För att försöka få en bild av vad som karaktäriserar och utmärker en lektion ställde vi bland annat frågan till eleverna om hur det brukar se ut under ett vanligt lektionspass samt vilka favoritämnen de har. En av våra frågeställningar berör hur det entreprenöriella lärandet speglas i elevernas skolgång och därför finner vi det relevant att samtala med eleverna kring hur deras skoldag och lektioner ser ut. Några av grundtankarna kring entreprenöriellt lärande är, som vi även nämnt tidigare, att lärarna och pedagogerna ska använda sig av elevernas egenskaper och kompetenser för att eleverna ska bli motiverade. Således samtalade vi också med eleverna om hur de tycker att en bra lärare är. Elevernas uppfattningar var snarlika varandras när de gällde hur en vanlig lektion ser ut, vilka deras favoritämnen är men även hur en bra lärare ska vara.
5.1.1 Lektion
Svaren vi får från eleverna kring hur en vanlig lektion ser ut är lika så till vida att lektionen börjar med en genomgång där läraren pratar och sedan följs resten av lektionen upp genom att eleverna arbetar, och detta sker då oftast individuellt. När eleverna pratar om genomgångarna får vi en uppfattning av att de inte upplevs som särskilt inspirerande,
32
varken elevernas kroppsspråk eller ordval tyder på detta. Eleverna beskrev kort och konsist hur lektionerna går till. Det var ingen som svarade att det kunde vara olika eller berättade något specifikt om hur det kunde vara och därför tolkar vi det som att det är en slentrian i genomförandet av den ”vanliga” lektionen.
Klara säger att läraren pratar och visar på tavlan hur man ska göra och sen jobbar man tills lektionen är slut. Vi frågar också om de tycker att de får vara med och bestämma på lektionerna och de tycker de inte att de får. De anser att de inte har så många val under lektionen. När vi frågar pojkarna hur en bra lektion ser ut svarar de egentligen inte på frågan utan vänder den och berättar istället vad som gör en lektion tråkig:
Pojkintervjun
Intervjuaren: Ja men jag tänkte hur, liksom hur ser en bra lektion ut? Vad brukar ni få göra på de lektionerna i klassrummet?
Samuel: Mm kanske vi får (mummel) genomgång är ganska tråkiga. Intervjuaren: Mm genomgång, varför det?
Samuel: Eh asså tar, det tar så lång tid liksom, man vill liksom jobba så man ja man känner eller man.
Gustav: Vill bli av med det.
Samuel: Eh hehe ja man får mycket mer utav att jobba liksom.
Även Kristian och Anna betonar att en dålig lektion innefattar att läraren har en genomgång som man redan har hört och att det är ett ämne man inte tycker är särskilt roligt. När vi frågar Lisa hur hon tycker att en dålig lektion är säger hon att det är lektioner där man bara har engelska och matte hela tiden. Anna säger att de lektioner som har upprepande och tråkiga genomgångar ofta är på matematiken.
Vi får en tydlig uppfattning om att genomgångar inte är något som uppskattas i en större grad hos eleverna, kanske är det så att läraren i klassen inte använder sig av elevernas förkunskaper och utgår från tankarna kring entreprenöriellt lärande när denne planerar lektionerna. Vi menar dock inte att bara för att man arbetar med entreprenöriellt lärande skulle föreläsningar och genomgångar vara exkluderade från undervisningen. Westlund och Westlund (2010:93) förtydligar att elever uppskattar genomgångar, men att de bör utgå ifrån deras behov och kopplas till deras livsvärldar. Utifrån elevernas svar kan vi bilda oss
33
en uppfattning kring innehållet i genomgångarna och vi tolkar det som att genomgångarna inte utgår från elevernas intressen eller livsvärldar. Dewey (1998:41) menar att om inte undervisningen är anpassad till elevernas verklighet kan den ha en tendens att hämma och förlama, snarare än att väcka intresse hos eleverna. Deweys (1998:42) uppfattning om varför en del av undervisningen i skolan brister och inte väcker intresse hos eleverna beror på att man inte ser skolan som en del av samhällslivet. Man ser skolan som en institution där vissa vanor inrättas, så som läxor och vilken information som skolan ska ge eleverna. Det som Dewey menar är ett problem med detta synsätt är att allt som görs i skolan bara blir förberedelser inför en avlägsen framtid. Det handlar då mer om en ytinlärning som inte är förankrad i elevernas erfarenheter, istället för att det blir en kunskap som eleverna kan använda sig av direkt.
5.1.2 Favoritämnen
En av tankarna bakom entreprenöriellt lärande är att eleverna ska bli mer delaktiga i sin läroprocess och på så vis få en större motivation för skolan. Genom att eleverna tycker att deras tid i skolan är rolig och intressant kan också skolresultaten förbättras. Vi frågade eleverna vilket deras favoritämne var och om de kunde förklara varför. Anledningen till detta var för att vi ville se om det fanns några mönster och kopplingar till om deras favoritämnen innehöll entreprenöriella egenskaper.
Många av elevernas favoritlektioner och ämnen var av de estetiska och praktiska dragen. Ett av ämnen som många av eleverna nämner är idrott, dels för att de har ett sportintresse men även för att de får vara med och påverka upplägget av lektionen i form av bland annat val av lekar. När vi pratar om ifall man som elev vill komma med fler idéer under lektionstid flikar Adam in ” [att] sen på idrotten också så kan man ju så ibland kan man önska vad man vill ha och då är det också någon slags idé att man vill göra någonting”. Att få önska och få bestämma vad man vill göra är det som karakteriserar det gemensamma svaret för alla elevernas favoritämne, nämligen elevens val. När vi frågar eleverna varför de har elevens val som ett av sina favoritämnen så handlar det just om att de får vara med och bestämma och påverka det man vill göra. I pojkintervjun förklarar Gustav noggrant hur det går till när man väljer och vilka alternativ det finns och Samuel talar uppmuntrande om
34
ett filmprojekt de har som är kopplat till lektionerna på elevens val. När vi frågar Lisa vad hon gillar med elevens val svarar hon ”[att] öhm det är att ja det hör man på ordet elevens val, då får man önska vad man skulle vilja ha och så finns det chans att man kan få det och så, till exempel jag har teater och drama och då är det i en grupp som håller på med teater och så ja”. Lisa poängterar att man hör på ordet elevens val vad det innebär. Alla eleverna nämner att det handlar om att få välja och vara delaktiga precis så som det entreprenöriella lärandet förespråkar.
Ett annat mönster i elevernas favoritämnen är att de innehåller praktiskt och fysiskt arbete. Gustav nämner att han tycker att träslöjd är kul och anledningen säger han är för att han tycker om att bygga saker. I likhet med Gustav tycker Anna att en av anledningarna till att hon har slöjd som ett av sina favoritämnen är för att man får arbeta med händerna. Det är uppenbart att det finns två avgörande faktorer som gör dessa ämnen till favoriter. Det ena är elevernas möjligheter att få vara med och bestämma vad de ska göra och det andra är att ämnet innehåller arbetsmetoder där man får arbeta med händerna och fysiskt anstränga sig. När eleverna önskar vad de ska göra på elevens val timmarna väljer de saker som de är bra på och tycker är roliga. Detta resulterar i sin tur till att elevernas självförtroende stärks och här menar Piirto (2005:3) att tron på sig själv är något som karakteriserar kreativa människor samt är en nödvändighet för att våga genomföra sina idéer och presentera dem. Det är först när man har bra självförtroende som man vågar stå ut och göra sin sak. Här kommer även bilden om varför och hur det entreprenöriella lärandet är kopplat till entreprenörskap, för att kunna bli entreprenör över sin egen kunskap krävs självförtroende. Anledningen till att eleverna har goda kunskaper inom sitt favoritämne upplever vi bottnar i ett intresse för bland annat de arbetsformer ämnet innehåller. Om fler ämnen vore mer praktiska och fysiskt konkreta tror vi att elevernas motivation och intresse för andra ämnen skulle öka. Johannisson och Madsén (1997:113) menar att grunden i det entreprenöriella ligger i att eleverna får ett personligt engagemang i sitt skolarbete och ett sådant engagemang kan vi ana i elevernas svar kring vilka favoritämnen de har.
35
5.1.3 Läraren
Med läraren som en viktig aktör i undervisningen ville vi undersöka vilka kompetenser eleverna ansåg att en lärare ska ha. Detta ville vi tala med eleverna om för att vi anser att entreprenöriellt lärande är något som enbart kan bedrivas om läraren är engagerad i den entreprenöriella processen. När vi ber eleverna beskriva hur deras favoritlärare är ser vi ett tydligt mönster som genomsyrar alla intervjuerna. Eleverna diskuterar lärarens personlighetsdrag framför hur denna arbetar. Detta tolkar vi som att lärarens personlighet har en större betydelse för eleverna än pedagogiken i sig. Gustav och Samuel tycker att läraren ska vara rätt skojig ibland men ändå hålla koll på alla i klassen så att ingen stör. Anna tycker att läraren ska ”[vara] någon som är ganska rolig men ändå kan säga till om det blir stökigt”. Lisa från flickintervjun instämmer och säger ”[att] hm, den är snäll och hjälpsam men läraren måste ändå va liksom så här att ändå läraren kan säga till dem som inte, ja dom som pratar”.
Det är tydligt att eleverna tycker att läraren ska ha makten i klassrummet och Åsa Bartholdsson (2008:112) talar om den vänliga maktutövningen och menar att de regler och kontroller som styr i klassrummet är något som eleverna skolas in från början av sin skolstart. Hon menar även att det förväntas av elever som går i årskurs fem att de ska veta vilka regler och vilket uppförande som är rätt i klassrumsmiljön. Där ska läraren endast behöva påminna för att eleverna sedan ska reproducera de maktrelationer som råder i klassrummet. Vi ser i elevernas citat ovan att de tycker att det är viktigt att läraren kan styra klassen och få alla att vara tysta. När vi frågar eleverna varför de tycker att det är viktigt att det är tyst i klassrummet svarar de att det är viktigt för att kunna koncentrera sig och att man då får mycket mer gjort. För att åter knyta detta till det entreprenöriella lärandet kan vi se att de personlighetsdrag som eleverna vill att läraren ska ha är humor, som vi tolkar som ett intresseväckande drag som således kan gynna ett entreprenöriellt arbetssätt. Eleverna poängterar, som nämnts tidigare, att läraren ska hålla disciplin i klassrummet, vilket även detta går att koppla till det entreprenöriella lärandet som innefattar olika arbetsmetoder där det krävs stor disciplin för att kunna bli genomförda. Även om arbetsmetoderna i elevernas klassrum inte verkar spegla det entreprenöriella lärandet ser vi tydligt att det eleverna lyfter är kompetenser som en lärare behöver för att kunna arbeta entreprenöriellt.
36