Genom Ljungby stad flyter Lagan, men trots att det finns ett par spår av boplatslämningar längs ån tycks de inte placeras i bronsålderskontext (FMIS). I en av Smålands Museums rapporter diskuteras problematiken att hitta boplatslämningar och fyndmaterial vid Lagan i Ljungby, trots tillgång på närliggande fornlämningar och ett gott potentiellt bostadsläge. En av förklaringarna som föreslås är att Lagan då och då svämmat över under förhistorisk tid, och därför kan dess stränder ha undvikits för mer permanenta boplatsområden (Kadefors 2006:6f). Även skålgropslokalerna undviker nästan demonstrativt Lagan som ringlar sig igenom staden. Däremot ligger en stor del av lokalerna på vänster sida om landsvägen som idag smält samman med väg 25. Vägsträckan går bland annat förbi samhällena Lagan norr om Ljungby och Kånna söder om Ljungby, och utanför Ljungbys stadsgränser går vägsträckan förbi många fornlämningar. Frågan är om en liknande vägsträckning fanns redan under bronsålder (FMIS). En undersökning av boplatslämningar vid Ågårdsberget nära Lagan har gett dateringar till mesolitikum, neolitikum och järnålder, och ett fyndmaterial med bland annat bränd lera och harts (Persson 2002:11ff), som på grund av dateringarna inte kan föreslås ha samband med bronsgjutningsaktiviteter. Boplatsen RAÄ 60, som är den enda som gett dateringar till bronsålder inom fallstudiens undersökningsområde, ligger långt från Lagan, på andra sidan av Ljungby i Nordvästra Industriområdet (FMIS). Här, vid Eka by, har bland annat några stolphål som möjligen tyder på långhus hittats (Skoglund 1994b:6), samt ett antal härdar, varav två gett dateringar till mellersta bronsåldern (a.a:4f).
I Ljungby flyttades stenblocket RAÄ 44 med 50 skålgropar från den nya prästgården till Hembygdsparken, och hamnade till slut på ett eller annat sätt, enligt uppgift, på Lagans botten! Som tur är finns det gott om andra skålgropslokaler i Ljungby. Vid RAÄ 18, till exempel, där det ska finnas 694 skålgropar, om jag förstått informationen på FMIS rätt. RAÄ 18 ligger intill en skolgård, och enligt FMIS är det förmodligen barn därifrån som dels huggit in modernare tecken i form av namn, årtal etc, dels återknackat flera skålgropar (FMIS). Vid besök på platsen lyckades undertecknad inte lokalisera de inristade namnen och årtalen från
modern tid (vilket inte nödvändigtvis betyder att de inte finns kvar, jag kan helt enkelt ha missat dem). Inte mer än 215 meter därifrån ligger Kungshögsparken med ett röse på 30 meter i diameter. Runt om i Kungshögsparken och i hela västra Ljungby ligger många skålgropslokaler (FMIS).
Skålgropssituationen i Ljungby:
Spridda grupper av skålgropslokaler (FMIS):
Skålgr.lokal Förekomster Skålgropar Rännor Fossil åk.m Gravmiljö Information ang. övrigt ex. avstånd Raä 44 1 50 tidigare v Nya Prästgården Raä 18 flera 694 minst 55 ligger vid Kungshögsskolan Raä 20 1 35 ja ligger nära Kungshögen, 30m i diam. Raä 87 1 2 nära ligger runt omkring Kungshögsparken Raä 88 2 3+1 nära ligger runt omkring Kungshögsparken Raä 89 3 3+2+2 nära ligger runt omkring Kungshögsparken Raä 118 1 1 ligger centralt i västra Ljungby Raä 82 1 1 ligger centralt i västra Ljungby Raä 21 3 14+1+2 ligger centralt i västra Ljungby Raä 98 1 3 ligger centralt i västra Ljungby Raä 99 1 1 ligger centralt i västra Ljungby Raä 100 1 1 ligger centralt i västra Ljungby Raä 116 2 1+2 ligger centralt i västra Ljungby
Lite avsides i norra Ljungby ligger den talrika lokalen RAÄ 61, och 500 meter från Kungshögen ligger hällristningen RAÄ 114 med 27 skålgropar, 5 rännor och 3 fotsulor. Den ligger nära två stensättningar, strax intill den ena. I samma grönområde finns ytterligare en förekomst med 1 skålgrop (FMIS).
En hällristning, samt en enskild skålgropslokal (FMIS):
Skålgr.lokal Förekomster Skålgropar Rännor Fossil åk.m Gravmiljö Information ang. övrigt ex. avstånd Raä 61 2 13+54 enskild lokal, centralt i norra Ljungby Raä 114 2 5+figurr,+1 Nära intill 1 st.sä., o nära 1 annan st.sä.
Den enda egentliga bronsåldersboplatsen, RAÄ 60 som redan nämnts, ligger upp mot två kilometer norrut från de mest intressanta lokalerna i centrala Ljungby, som hällristningen RAÄ 114, Kungshögsparkens lokaler och RAÄ 18 vid Kungshögsskolan (FMIS).
7.1 Överblick av skålgropars karaktär på stenens yta i ”Centralorten Ljungby”
Sammanlagt kan 892 skålgropar tillräknas centrala Ljungby (FMIS). På ett 1700 års långt tidsintervall betyder det att 0,53 skålgropar har knackats per år, det vill säga cirka 5 under en tioårsperiod. Även här är djupet tillräckligt för att möjligen tyda på återbruk av skålgropar vid vissa lokaler. Då har jag överhuvudtaget inte tagit med RAÄ 18 i beräkningarna, eftersom enligt registrerad information på FMIS är det med största sannolikhet skolbarn som har fördjupat en del av skålgroparna där (FMIS).
De skålgropslokaler jag valt att besöka är RAÄ 18, 20 och 114. Jag hänvisar till medföljande bilaga för bilder.
RAÄ 18 – av förklarliga skäl hittas inte alla de 694 skålgropar som sägs finnas på denna lokal. Av dem som med lätthet hittas ligger några i sprickliknande bildningar, men för ett
otränat öga kanske vissa rännor kan ha det utseendet. Ett större stenparti omringas av flera mindre, och de flesta myllrar av skålgropar. På en av stenarna följer flera skålgropar varandra längs krönets backe. På det stora bumlingspartiet har flera skålgropar placerats längs dess lodräta sidor. Några ligger längs ljusare strimmor i stenens yta. Jag kan dock inte avgöra om vissa av alla dessa skålgropar har gjorts av skolbarn, eller om skolbarn överhuvudtaget återknackat några av dem. Om exempelvis skålgropen på en ljusare färgstrimma tillhör dem som förblivit orörda sedan förhistorisk tid återstår fortfarande frågan om den placerades där av en slump eller avsiktligt. I vilket fall som helst får jag en känsla av att vissa av skålgroparna på stenbumlingspartiet måste ha knackats sittande och ibland stående i obekväma och otrygga ställningar (Fig. 17 - 24).
RAÄ 20 – hällen som ska ha 35 skålgropar ligger nära Kungshögen. Någon av skålgroparna är större än sedvanligt (Fig. 25 och 26). RAÄ 114 – stenen med både 27 skålgropar, tre fotsulor och några rännor ligger invid en stensättning. Inga sprickor eller färgskiftningar på grund av exempelvis bergartsådror noteras angående motivtypernas placering (Fig. 27).
7.2 Analys och tolkningsförslag: ”Centralorten Ljungby”
I centrala Ljungby går det fort att konstatera att varken rituella specialister med rakknivsuppsättningar eller experter från smedens institution syns till i det tillgängliga arkeologiska materialet, helt enkelt för att det knappt finns något tillgängligt arkeologiskt material. Ingen vet om det ligger en rakknivsuppsättning i Kungshögen, eller faktiskt inte alls omöjligen i stensättningen vid RAÄ 114 med sina fotsulemotiv och skålgropar. Och inte heller finns det någon information om hur många boplatsområden eller eventuella tillhåll för smedens aktiviteter som kan ha röjts bort av utvecklingens framsteg under tidens gång i denna centralort. Det som går att se är mängden av kvarvarande skålgropslokaler, en bra bit från Lagan men strax väster om landsvägen som utanför stadsgränserna kantas av lämningar från senare perioder. När det gäller koncentrationer av lokaler i landskapet tycks hela den västra delen av staden vara en enda stor skålgropskoncentration, och till och med när en lokal ligger avsides, som RAÄ 61, kan den ändå ståta med två förekomster och det sammanlagda myllret av 67 skålgropar (FMIS). Det är inte omöjligt att en tidigare kommunikationsled med stor betydelse och liknande sträckning ringlade sig förbi Kungshögens röse, hällristningen RAÄ 114 och stensättningarna, och alla skålgropslokaler med skolgårdens myllrande stenblock i spetsen. Alternativt placerades aktiviteterna där för att undkomma Lagans översvämningar, men det enda belägg jag har för dessa eventuella översvämningar är ett hypotetiskt förslag i en rapport (Kadefors 2006:6f).
Att området i vilket fall som helst förmodligen har varit ett centrum för skålgropsutövande är tydligt, och därmed bör ett behov av någon form av rituella specialister ha funnits. Jag föreslår att det var passageritualer som dessa specialister ledde. RAÄ 18 vid Kungshögsskolans skolgård är en spännande lokal, men tyvärr svåranalyserad på grund av risken att ha påverkats av skolbarn. Om man utgår från att de flesta av dess skålgropar funnits där sedan förhistorisk tid tyder blotta antalet på ritualer av samhällelig karaktär och därmed närvaro av en rituell specialist av något slag.
Därmed är en huvudsaklig genomgång av utvalt arkeologiskt material i Kronobergs län klar, och den visar att vissa förhållanden mellan skålgropar och landskapsrum eller andra figurmotiv bör granskas närmare i enskilda kapitel innan eventuella slutsatser kan dras:
- Att skålgropslokalerna tycks ha ett samband med fossil åkermark och gravmiljöer. - Att skålgropslokaler ligger i regel inte nära vatten.
- Att vid blandlokaler i länet dominerar ofta skålgropar och fotsulemotiv.
- Att skålgropslokaler i regel inte tycks ligga nära större och mer kontinuerligt utnyttjade boplatsområden, trots att ett flertal sådana har hittats. Snarare är avskilda aktivitetsområden och sporadiskt använda boplatsområden lika vanliga i fallstudiernas studieområden.
I följande fyra kapitel ska jag ta upp till diskussion hur dessa förhållanden skulle kunna tolkas. Dessa fyra kapitel kan ses som del av en avslutande diskussion.