Vi bad eleverna att delge sina tankar om ordet kreativitet. Anledningen till detta är för att kreativitet är ett ord som är väl inskrivet i de nya läroplanerna (Lgr11, 2011) och har en stark koppling till det entreprenöriella lärandet. Om elever får vara mer kreativa och involverade i sitt lärande blir också skolan mer meningsfull. Genom att eleverna får utveckla sina kreativa förmågor och tro på sig själva blir de också bättre förberedda inför framtiden och de krav på de kompetenser som många yrkeskategorier efterfrågar idag. Vi ville veta om eleverna kände till begreppet kreativitet och vilka associationer de fick. Detta för att sedan kunna urskilja huruvida eleverna själva var medvetna om hur kreativiteten tar sig uttryck i deras skoldag samt vardag.
5.2.1 Vad är kreativitet för eleverna?
Vi fick olika tankar och förklarningar kring vad ordet kreativitet betydde för eleverna och som vi kan se i deras mindmaps finns det vissa uttalanden som stämmer överens med definitionen av vad kreativitet kan vara (se Robinson 2011, Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Bland annat nämnde eleverna att man ska ha fantasi, att man kommer på idéer och att man måste tro på sig själv och jobba hårt:
Mixintervjun
Intervjuaren: Hur är man om man är kreativ? Anna: Att man har lätt att komma på idéer.
Mixintervjun
Intervjuaren: Ja du sa att man måste tänka mycket: Hur ehm varför då? Om du skulle förklara hur du tänkte?
Kristian: Ja asså för om man tänker mycket så kommer man ju på idéer och ehmm ja och sen så dem idéerna kan man ju sen utveckla och göra saker av det.
37
Flickintervjun
Intervjuaren: Vad krävs det för att man ska vara kreativ då? Klara: Öhm fantasi.
Lisa: Ja fantasi och sånt å
Intervjuaren: Varför krävs fantasi? Hur tänker du då?
Klara: Mm om man ska rita en kreativ tavla till exempel så måste man ha fantasi och komma på vad man ska göra för kreativt.
I elevernas uttalanden och ur mindmapen från mixintervjun ser vi en överensstämmelse med Robinsons tankar om vad kreativitet är. Robinson (2011:2) menar att det finns tre områden som ryms inom begreppet kreativitet; det första är fantasi som innefattar förlopp som för tankarna till sådant som ännu inte är närvarande för våra sinnen; kreativitet, som är processer där originella idéer och tankar som värda att utveckla och innovation, som innefattar att man ska ta dessa nya idéer och verkställa dem. Vi hävdar att eleverna är bekanta med begreppet, men vad som gör oss konfunderade är varför de tvekar inför att skriva ner det på mindmapen. Vissa av eleverna vågar inte ta initiativet fast de uppenbarligen har många tankar och idéer inom sig. Som vi nämnt kan en av anledningarna vara att de är rädda för att inte finna ” det rätta svaret”, men kan det ligga något mer i det? Kanske skulle vi haft en annan ingångsvinkel i det hela? Borde vi haft en av alla genomgångar, där vi skulle gett vårt utlåtande om vad ordet kreativitet står för, eftersom eleverna är vana vid det för att de skulle känna trygghet i att fortsätta på egen hand? Kanske, men vi upplever det ändå som relevant för vår uppsats att vi inte försökte ”lägga orden i mun” på eleverna. Vi vill inte sätta in ordet kreativitet i en förvald kontext, vi vill lyfta och problematisera det utefter deras val och tankegångar och utgå ifrån
38
deras sammanhang. Vilka är dessa kontexter då? Varifrån kan eleverna ha bildat och myntat sig uttrycken som förklarar begreppet kreativitet?
5.2.2 Vem är en kreativ person?
För att hjälpa eleverna på traven frågade vi vilka personer de upplever som kreativa, ifall de känner någon person som är kreativ och i så fall vad den personen gör som är utmärkande:
Mixintervjun
Intervjuaren: Känner du någon Anna, som är kreativ? Anna: Min farmor.
Intervjuaren: Vad gör hon för någonting då? Anna: Mm hon målar tavlor.
Flickintervjun
Intervjuaren: Kan man vara kreativ i andra situationer? Nu nämnde ni mycket konst och bild och så här men kan man vara kreativ...
Klara: Böcker.
Lisa: Ja, om man va duktig på att hitta på saker asså, nya sagor och ja berättelser och man kan vara duktig på till exempel att sjunga och så.
39
Utifrån elevernas uttalanden om vad och vem som är kreativ samt deras mindmaps kan vi tydligt se att svaren tenderar till att rikta sig mot en viss typ av aktivitet som ter sig i konstnärliga uttrycksformer. Robinson (2011:3) menar att konst, design och dylikt ofta uppfattas som kreativt, och det kan det också vara men han påpekar att vad som helst kan vara kreativt. Vetenskap, matematik, att undervisa, restaurangbranschen och att arbeta med människor är bara några av alla de saker han nämner som kan vara minst lika kreativt som att måla en tavla. Mindmapen från pojkintervjun skiljer sig från de andras.
De skillnader vi ser är att pojkarnas associationer till begreppet kreativ skiljer sig från de andras så till vida att de talar om framgången som kan uppnås av kreativa människor. De nämner varken personlighetsdrag hos en kreativ människa eller vad en kreativ person kan tänkas göra. Vi upplevde att pojkarna kände sig pressade av att de inte kom på flera olika saker att skriva till begreppet kreativitet. Således valde vi att lyfta matlagning som en inkörsport i förhoppning om att få igång deras tankar. Vi valde att prata om matlagning eftersom Gustav tidigare i intervjun nämnt att han vill öppna en restaurang. Pojkarnas mindmap kan pågrund av att vi la oss i utvecklats åt ett annat håll då vi gav dem en annan ingångsvinkel än de andra eleverna hade. Vi ser dock att pojkarna i resten av intervjun talar om framgång och arbete på ett annorlunda sätt än vad de andra eleverna gör och vi vill således hävda att utformningen av pojkarnas mindmap inte enbart blev som den blev pågrund av vårt intrång. Senare i analysdelen kommer ett avsnitt där vi analyserar elevernas svar utifrån Hirdmans genusteorier som även går att applicera på elevernas mindmaps.
Generella drag från elevernas tankar kring vad som utmärker en kreativ person och de olika personlighetsdrag de nämner kopplar de automatiskt till att kreativitet hör ihop med konst. De
40
ser inte sambandet mellan många av de drag de nämner och sin egen personlighet, de verkar inte se sig själva som kreativa individer. Kanske för att begreppet kreativitet ofta är något som bara nämns inom de områden där de förväntas, men även för att det finns en allmän uppfattning om att det är en speciell typ av människor som är kreativa. Här menar vi att den sociala kontext där eleverna är uppväxta inte tillhör den grupp av ”speciella, estetiska” människor som i allmän uppfattning klassas som kreativa i vårt samhälle. Enligt Robinson (2011:3) finns det en allmän uppfattning om att det bara är ”speciella” människor som är kreativa. Man ser kreativitet som en ovanlig talang och Robinson menar att företagsvärlden ofta är uppdelad i två skilda grupper; de ”kreativa” och ”kostymnissar”. Utifrån Robinsons synsätt om uppdelningen i företagsvärlden skulle vi kunna tolka det som att eleverna tillhör ”kostymnissarna” och denna slutsats drar vi utifrån vår uppfattning om hur skolan och samhället där de växer upp ser ut. Vi vill understryka att vi med detta inte menar att eleverna inte är kreativa.