Familj

För att lättare förstå och tolka elevernas svar kring de olika frågor och områden som berör våra frågeställningar kring de entreprenöriella lärandet vill vi få en överblick över elevernas familjesituation. Som tidigare nämnts har föräldrarna och familjen en stor påverkan när det gäller hur vi väljer att leva våra liv. Föräldrarna ska även vara en del av skolan och enligt läroplanen (Lgr 11:16) poängteras samarbetet mellan hem och skola. Vi ser ett tydligt mönster i alla de genomförda intervjuerna när det handlar om elevernas familjeförhållanden. Alla har en mamma, en pappa och ett syskon. Elevernas föräldrar lever tillsammans och minst en av föräldrarna arbetar på eller med ett företag.

När Gustav ska förklara hur hans familj ser ut inleder han med att berätta att han har en vanlig familj. När han säger vanlig syftar han till en mamma, en pappa och ett syskon. Eftersom han väljer att använda ordet vanlig i sin beskrivning av sin familj så visar han att han är medveten om att det existerar andra familjekonstellationer. Härmed kan vi även tolka det Gustav säger utifrån en norm om hur en traditionell familj bör vara uppbyggd.

50

Pojkintervjun

Gustav: Eh jag har en vanlig familj, alltså en mamma och en pappa sen har jag en storasyster som och ehm jag är adopterad och sen det är Maria också min syster och sen så har jag en hund och en ökenråtta så att och sen så är jag elva år och jag spelar fotboll på Byns if.

Även Klara i flickintervjun visar att hon har förstått vad som är normen och att hennes familj lever inom ramen för detta. Hon berättar att hennes mamma och pappa bor tillsammans och att de inte är skilda. Lite senare i intervjun berättar hon att hennes kusiners föräldrar är skilda och att pappan startade ett eget mobilföretag som gick sådär. Klara säger att han fick väldigt mycket pengar men eftersom de är skilda så kan han inte bo i något lyxigt hus precis.

Vi tolkar detta som att Klara har en bild av att om man är skild har man inte lyckats lika bra som om man vore gifta. Hennes uppfattning är att det bästa är att vara gift för då har man större chans att lyckas, och att lyckas är att kunna bo i ett lyxigt hus, vara gift och ha en familj. När Klara svarar på frågan om hur hennes framtid skulle se ut om hon fick drömma precis vad hon vill säger hon ”[att] mm jag skulle liksom vilja bo i ett lagom hus vid stranden då så man kan bara gå ner och bada och sen så ja så kanske det ska vara en brasa där inne och sånt.” Det är tydligt att Klara både värdesätter familjen men även att det är viktigt med materiella ting.

Här ser vi tydligt att både det som Gustav nämner om att han har en vanlig familj och det som Klara berättar om sina drömmar och familj kan kopplas till normer i samhället. Detta är återkommande i alla intervjuerna och vi ser att eleverna själva tillhör det samhällskikt som styr och som upprätthåller maktordningar. Foucault (Ambjörnsson, 2003:21) menar att makten som styr samhället idag upprätthålls genom att människor anpassar sig till normer frivilligt och detta görs på grund av en förväntan att då bli lyckligare. Klara vill bo i ett hus, ha en familj och ett bra jobb. Det är normen och det är så hennes livsvärld ser ut nu. Ambjörnsson (2003:22) menar, i likhet med Hirdman, att för att det ska kunna finnas en norm som ska följas krävs det en motpol Motpolen i detta fall är som Klara själv tar upp hennes släkting som är skild och därför inte kan leva upp till samma standard som om han vore gift enligt Klara. I det svar vi får från eleverna, oavsett fråga kan vi urskilja att det finns ett upprätthållande av styrande normer och det i sin tur kanske kommer att ha en påverkan när det gäller det entreprenöriella lärandet som innefattar experimenterande och att våga sticka ut antingen med tankar, idéer eller personlighet. Här menar vi att den norm eleverna lever efter

51

skulle kunna hindra eleverna från att sticka ut eftersom det rådande i deras samhälle är att följa det traditionella. Trots detta ser vi vissa motsättningar då många av elevernas föräldrar själva är entreprenörer och driver sin sak men upprätthållandet av normer av traditionsenligt slag kanske mest gäller i privatlivet? Kanske finns där en tydligare gräns på vad som är accepterat och inte?

52

6 Avslutande diskussion och reflektion

Syftet med vårt arbete har varit att ta reda på hur det entreprenöriella lärandet speglar elevernas skolgång samt att undersöka vilka drömmar eleverna har och hur de tror att sin framtid kommer att se ut.

För det första har vi kommit fram till att elevernas skoldag inte till mesta dels präglas av ett entreprenöriellt tänkande. Vi ser att det i elevernas favoritämnen förekommer mer entreprenöriella arbetsmetoder och tankar än i de övriga ämnena. Denna slutsats kan vi dra utifrån elevernas svar kring varför ämnet är deras favoritämne, till exempel att eleverna själva får komma med egna idéer och förslag på vad de kan göra vilket i sin tur leder till större motivation och ett personligt engagemang. Vi upplever inte att det finns några skillnader mellan pojkarnas och flickornas svar kring hur undervisningen bedrivs utifrån entreprenöriella tankar.

I vår slutsats kring frågeställningen om hur eleverna ser på sin framtid och om det finns några skillnader mellan pojkarnas och flickornas svar har vi kommit fram till att alla har en strävan efter ett arbete och familj i framtiden. Vi tolkar elevernas svar som att de ser en tydlig koppling mellan skolan och framtiden och att skolan är viktig för att lyckas i livet. Skillnaden mellan pojkarna och flickorna är att de har olika prioriteringar.

Sedan den dagen vi beslutade oss för att börja undersöka det här området har vi i alla olika medier uppmärksammat diskussioner som berört vårt ämne, däribland kreativiteten, främst i skolans värld men även i övriga samhället. Vi upplever att just kreativiteten ses som en källa till inre motivation och tillfredställelse och är därför ett aktuellt begrepp att lyfta på grund av den oro för elevers försämrade motivation och skolresultat som råder. Begreppet diskuteras inte enbart på grund av elevers bristande motivation och skolresultat utan även på grund av vad samhället och yrkeslivet efterfrågar av individer idag. I vårt empiriska material ser vi att eleverna är väl medvetna om vad som krävs av dem för att få ett framtida yrkesliv och enligt dem är skolan nyckeln till det framtida yrke man vill ha. Eleverna talar även om vad som

53

krävs av en person för att bli framgångsrik och här ser vi många av de personlighetsdrag som den typiske entreprenören besitter.

Vi valde att undersöka det entreprenöriella lärandet ur en bred aspekt. Detta gjorde vi på grund av att det entreprenöriella lärandet bland annat syftar till att eleverna ska se sambandet mellan skolan och framtiden. Vi ville därför i vår undersökning få svar på om eleverna ser detta samband och där i låg vårt intresse. För att gå på djupet med det vi har undersökt hade vi behövt mer tid och arbetets omfång skulle ha varit större. Däremot hade vi istället kunnat välja att fokusera på ett av alla de områden som det entreprenöriella lärandet står för. På så vis hade vi kunnat gå mer på djupet om vi till exempel enbart valt att fokusera på begreppet kreativitet.

Delar av teoridelen genomförde vi före den empiriska delen och detta kan ha påverkat arbetet på det vis att vi valt att fokusera på vissa punkter i insamlandet av empirin. En anledning till detta kan vara att det dröjde innan vi kunde genomföra våra intervjuer och under denna tid blev vi en aning jäktade vilket resulterade i att vi började förbereda oss med olika teorier som skulle kunna bli aktuella i analysen. Detta kan ha medfört att vi till en början hade svårigheter med att se objektivt på vår empiri. Vi förstod att detta höll på att hända tidigt i analysen och försökte då sätta oss in i empirin så neutralt som möjligt.

Att få svar på våra frågeställningar och koppla det till det entreprenöriella lärandet var till en viss del svårt och anledningarna kan vara flera. Eftersom vi ville ta reda på elevernas tankar valde vi att enbart ha ett elevperspektiv med i vårt arbete. Vi upplever att många undersökningar som görs kring barn och deras tankar inte innefattar barnens ord och därför kände vi att detta var viktigt. I efterhand kan vi se att det finns en svårighet med att intervjua barn och att det krävs mer tid samt bättre förberedelse på att barnens svar inte alltid är det man förväntar sig beroende av olika faktorer. Vi som intervjuar kanske ställer frågor som barnen inte förstår eller kan sätta sig in i och detta i sig kan vara ett problem om det finns en tidsgräns som blir svår att hålla när barnens tankar helt och hållet styr. Med denna insikt känner vi att forskning där barnens röster styr blir ännu mer intressant och framförallt viktig när det handlar om att förbättra och undersöka skolan eftersom det är barnens värld under större delen av deras vakna tid.

54

En annan bidragande faktor till resultatet av studien, som vi inte hade tänkt skulle stå i vägen från början, var elevernas klassbakgrund. Genom undersökningens gång har vi bildat oss en annan uppfattning om klassbegreppet än vi hade innan vi kom igång med arbetet. Vi upptäckte både i teorier men även i empirin att klassbakgrunden hade en större inverkan än vi anat. Med detta i åtanke hade vi kanske valt att göra vår undersökning i ett område där de socioekonomiska förhållandena ser annorlunda ut. De intervjuade elevernas klasstillhörighet gör att de inte är i riskzonen för att inte få tillräckligt höga betyg för att sedan få ett framtida arbete. Vi upplever att de intervjuade elevernas inre motivation är viktig, precis som det entreprenöriella lärandet förespråkar, men frågan vi ställer oss och tankar som väcks är huruvida betydelsen av den inre motivationen kanske skulle kunna vara avgörande i ett område där eleverna har en annan socioekonomisk ställning. Detta är något vi gärna hade velat utveckla i ett framtida arbete för styrkan i dessa reflektioner har bidragit till att vårt intresse för det entreprenöriella lärandet har ökat. Vi anser att forskning som berör elever, skolan samt fritidshem fokuserar förhållandevis lite på elevers klassbakgrund. Om det i forskning samt styrdokument hade varit en öppen diskussion kring hur elevers uppväxtmiljö och klasstillhörighet eventuellt påverkar deras skolgång tror vi att många av de tankar som är grundläggande i det entreprenöriella lärandet hade gynnat elevers syn på skolan och sig själva. Eftersom det entreprenöriella lärandet utgår från tankar kring inre motivation, kreativitet och framtidstro, vilket är något som kommer inifrån, borde det betyda att det är något som alla elever kan känna. Trots detta, som vi tidigare nämnt i vårt syfte, känner många unga idag sig otillräckliga. Således hade vi funnit det intressant att undersöka om klassbakgrunden har någon betydelse i det entreprenöriella lärandet.

Om vi skulle vidareutveckla detta arbete skulle vi gärna gå mer på djupet med några av de punkter som ligger till grunden för det entreprenöriella lärandet. Genom att till exempel närvara vid lektioner samt att träffa eleverna mer i de miljöer de möter och befinner sig i under en skoldag skulle vi kunna göra observationer för att undersöka hur det entreprenöriella lärandet tar sig uttryck. Vi hade även velat utveckla de tankar som väcktes kring klassbegreppets påverkan. För att utveckla och fördjupa oss i dessa tankar hade vi velat göra en jämförelse kring hur elever i ett annat område, med en annan klassbakgrund, ser på sin skolgång och framtid.

Som blivande lärare finner vi vårt examensarbete relevant då vi blivit väl medvetna om förväntningarna på att våra undervisningsmetoder samt förhållningssätt ska väcka intresse och

55

en inre motivation hos eleverna. Under arbetets gång har vi kommit till insikt med vikten av att föra en öppen dialog med sina elever kring många av de frågor som vårt examensarbete berör. Slutligen vill vi tillägga att ämnet vi valt att skriva om har väckt ett engagemang hos oss som vi tar med oss i vårt kommande yrkesliv.

56

7 Referenser

Ambjörnsson, Fanny (2003) I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland

gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront.

Arnman, Göran & Jönsson, Ingrid (1985). Segregation och svensk skola: en studie av

utbildning, klass och boende. 2. uppl. Lund: Arkiv

Backström-Widjeskog, Bettina (2008). Du kan om du vill: lärares tankar om fostran till

företagsamhet. Diss. Åbo: Åbo akademi, 2008

Bartholdsson, Åsa (2008). Den vänliga maktutövningens regim: om normalitet och makt i

skolan. 1. uppl. Stockholm: Liber

Carlsson Wetterberg, Christina. (2004). Från patriarkat till genussystem - och vad kommer sedan?. In C, Carlsson Wetterberg & A, Jansdotter (red.), Genushistoria: en historiografisk exposé (pp. 135-160) Lund: Studentlitteratur

Dewey, John (1998). Individ, skola och samhälle: pedagogiska texter. 3. utg. Stockholm: Natur och kultur

Hartman, Jan (1998). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur

Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. 2., [utök. och kompletterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Hirdman, Yvonne. (2004). Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning. In C, Carlsson Wetterberg & A, Jansdotter (red.), Genushistoria: en historiografisk exposé (pp. 113-134) Lund: Studentlitteratur

57

Johannisson, Bengt & Madsén, Torsten (1997). I entreprenörskapets tecken: en studie av

skolning i förnyelse: [en utredning på uppdrag av Närings- och handelsdepartementet].

Stockholm: Fritze

Jordansson, Birgitta (1998). Den goda människan från Göteborg: genus och fattigvårdspolitik

i det borgerliga samhällets framväxt. Diss. Göteborg : Univ.

Jönsson, Ingrid (1993). Skola - fritid - framtid: en studie av ungdomars kulturmönster och

livschanser. Lund: Studentlitteratur

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Landström, Hans (2005). Entreprenörskapets rötter. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lindgren, Monica & Packendorff, Johann (2007). Konstruktion av entreprenörskap: teori,

praktik och interaktion. Örebro: Forum för småföretagsforskning

Piirto, J. (2005). The creative process in poets. In J.C Kaufman & J. Baer (Eds.), Creativity

across domains: Faces of the muse. (pp. 1-22). Mahwah, NJ: Erlbaum.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i

en utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Robinson, Ken (1999). All Our Futures: Creativity, Culture and Education. Tillgänglig 2011-05-23,

http://sirkenrobinson.com/skr/read

Robinson, Ken (2011). Out of our minds: learning to be creative. Fully rev. and updated ed. Oxford: Capstone

Salo, Petri (2002). Skolan som mikropolitisk organisation: en studie i det som skolan är. Diss., Åbo 2002

58

Säljö, Roger. (2009). The entrepreneurial side of learning and knowing: networked societies and the emergence of new epistemic practices. In K. Skogen & J. Sjøvoll (Eds.), Pedagogisk entreprenørskap (pp. 29-41). Trondheim: Tapir Forlag.

Skolverket (2011). Lgr11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Tillgänglig 2011-05-23,

http://www.skolverket.se/sb/d/4166

Svedberg, Gudrun. (2009). Pedagogiskt entreprenörskap på formulerings- och

realiseringsarenan. In K. Skogen & J. Sjøvoll (Eds.), Pedagogisk entreprenørskap (pp. 115- 129). Trondheim: Tapir Forlag.

Tallberg Broman, Ingegerd, Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette (2002).

Likvärdighet i en skola för alla: historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm:

Statens skolverk

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed.

Tillgänglig 2011-09-20

http://www.vr.se/download/18.37fda2bc131b1093f688000926/God+forskningssed+2011.1.pd f

Westlund, Marielle & Westlund, Christer (2010). Så tänds eldsjälar: en introduktion till

entreprenöriellt lärande. 2. rev. uppl. Sunne: Me University

Ziehe, Thomas (2003). Ny ungdom: om ovanliga läroprocesser. [Ny utg.] Stockholm: Norstedt

59

Intervjuguide

Försnack: Presentation + Hur mycket vet in om intervjun som vi ska göra idag?

Kan ni berätta lite om er själva? (Familj, intressen, fritid etc.) Vilka lektioner/ämnen tycker ni är roligast och varför? Hur skulle en perfekt skoldag se ut?

Hur ser en bra/dålig lektion ut? Hur är er favoritlärare? Varför? Vad är ni bra på? I skolan/fritiden? Får ni visa vad ni är bra på i skolan?

Känner ni er motiverade i skolan/fritiden? Varför? Synonymer: Lust/inspiration Hur vet man om man är motiverad eller inte?

Vilka jobb tycker ni ger ”hög status” och vilka ”lågt”? Varför?

Vad vill du bli när du blir stor? Varför? Vilka andra jobb kan du tänka dig? Vad drömmer ni om i framtiden? Hur kommer den se ut?

Hur gör man för att nå dit?

Vad tycker ni att man ska göra för att lyckas i livet? Vad är lycka för er?

Mindmap

Vad betyder ordet kreativ? Hur är man om man är kreativ? Känner ni någon som är kreativ?

Hur är den personen och vad jobbar den med?