). Snöbollsurvalet kan vara till fördel menar Bryman och Bell (2017) eftersom det på så sätt är möjligt att utnyttja situationen och hitta koppling mellan individerna i ett specifikt nätverk. Med anledning av sjukvårdens höga arbetsbelastning fanns svårigheter att få tag på respondenter och ett snöbollsurval föll sig därför naturligt. I rådande omständigheter som föranlett kunde vi därför med fördel utnyttja ett snöbollsurval för genomförandet av vår studie.
2.5 Tolkning
Den insamlade datan var omfattande och tolkning gjordes därför i flera steg för att slutligen komma fram till gemensamma faktorer och kunna dra en slutsats. Metoden
för tolkningen har utgått från de beskrivningar av fenomenet som framkommit i de kvalitativa intervjuerna. Olika beskrivningar av fenomenet har jämförts och kortare formuleringar arbetats fram utifrån vad som undersökts. Därefter har vi sökt efter essensen i formuleringarna och lyft fram de mest framstående uppfattningarna som bidragit till mening för undersökningen. Slutligen var det möjligt att sammanställa de framstående uppfattningarna till en beskrivning av vad som får sjuksköterskorna att fortsätta arbeta. Tillvägagångssättet har i studien varit effektivt för att behandla omfattande och komplex intervjudata för att få fram det mest väsentliga för undersökningen. De semistrukturerade intervjuerna kan enligt David och Sutton (2015) ofta erhålla varierade svar eftersom intervjuerna kan skiljas åt beroende på olika följdfrågor. Enligt Brinkmann och Kvale (2015) innebär en fenomenografisk utgångspunkt att tolkning av data görs systematiskt i flera olika steg.
Fenomenografin har därför varit en speciellt användbar tolkningsmetod för att behandla omfattande data från de semistrukturerade intervjuerna.
Saldana (2016) menar att tolkning av kvalitativ data fördelaktigt görs i olika steg för att successivt få fram essensen och meningen i datan. Miles et al. (2014) menar att formuleringar för det väsentliga och framstående i omfattande data kan konstrueras för att den ska vara hanterbar. Eftersom konstruktionerna görs av de som utför studien finns det en risk att de formas av deras egna värderingar, trots att de bygger på den insamlade datan från intervjuerna (Miles et al., 2014). Det är en risk som beaktats vid tolkning genom medvetenhet för att egna värderingar inte ska appliceras. Fejes och Thornberg (2019) menar att det kan vara en utmaning att i tolkningen av omfattande data uppmärksamma det som är av betydelse för att finna ett mönster. Det är något som beaktats genom att genomgående påminna oss själva om forskningsfrågan och kärnan av fenomenet som undersökts.
Studiens utgångspunkt var att få en förståelse för vad som får gruppen i fråga att fortsätta arbeta. För att det skulle vara möjligt, behövde vi tolka en omfattande mängd data. Vår utgångspunkt har därför varit fenomenografisk. Säfsten &
Gustavsson (2020) menar att det kan vara en utmaning att analysera kvalitativ data eftersom den många gånger är omfattande. Det kan därför vara fördelaktigt att hantera den insamlade datan på ett systematiskt sätt (Säfsten & Gustavsson, 2020).
Fenomenografi undersöker en bredd av upplevelser kring ett visst fenomen (Forster,
2019). Det innebär att den som genomför studien närmar sig fenomenet på ett subjektivt sätt utifrån respondenternas erfarenhet och uppfattning (Forster, 2019).
Det väsentliga är hur respondenterna uppfattar något och inte hur något bör vara (Brinkmann & Kvale, 2015). Det har varit en relevant förutsättning eftersom syftet med studien varit att fånga respondenternas uppfattning för att skapa en förståelse för vad som får sjuksköterskorna att fortsätta arbeta under pandemin.
Medvetenhet om den betydelse förförståelse och antaganden har för den empiri som framkommit i undersökningen har varit av vikt. Det har även varit av betydelse att beakta vår egen förförståelse när empirin tolkats både under och efter intervjutillfällena. Hänsyn till förförståelsen har tagits genom att notera allt som framkommit under intervjuerna för att inte lägga någon värdering i utsagorna.
Därmed har vi undvikit att sådant som inte stämmer överens med vår förförståelse sorteras bort. Därefter har tolkning genomförts enligt ovanstående beskrivning.
Alvesson och Sköldberg (2017) beskriver hur de resultat som framkommer från empiriska undersökningar grundas i tolkningar som påverkas av omständigheter och uppfattningar både utanför och inom undersöknings fenomenet. Vidare beskriver Alvesson och Sköldberg (2017) hur tolkandet kan nå en högre nivå om individen som genomför studien är reflekterande. Medvetenhet om den kontext vi verkar i samt vår egen förförståelse har därför tagits i beaktning. Genom medvetenhet om kontexten och förförståelsen har det varit möjligt att inte låta den genomsyras i tolkningen och möjligheten att vara objektiv har ökat. Genom medvetenhet ökar möjligheten att forskaren kan göra en objektiv tolkning av empirin (Bryman & Bell, 2017). Tyngdpunkten i reflektiviteten kan därmed sägas ligga på beaktande av de förhållanden som kan utgöra en bakgrund till tolkningarna snarare än de empiriska tolkningarna i sig (Alvesson & Sköldberg, 2017).
2.6 Forskningskvalitet
Undersökningsprocessen har beskrivits för att ge läsaren en tydlig inblick i vårt tillvägagångssätt samt medvetenhet i våra val av utförande för att ta hänsyn till studiens trovärdighet. Ahrne och Svensson (2015) beskriver hur kvalitativ forskning ställer höga krav på trovärdighet. I kvalitativ forskning kan empirin tolkas på flera olika sätt och hanteras därmed på ett relativt fritt sätt vilket ställer krav på
medvetenhet, reflexivitet och kreativitet (Alvesson & Sköldberg, 2017). Ahrne och Svensson (2015) menar att genom att ha en transparens i sin studie ökar trovärdigheten. Enligt Bryman och Bell (2017) ligger en undersöknings trovärdighet i fyra delkriterier: överförbarhet, pålitlighet, tillförlitlighet och konfirmering.
Överförbarhet
I studien undersöks en specifik kontext och syftet är inte att det som framkommer direkt ska kunna överföras på en annan situation. I den kontext som undersökts ingår en hårt belastad arbetsgrupp vilket är ett konstaterande som föranlett undersökningen. Den specifika kontext undersökningen genomförts i bör beaktas vid diskussion kring omfattningen av datan vilken skulle kunna minimera överförbarheten. Däremot ser vi inte det som ett problem eftersom syftet med studien aldrig varit att kunna överföra den på en annan kontext utan att bidra med en inblick.
Enligt Johansson Lindfors (1993) kan överförbarheten i en induktiv studie vara begränsad eftersom det som framkommer i undersökningen oftast enbart är gällande för den specifika situationen. Överförbarheten kan även begränsas om studien bygger på en mindre mängd data eftersom det bidrar till att den vanligen blir tunn och därför svår att överföra (Johansson Lindfors, 1993).
Pålitlighet
Utifrån empirin såg vi tydliga mönster mellan respondenternas beskrivningar.
Eftersom beskrivningarna kring fenomenet efter intervjuerna stämde överens, uppfattade vi empirin som pålitlig. Pålitlighet innebär att det ska vara möjligt att komma fram till samma resultat oavsett hur undersökningen av fenomenet genomförs (Andersen, 1994). Respondenternas beskrivningar bekräftar varandra och vi såg därför ingen anledning till ytterligare undersökning. Fenomenet som undersöks är beroende av respondenternas subjektiva upplevelser. Enligt Alvesson och Sköldberg (2017) påverkas individens upplevelse om ett fenomen av justeringar i dess situation. Det innebär att undersökningens resultat är beroende av när i tiden undersökningen genomförs och kan således variera. Studiens syfte var att undersöka ett specifikt fall och därmed var upplevelser vid den specifika tidpunkten avgörande.
Tillförlitlighet
För studiens tillförlitlighet har en tydlig beskrivning av forskningsprocessen och tolkningsprocessen presenterats för att möjliggöra en upprepning av undersökningen.
Medvetenhet om, samt minimering av de stimuli som kunnat ha en effekt på undersökningen har även beaktats. Kvalitetskriteriet innebär att undersökningsresultatet ska vara detsamma vid upprepade undersökningar oavsett vem som genomför dem för att vara tillförlitligt (Bryman & Bell, 2017). Jacobsen (2002) menar att respondenterna påverkas av olika stimuli vilket kan få en effekt under processens gång och därav även på resultatet. Det har därför varit viktigt att minimera den påverkan genom att vara neutrala i bemötandet av respondenterna.
Studiens tillförlitlighet kan hotas av påverkan vid intervjusituationen då olika attribut hos intervjuaren kan ha en inverkan på respondenten samt den data som samlas in (Jacobsen, 2002). Resultatet kan då komma att avspegla mötet mellan respondenten och intervjuaren snarare än det fenomen som undersökts (Jacobsen, 2002).
Undersökningens transparens har även blivit mer påtaglig genom en tydlig beskrivning av undersökningsprocessen vilket enligt Ahrne och Svensson (2015) ökar trovärdigheten.
Konfirmering
I studien har vi varit medvetna om vår förförståelse och att en fullständig objektivitet därför har varit omöjlig att uppnå. Genom formulerande av öppna intervjufrågor och en systematisk tolkning av empirin har det varit möjligt att beakta risken och minimera påverkan av egna värderingar. Bryman och Bell (2017) menar att forskare behöver vara medvetna om att det inte går att få en fullständig objektivitet för att en studie ska kunna vara trovärdig. Vidare beskriver Bryman och Bell (2017) vikten av att ha kontroll över sina egna värderingar och inte låta dem påverka utförandet av studien. För att styrka studiens resultat är det av vikt att agera i god tro och på så sätt säkerställa att de personliga värderingarna inte påverkar undersökningen (ibid).
Äkthet
Eftersom undersökningen berör en nyuppkommen situation som inte undersökts i stor utsträckning tidigare ansåg vi att det inte fanns etablerade föreställningar om vad som skulle anses vara rätt och fel för upplevelsen av fenomenet i fråga. Den induktiva ansatsen innebär att vi var öppna för vad som än skulle framkomma i
intervjuerna. Det fanns därför ingen förväntan eller påverkan på respondenterna under intervjuerna. Bryman och Bell (2017) lyfter ytterligare ett kvalitetskriterium som benämns äkthet, även kallat sanningsenlighet. Enligt Alvesson och Sköldberg (2017) mäter kriteriet hur väl empirin i undersökningen stämmer överens med verkligheten. Alvesson och Sköldberg (2017) menar att det som framkommer i en empirisk undersökning ofta är under påverkan av vedertagna uppfattningar om hur något bör vara och därför skulle det vara svårt att säga att det är sanningsenligt.
Genom att öppna frågor ställdes till respondenterna var förhoppningen att fånga deras verkliga uppfattning.
2.7 Forskningsetik
Formellt godkännande har inte varit ett krav för genomförande av studien. Däremot har etiska aspekter väl övervägts inför undersökningen och varit förberedande inför etiska dilemman som har kunnat uppkomma. Kvale (2007) menar att det inom en del områden finns krav på formellt godkännande utifrån etiska aspekter för genomförande av studier. Kvale (2007) menar vidare att en förförståelse för moraliska och etiska aspekter föranleder väl avvägda beslut genom forskningsprocessens gång.
Fenomenet som har undersökts kan ha upplevts som känsligt för respondenterna eftersom det förutsatte delgivning av personliga uppfattningar. Det kan även ha varit påtagligt eftersom situationen som undersökts är pågående och respondenterna befann sig i situationen under tiden undersökningen genomfördes. Ett dilemma kan vara risken att den som genomför undersökningen hamnar i ett läge där det är viktigt att skapa en balans mellan strävan att få fram intressant data och uppfattning kring ett fenomen och angelägenheten för respondentens integritet (Brinkmann & Kvale, 2015). Det kan vara speciellt angeläget om det är ett känsligt fenomen som undersöks. Det har därför varit viktigt att vara respektfull mot respondenterna men att även få en djupgående förståelse för deras uppfattning. Sennett menar (i Brinkmann & Kvale, 2015) att det är av vikt att respondenterna känner sig bekväma i intervjusituationen för att inte enbart skrapa på ytan av deras uppfattning. Genom att föra en öppen dialog där intervjuaren delar med sig av sig själv kan det bidra till att skapa en bekväm situation för respondenten (Sennett i Brinkmann & Kvale, 2015).
Genom att föra ett avslappnat samtal med respektive respondent var förhoppningen att skapa en situation där de känt sig bekväma.
Respondenterna informerades om studiens syfte och vad informationen de delgav skulle användas till för att de skulle känna sig bekväma i delgivandet av information.
Informationen delgavs respondenterna muntligen vid intervjutillfället och de gavs möjlighet att neka sin medverkan samt ta informationen i beaktande vid intervjun.
Merriam (1994) lyfter fram betydelsen av att informera de medverkande i studien om dess syfte och process såväl som frivilligheten att delta. Vidare menar Brinkmann och Kvale (2015) att respondenterna bör bli informerade om vilka studien kommer vara tillgänglig för. De medverkande har även rätt att få veta hur informationen de tillhandahåller ska användas (Miles et al., 2014).
Respondenterna i studien har givits anonymitet för att de inte ska vara möjliga att identifiera. Det är en försiktighetsåtgärd som vidtagits för att skydda individernas integritet eftersom det finns en risk att personlig information från intervjuerna blir offentlig. Det skulle däremot kunna leda till svårigheter att kontrollera informationen eftersom det inte framgår vem som sagt vad. Trots risken valde vi att hålla respondenterna anonyma eftersom studien bygger på respondenternas personliga uppfattningar. Förhoppningen är att anonymiteten har gjort respondenterna mer bekväma vilket möjligen föranlett i en mer omfattande och sanningsenlig data.
Beaktande av respondenternas integritet och risken med anonymitet är något som hafts i åtanke under studiens gång. Enligt Merriam (1994) är ett etiskt krav beaktandet av respondenternas integritet. Kritik som lyfts fram mot anonymitet är däremot risken av förvrängning av respondenternas utsagor enligt Brinkmann och Kvale (2015).
3. Teoretisk referensram
I följande avsnitt behandlas teori som utifrån studiens empiri anses vara av betydelse för att kunna tolka insamlad data och sedan formulera en slutsats. Utifrån den primära datan uppmärksammades gemensamma faktorer som ansågs ha en koppling till vad som får sjuksköterskorna att fortsätta arbeta. Dessa faktorer har resulterat i avsnitten som följer i teorikapitlet och kommer ha en betydande roll för tolkning av empirin.
3.1 Yrkesgruppskultur och identitet
Hur individer reagerar i en kris är nära sammankopplat till organisationskulturen de verkar i (Heide & Simonsson, 2016). Organisationskulturen påverkas av hur individerna uppfattar och värderar sin verklighet (Alvesson, 2013). Heide och Simonsson (2013) menar att sjuksköterskors normer och värderingar är centralt för organisationskulturen och hur de därmed agerar i en kris. Individer som tillhör tydliga professioner tenderar att identifiera sig starkt med professionen i sig snarare än organisationen (Heide & Simonsson, 2016). Deras lojalitet kommer därför ligga hos professionen (ibid). Det professionella uppdraget prioriteras därmed framför andra aspekter. Alvesson och Kärreman (2004) menar att hur en individ identifierar sig kommer påverka dess beteende. Det blir därmed mindre viktigt vad som händer i organisationen och det primära syftet blir professionens uppdrag (Heide &
Simonsson, 2016). Kunda (1992) lyfter fram i Alvesson och Kärreman (2004) att ledningen i en organisation påverkar individers beteende genom implementering av normer och värderingar. Det kan vara svårt för en chef att ha inflytande över en organisation som består av en stark profession och det krävs ett stort förtroende (Heide & Simonsson, 2016). Ett starkt förtroende mellan chefen och medarbetare kan därför vara en fördel för att leda organisationen. Det kan speciellt vara fallet om chefen inte identifierar sig med professionen för gruppen som ska ledas.
I organisationskultur förenas normer och värderingar (Wilson, 2017). Alvesson (2019) beskriver organisationskultur som en effektivitetsbefrämjande kraft. Genom att interagera och samverka förminskas ens individuella föreställningar och ideér och på så sätt skapas gemensamma värderingar inom organisationen (Alvesson, 2019).
Willets och Clarke (2014) menar att individens sociala identitet är avgörande för att ett gemensamt gruppbeteende ska vara möjligt att uppnå. Social identitet menar Alvesson (2013) grundar sig i tillhörigheten i en grupp och innebär att arbetstagarna identifierar sig med organisationen genom yrkesgruppen. Vidare menar han även att beroende på hur en individ väljer att agera i förhållande till arbetssituationen klargör identiteten och hur central den är i relation till yrkesgruppen (Alvesson, 2013). Tajfel och Turner (1986) menar i Hoeve et al. (2013) att den sociala identiteten inom en grupp eller för en individ grundar sig i samhällets uppfattning. Vidare beskriver de hur individens uppfattningar om sig själv i förhållande till professionen ökar om samhället har en positiv bild respektive minskar vid en negativ samhällsbild (Hoeve et al., 2013). En sjuksköterskas yrkesidentitet påverkas av faktorer som arbetsvärde, kultur och arbetsmiljö men även hur relationen mellan kollegor och arbetsgruppen ser ut (Hoeve et al., 2013). Inom vissa organisationer finns det en tydlig yrkesgruppskultur som Alvesson (2019) menar styr arbetsuppgifter och regler inom organisationen vilket leder till att möjligheten för att utveckla egna föreställningar och värderingar försvinner. Enligt Hoeve et al. (2013) har samhällets uppfattning om yrket en påverkan på yrkesidentiteten. Han menar vidare att samhällets uppfattning om sjuksköterskeyrket inte alltid stämmer överens med yrkesgruppens egen uppfattning (Hoeve et al., 2013).
Willets och Clarke (2014) menar att individens identitet i organisationen formas utefter identiteten i yrkesgruppen som är beroende av den kontext gruppen verkar i.
Sammanhållning och gemenskap är en känsla som inom en organisation kan skapa organisationsidentitet (Alvesson, 2019). För att reducera konflikter, främja samverkan och i arbetet för att nå organisationens mål kan organisationsidentitet vara av betydelse (Alvesson & Björkman, 1992). I en organisation där det finns en avsaknad av organisationsidentitet kan en känsla av “vi” och “de” uppstå (Alvesson, 2019). Det finns risk att det skapas subkulturer inom organisationen vilket enligt Alvesson (2019) i sin tur kan leda till tvivel och ovilja hos arbetstagarna och hämma organisationens gemensamma föreställningar. Weick (2015) påtalar individers behov av att skapa mening i en tvetydig och osäker situation för att tvivel inte ska uppstå. I ett stabilt sammanhang skapas mening med hjälp av medlemmarna i organisationen och organisationskulturen (Heide & Simonsson, 2016). Medlemmarna i organisationen måste erkänna osäkerheten för att tillsammans skapa en mening i den
osäkra situationen (Weick, 2015). Om en organisationsidentitet är påtaglig kan den bidra med en koordinerande effekt och regler för hur individer bör agera i osäkra situationer (Heide & Simonsson, 2016). På så sätt slipper de fatta egna beslut i lika stor utsträckning och osäkerheten kan minska (Heide & Simonsson, 2016).
3.1.1 Gemenskap och grupper
Solidaritet och lojalitet gentemot sina kollegor menar Granér (1991) grundar sig i normer kring samhörighet. För att som individ känna mening och gemenskap är tillhörighet i en grupp av stor betydelse (Nilsson, 1996). Det bidrar till viljan att ställa upp för sina kollegor i en svår arbetssituation automatiskt utan att kanske reflektera kring sin egna arbetsbelastning (Granér, 1991). Nilsson (1996) belyser det mänskliga behovet att få bekräftelse, uppmuntran och samhörighet och att behovet tillfredsställs genom interaktion med andra människor. Människor behöver känna en känsla av sammanhang för att som individ känna sig bekräftad men även för att utvecklas (Stenberg, 2011). Weick (1995) menar att samhörighet inte behöver härledas ifrån interaktion i en grupp utan att det kan skapas utifrån gemensamma uppfattningar om den kontext de verkar i.
Nilsson (1996) beskriver hur individer och samhället länkas samman genom grupper.
Ett socialt sammanhang där det finns samvaro och möjlighet att ge uttryck för känslor associeras med gemenskap (Stenberg, 2011). Stenberg (2011) menar vidare att gemenskap är betydelsefullt för de flesta människor men att det kan förekomma skillnader mellan grupper och gemenskap. Tillhörighet i en grupp kan ställa krav på hur individer ska och förväntas agera vilket kan leda till att individer har svårt att känna mening i sammanhanget (ibid). Oavsett om en grupp är frivillig eller påtvingad finns det grunder som berör samspel, roller och relationer för att en grupp ska fungera (Nilsson, 1996). Enligt Nilsson (1996) kan en arbetsgrupp ur ett organisatoriskt synsätt bli ett effektivt arbetsredskap genom gemensamma handlingar. Tillhörighet i en grupp kan även innebära ökade förväntningar på hur individen ska prestera och agera (Granér, 1991). Granér (1991) menar att vissa förväntningar inom en arbetsgrupp präglar arbetsplatsen vilket kan bidra till att individer riskerar att tappa sina egna värderingar. Om en individ istället agerar och hävdar sina behov riskeras utanförskap (ibid).
Trygghet är ett behov som behöver tillgodoses inom en arbetsgrupp (Granér, 1991).
Kowalski och Loretto (2017) menar att trygghet är grundläggande för arbetstagarnas välbefinnande på arbetsplatsen. Vidare beskriver Hedegaard Hein (2012) att tryggheten påverkar arbetstagares hälsa. Hur arbetsmiljön och relationerna på arbetsplatsen ser ut har en påverkan på arbetstagarnas välmående (Guest, 2017).
Guest (2017) menar att trygghet kan ses ur ett finansiellt perspektiv och syftar på att ekonomisk trygghet kan ha en god effekt på arbetstagares välmående. Granér (1991) menar att behovet av trygghet varierar beroende på vilken situation gruppen arbetar i.
I en osäker arbetssituation kan behovet öka, samtidigt som utrymmet för att uttrycka eventuell oro kan minska då individerna förväntas agera till förmån för gruppen (Granér, 1991). Farmakas et al. (2013) menar att en positiv och stödjande arbetsmiljö kan öka arbetstagares arbetsrelaterade tillfredsställelse. De menar vidare att samarbete mellan kollegor kan ha en stödjande effekt och öka tillfredsställelsen i arbetet.
3.2 Motivation
Enligt Reeve (2005) utgör känslor det främsta motivationssystemet. Negativa känslor speglar frustration i bristen på motivation medan positiva känslor speglar tillfredsställande motivation (Reeve, 2005). Vilken känsla som kommer infinna sig är beroende av vad en viss situation eller kontext har för inverkan på en individs välbefinnande (ibid). Jang et al. (2015) styrker påståendet och menar att huruvida individen motiveras är beroende av vilken attityd som infinner sig för något till följd av de känslor som skapas i situationen. Enligt Reeve (2005) följer ofta mycket känslor när personliga skäl står på spel. Händelser som hotar individens välmående är centralt för vilken känsla och attityd som kommer infinna sig (Reeve, 2005). Jang et al. (2015) menar å andra sidan att individens vilja att genomföra något är avgörande för vilken attityd som utvecklas. Hur individen värderar en viss kontext och hur pass påtagligt en händelse påverkar de personliga skälen kan därför orsaka en viss känsla som därmed är avgörande för graden av motivation.
Wilson (2017) menar att arbetstagare finner sätt att göra påfrestande arbete hanterbart. Wilson (2017) beskriver en tidigare studie som gjorts bland en grupp med hög arbetsbelastning och monotona arbetsuppgifter. Arbetstagarna skapade
tillsammans ett sammanhang med en speciell jargong för att hantera externa faktorer (ibid). Gannon (2007) påtalar den inverkan andra kan ha på individens motivation.
Gannon (2007) menar att vissa faktorer som är beroende av andra individer är svåra att kontrollera och därmed kan minska motivationen. Om individen däremot kan hantera externa faktorer menar Jacobsen et al. (2013) att de kan få en inre motiverande kraft. Enligt Wilson (2017) ökar den möjligheten om en positiv attityd förenas med arbetet. Gagné och Deci (2005) menar i Jacobsen et al. (2013) att uppställande av mål kan bidra till att hantera externa faktorer och motivera individer.
Jacobsen et al. (2013) lyfter fram aspekter som motiverar offentligt anställda. De menar att engagemang för det allmänna intresset, medkänsla och plikttrogenhet leder till självuppoffrande för det större intresset (Jacobsen et al., 2013). Reamer (2013) menar att de offentliga yrkesrollernas uppdrag är att upprätthålla rättvisa för patienter för att de ska kunna leva drägliga liv. Den främsta drivkraften enligt Reamer (2013) är därmed att finnas där för människor som är i behov av hjälp. När resultatet av en individs arbete har ett värde för någon annan skapas meningsfullhet vilket i sin tur skapar stolthet och samhörighet (Augner, 2009). Augner (2009) lyfter vidare hur känslan av meningsfullhet lägger en grund för den inre motivationen. Behovet av att skapa mening grundas i ett behov av förklaring av en situation som avviker från det förutsägbara (Weick, 1995). Feldman (1989, i Weick, 1995) menar att meningsfullhet skapar en större förståelse och engagemang för situationen i fråga och kan vara centralt för hur individen agerar. Holgers (2013) lyfter hur sjuksköterskornas drivkraft och engagemang grundar sig i lojaliteten gentemot patienterna. Hur kraftkällan finns i professionens centrala betydelse och individ kunskapen som kan hjälpa en patientgrupp (Holgers, 2013). Lundberg (2011) menar att drivkraften och engagemanget kan leda till utbrändhet. Jacobsen et al. (2013) styrker Holgers (2013) påstående och menar att lojalitet gentemot de offentliga intressena är avgörande motiv för offentligt anställda.
Herzberg et al. (1993) menar att en förutsättning för arbetssituationen är att arbetet utförs i en tillfredsställande kontext. De menar vidare att en otillfredsställande kontext kan bidra med en avsaknad av motivation. Hedegaard Hein (2012) skriver om Herzberg tvåfaktorsteori att om hygienfaktorer ignoreras riskerar missnöje att uppstå hos medarbetarna som i sin tur kan leda till försämrade arbetsprestationer. De
faktorer som är avgörande för kontexten kallas hygienfaktorer och består bland annat av förhållanden mellan medarbetare, fysiskt arbetsförhållande, lön och andra faktorer som påverkar miljön omkring arbetssituationen (Herzberg et al., 1993). En optimal arbetssituation innebär inte per automatik att individen får positiv attityd och motiveras i arbetet enligt Herzberg et al. (1993). Hedegaard Hein (2012) beskriver att en avsaknad av hygienfaktorer kan vägas upp mot faktorer som ökar motivationen och bidrar med positiva attityder för arbetet. Om medarbetaren känner sig tillfredsställd i en utmanande och spännande arbetssituation kan det finnas en större acceptans och tolerans trots avsaknad av hygienfaktorer (Hedegaard Hein, 2012).
Herzberg et al. (1993) menar att positiva attityder och motivation i arbetet kan uppnås genom att individen känner självförverkligande. Individens behov av prestation i arbetet är det som bidrar med positiva attityder och motivation till arbetet (Herzberg et al., 1993). Strävan efter att genom förbättrad prestation och utveckling i arbetet uppnå självförverkligande fungerar enligt Herzberg et al. (1993) som motivationsfaktorer och förstärker individens ambitioner.
3.2.1 Bekräftelse och erkännande
Alvesson och Kärreman (2019) beskriver hur människors vilja att arbeta hårt tenderar att öka ju mer prestigefyllt och attraktivt arbetet är. Normer har en betydande roll för människor i önskan att känna sig “normal” vilket bidrar till viljan att följa normer (Alvesson & Kärreman, 2019). Normer skapar uttryck och förhållningssätt inom en grupp (Graner, 1991) vilket i sin tur skapar trygghet som har en påverkan på arbetstagarnas välmående (Hedegaard Hein, 2012). Schulte och Vainio (2010) menar att arbetets värde kan kopplas till arbetstagarnas välmående.
Reeve (2005) menar att kontexten individen verkar i kan ge näring åt den inre individuella motivationen. För att en arbetstagare ska vara villig att anstränga sig och ställa upp för organisationen lyfter Alvesson och Kärreman (2019) betydelsen av en ömsesidig relation mellan arbetstagare och organisationen. Utbrändhet kan vara en konsekvens av långvarig arbetssituation som präglats av hög arbetsbelastning och stress (Lundberg, 2011). I en pressad och ohållbar arbetssituation menar Lundberg (2011) att det bildas ett behov av bekräftelse. Vidare menar Lundberg (2011) att arbetsgivaren kan förebygga känslan av brist på belöning genom bekräftelse och uppskattning och på så sätt minimera risken för utbrändhet.
Jacobsen et al. (2013) menar att individers beteende blir förstärkt om de får en känsla av att omgivningen erkänner och uppskattar deras arbete. De menar vidare att ju större uppoffring individen gör, ju mer värdefull verkar den vara enligt allmänhetens uppfattning (Jacobsen et al., 2013). När de får möjligheten att engagera sig mer i sitt arbete kan det därmed leda till erkännande av allmänheten vilket stödjer ett fortsatt arbete (ibid). Jiang (2018) menar att erkännande i arbetet även kan bidra till att individer har lättare att hantera utmanande arbetssituationer. Thomas et al. (2019) menar att få erkännande från andra professioner inom sjukvården är avgörande för att styrka sjuksköterskors status. Vidare menar Thomas et al. (2019) att bekräftelse av status kan bidra till sjuksköterskors arbetstillfredsställelse. Kontexten de verkar i kommer däremot vara avgörande för hur statusen uppfattas (ibid).
Engagemang, inkomst och personlig utveckling är faktorer som har positiva effekter på arbetet (Schulte & Vainio, 2010). För att bevara inre motivation och engagemang hos arbetstagarna menar Alvesson och Kärreman (2019) att hygienfaktorer som lön blir viktigt. Vidare menar de att uppskattning i form av lön kan ha en positiv kraft på prestation medans vid avsaknad riskeras uppstå missnöje (Alvesson & Kärreman, 2019). Mardsen och Richardson (1994) menar däremot att högre lön inte ökar motivationen hos arbetstagare. En orsak kan vara att individer känner ett behov av att öka sin prestation för att bemöta lönen (Mardsen & Richardson, 1994). De menar vidare att en förutsättning för att lön ska vara motiverande kan vara att individerna har en känsla av att deras prestation avspeglas i lönen och därmed bekräftar deras arbete (ibid). Enligt Herzberg (1987) är uppskattning i form av lön en förutsättning för att kunna utföra sitt arbete. Han menar vidare att det inte behöver ha en direkt påverkan på motivationen (Herzberg, 1987).
3.2.2 Målbild som drivkraft
Skillnader mellan ett nuvarande stadie och ett ideal stadie är en fundamental princip för motivation enligt Reeve (2005). Skillnaden mellan de två stadierna skapar en strävan att närma sig ideal stadiet och motiverar individen att uppnå det (Reeve, 2005). Motivationen ligger i skiljaktigheter mellan det nuvarande stadiet och ideal stadiet (ibid). Locke och Latham (2006) konstaterar att individer som har mål presterar bättre än individer utan målsättningar. Vilken typ av mål som sätts är
avgörande för utfallet av prestationen (Reeve, 2005). Enligt Reeve (2005) ökar mål som är svårare att nå individens ansträngning och uthållighet. Ju svårare målet är att nå desto mer kommer individen anstränga sig för att uppnå målet (Locke & Latham, 2006). För att en målsättning ska få önskad effekt är acceptans avgörande (Reeve, 2005). Incitamenten för att acceptera en målsättning är beroende av de fördelar som följer av uppfyllelse av målet (Locke & Latham, 2006). Repstad (2016) menar att individer strävar efter att åstadkomma ett resultat som är så fördelaktigt för de själva som möjligt. Om målet därmed är fördelaktigt för den enskilde individen kommer incitamenten för att acceptera och uppnå dessa därmed öka.
3.3 Krissituation
Enligt Heide och Simonsson (2016) är det ett mänskligt drag att ignorera risken för att en kris ska inträffa. Det föranleder en minimal förberedelse inför att en eventuell kris inträffar. Ulmer et al. (2007) definierar en kris som en oväntad händelse som skapar en hög grad av osäkerhet och hotar organisationens ordinarie mål och syften.
Hermann (1963, i Heide och Simonsson, 2016) konstaterar att en kris kännetecknas av hot, förvåning och kort svarstid. För att vara förberedd för en kris är det därför viktigt att organisationer har en risk- och krismedvetenhet (Heide & Simonsson, 2016). Marra (2004, i Heide och Simonsson, 2016) menar att kulturen i organisationen samt ledarskapets utövande är avgörande faktorer för hur en kris hanteras. Brolin et al. (2011) beskriver hur en krisreaktion uppstår i en situation där individens tidigare kunskap och erfarenheter inte är tillämpbara. Hur individer hanterar en krissituation är väldigt individuell och därmed även sättet individen reagerar på och återhämtar sig (Brolin et al., 2011). De menar vidare att vissa individer återhämtar sig spontant medan andra individer påverkas kraftigt och får bestående kroniska besvär (ibid).
Falkheimer och Heide (2010) konstaterar att kriser skapar en stor osäkerhet i organisationen. Johansen och Frandsen (2007, i Heide och Simonsson, 2016) menar att det till följd av sämre hantering kan uppstå en kris inom den inledande krisen. Det kan exempelvis ske om organisationsledningen inte får förtroende från arbetstagarna (Johansen och Frandsen, 2007 i Heide och Simonsson, 2016). Kåver (2004) menar att individers acceptans av situationen kan minska blockeringar och individerna blir
mer benägna att agera i situationen. Kåver (2004) fortsätter med att acceptans av situationen kan ske genom att fortsätta agera och handla trots att den interna känslan är att ge upp. Det är en möjlighet att se till att ytterligare en kris inte uppstår (ibid).
Alvesson (2013) menar att blockeringar för fortsatt agerande kan minska genom förtroende från organisationsledare. Chefer som agerar ansvarsfullt och rationellt i situationen kan få legitimitet och osäkerheten i organisationen kan minska till följd av ett ökat förtroende (Alvesson, 2013).
3.3.1 Överlevnad i en krissituation
Repstad (2016) menar att människor handlar antingen för att själva få ut ett så stort utbyte som möjligt eller för att de nöjer sig med något som är tillräckligt bra för att få så stor egennytta som möjligt. Å andra sidan tar individer hänsyn till solidaritet, medmänsklighet och plikttrogenhet i sitt val av agerande (Repstad, 2016). Vidare konstaterar han att individer är lojala för att de själva kommer tjäna på det (ibid).
Brolin et al. (2011) påtalar begränsningar att tänka klart i en krissituation. De menar att individer därför faller tillbaka till invanda mönster och handlingssätt och kanske inte agerar analytiskt utifrån situationen (Brolin et al., 2011). Lazarus (1999) menar att det inte är möjligt att definiera hur människor agerar i en krissituation eftersom det är beroende av subjektiva tolkningar av kontexten de befinner sig i. Individernas erfarenhet är därför avgörande för hur de agerar i en kris (Lazarus, 1999).
Brolin et al. (2011) menar att människor som befinner sig i en krissituation ofta stänger av sina känslor. Det är ett fenomen som fungerar som ett skydd och kan ge individen möjlighet att tänka rationellt trots situationen den befinner sig i (Brolin et al., 2011). Känslorna visar sig senare i samband med en förståelse för situationen vilken är beroende av bemötande från omgivningen (ibid). Thielsch et al. (2020) menar att socialt stöd i arbetet kan minska påverkan av den stressfulla situationen som uppkommer i en kris. De menar vidare att samarbete och stöd i en grupp är en av de främsta faktorerna för att minska den negativa påverkan på individen i en krisartad situation. Falk (2005) påtalar den egna individens betydelse av att själv finna klarhet i situationen för att kunna hantera den. Thielsch et al. (2020) instämmer i det och menar att möjligheten till självständiga val kan vara fördelaktigt för att hantera stressfulla arbetssituationer. Begränsningen att komma i kontakt med sina
känslor i en krissituation som Brolin et al. (2011) påtalar kan däremot försvåra möjligheten att på egen hand finna klarhet i och hantera situationen.
Tala om den stressfulla situationen under tiden individen befinner sig i den kan orsaka ytterligare stress (Thielsch et al., 2020). Däremot menar Ortiz (2019) att många människor finner situationen mer hanterbar om de får tala om den. Alvesson (2013) menar vidare att genom kommunikation skapas mening. Enligt Augner (2009) kan meningsfullheten bidra till ett större engagemang att fortsätta arbeta i situationen. Beroende på vilka ord som används kan kommunikationen få olika värderingar (Alvesson, 2013). Negativt laddade ord kanske inte nödvändigtvis gör situationen mer hanterbar (Alvesson, 2013). Däremot menar Brolin et al. (2011) att det inte finns något forskningsstöd för huruvida samtal om upplevelser har någon effekt på stressreaktioner i krissituationer.
4. Tolkning av empiri
Avsnittet inleds med en presentation kring arbetssituationen på akutmottagningen i Kalmar. Därefter lyfts den empirisk data som samlats in genom intervjuer. Datan tolkas med hjälp av den teoretiska referensramen som blivit relevant för studien i syfte att undersöka vad som får sjuksköterskorna på akutmottagningen i Kalmar att fortsätta arbeta.
4.1 Arbetssituationen på akutmottagningen i Kalmar
Akutmottagningen i Kalmar har enligt majoriteten av respondenterna alltid en hög belastning. De beskriver att om det inte hade varit covid-19 så hade det varit något annat som bidragit till en hög belastning. Arbetsbelastningen på akutmottagningen är aldrig låg däremot är den extra tuff till följd av pandemin eftersom den har pågått under en längre tid utan möjlighet till återhämtning. Respondenterna beskriver att alla som inkommer till sjukhuset i Kalmar med symptom för misstänkt covid-19 går genom akutmottagningen för att provtas. Individerna som provtagits måste hållas kvar på akuten fram till dess att de fått ett provsvar. En av respondenterna beskriver hur akutmottagningen fungerar som en “slussavdelning” där patienter efter provtagning och första bedömning skickas vidare till andra avdelningar eller stannar för att vårdas. Respondenten lyfter även fram att symtomen för covid-19 är mycket diffusa och en patient är misstänkt covid-19 smittad om den exempelvis enbart har huvudvärk. Det kan leda till utnyttjande av vårdplatser som patienten inte hade behövt. Respondenten menar vidare att många kommer till akutmottagningen trots att de kanske inte är i behov av akutvård.
Samtliga respondenter beskriver att arbetssituationen som föranlett till följd av covid-19 pandemin leder till en ökad arbetsbelastning. En av respondenterna menar att det ibland inte finns möjlighet att ta raster eller pauser för att utföra sina egna mänskliga behov som exempelvis för att gå på toaletten. Respondenten menar vidare att det är lätt att röra ihop saker eftersom de är så trötta. Samtliga respondenter beskriver bristen på vårdplatser och hur covid-19 har inneburit att de som sjuksköterskor har behövt prioritera vårdbehovet på ett annorlunda sätt. De beskriver att det finns 14 salar och menar i samma mening att alla covid-19 misstänkta måste
