Lycka och att lyckas

Entreprenöriellt lärande syftar bland annat till att göra elevernas skoldag mer meningsfull genom att eleverna lättare ska kunna se kopplingen mellan skola och framtid. När vi hade pratat med eleverna om vad de ville arbeta med i framtiden och vad de drömmer om, tog vi också upp frågan om vad lycka och att lyckas betyder för dem. När vi frågade Gustav om hur han ville att hans framtid skulle se ut svarade ”[han] kanske att jag blir en framgångsrik människa ja, bo lyckligt och så” och när vi sedan frågade honom vad en framgångsrik människa är var han lite mer tveksam men svarade ”[att] jag vet inte, men ungefär asså man kanske äger något ställe och tjänar mycket pengar och liksom bor man på nåt fint ställe”. Att

46

vara framgångsrik är något som återkommer i alla intervjuerna och vi tolkar det som att det verkar vara av hög prioritet. Dock ser vi skillnaden mellan pojkarnas och flickornas svar när det kommer till frågan om vad lycka är för dem. Anna säger att lycka för henne är att kunna ha en familj. När vi sedan frågar varför en familj är viktigt för henne svarar hon:

Mixintervjun

Anna: För att liksom ifall man känner att man har någonting svårt och sen så kan man liksom gå hem och prata eller så

Intervjuaren: Hur ja, och då tänker du på familj är liksom, det är trygghet eller?

Anna: Mm för dem liksom så dem känns som en familj liksom inte dömer en liksom så kanske för ifall utseende och så, kan verkligen lyssna på en eller vänner också mmm Intervjuaren: Vad tänker du Kristian? Vad är, vad är lycka för dig?

Kristian: Ja asså att man har någon som asså som man känner väl och så, så att man kan prata ut om man har problem eller så och sen tycker jag även asså att ett hus eller en lägenhet eller asså någon slags av bo.. botyp skulle vara rätt viktigt.

Klara och Lisa i flickintervjun svarar att de tycker att familj är viktigt. De är båda överens om att det är i familjen som man får stöd och hjälp och slipper vara ensam. Vi ser skillnad i hur pojkarna svarar och hur flickorna svarar. Både när det gäller frågan om framtiden samt lyckan. Pojkarnas svar är mer materialistiska medan flickornas svar är mer emotionella. I svaren från mixintervjun kan vi urskilja en viss skillnad från de andra intervjuerna som kan bero på att de var en flicka och en pojke och att de till viss del kan ha påverkats av varandras svar. Anna i mixintervjun poängterar vikten av att ha en familj och Kristian instämmer, men han kanske inte hade gjort det på samma vis om det var så att inte Anna hade nämnt det från början. Således menar vi även att de andra intervjuparen kan ha påverkat och förstärkt varandras svar.

Det finns vissa motsättningar i flickornas svar där man kan ana en viss inre konflikt som genomsyrar samhället och dess normer. När vi frågar Klara och Lisa vad man ska göra för att lyckas i livet svarar de att man ska få bra betyg så att man får ett bra jobb och en bra ekonomi. De svarar även att man ska ha bra självförtroende och vara duktig i skolan. Vi följer upp deras svar med en fråga om de tycker att det är viktigt att ha en bra ekonomi. Båda är överens om att det är viktigt och det leder till frågan om vad de tycker om pengar. Här svarar Lisa att pengar är viktigt men att det inte alltid handlar om pengar men hon betonar att det är viktigt

47

för att få mat, kläder och lägenhet eller hus. Klara tycker också att pengar är viktigt och hon säger såhär:

Flickintervjun

Klara: Ja pengar är viktigt men eh det är vissa som inte har tillräckligt med pengar så är dem som Afrikas horn kan inte köpa mat och sånt och ja sen så finns det ju andra i Stockholm och Malmö och sånt som inte har pengar till att köpa hus och sånt.

De båda säger att lyckas i livet handlar om att få ett bra jobb och en bra ekonomi men det som gör dem lyckliga och som är viktigast i livet är vänner, familj och kärlek. Här i ligger konflikten i alla måsten och krav som finns utifrån samhället. Man ska lyckas med ett bra jobb, vara duktig och ambitiös, ha ett fint hus samt äga materiella ting av värde. Samtidigt säger de att det som gör en lycklig i livet är sina nära relationer och kärleken till familj och vänner. Här kan vi genom Hirdmans teorier (2004:122), som bygger synen på att kvinnan står för symbiosen, tolka tjejernas svar utifrån detta genussystem. Hirdman menar att det är på grund av detta system där kvinnan styrs av symbiosen som kvinnorollen i vårt samhälle karaktäriseras av sociala traditioner samt en roll som är mer expressiv och relationsorienterad än mansrollen. Kvinnor förväntas vara mer omsorgsfulla, tillmötesgående och visa mer hänsyn för andras behov. Här ser vi könsstereotypa mönster som upprätthålls och tjejerna svarar som de förväntas svara utifrån det som förväntas av en kvinna.

Utifrån en av våra frågeställningar, som riktar sig till att ta reda på om det finns någon skillnad på pojkarnas och flickornas inre motivation och drömmer kring framtiden ser vi här ett tydligt mönster som visar att svaren skiljer sig åt. Samuel och Gustav talar i en del av intervjun om vad som gör dem lyckliga och båda tycker att det är när man gör något roligt med familjen. Vidare förklarar de vad de tänker inom framtiden och där nämner de inte något om att ha en familj så som tjejerna gör. Killarna kunde inte på samma sätt som tjejerna tala om lyckan, familjen och framtiden ihop utan för dem var det mer att lycka nu är med familjen och lycka i framtiden kretsar kring framgång och pengar. Eftersom killarnas svar kring lycka och framtid kretsade mer kring pengar och framgång än tjejernas ställde vi även frågan vad de ska göra med sina pengar när de blir framgångsrika och Samuel säger ”[att] asså det är ju klart att man vill ha ett bra liv för sig själv, och kanske skänka lite pengar till de fattiga och ge pengar till familjen så klart”. Här ser vi att Samuel till skillnad från tjejerna nämner att han

48

vill ha ett bra liv för sig själv men även att han vill ge pengar till familjen. Hans svar skulle kunna knytas till bilden av den könsstereotypa, försörjande mannen.

Till skillnad från kvinnan förväntas män vara dominerande, självsäkra, målinriktade och fria. Hirdman menar att män står för friheten eftersom kvinnan står för symbiosen i sin teori om isärhållandets princip. Det är således på grund av dessa motpoler som förväntningarna kring hur en man och en kvinna bör vara byggts upp. Vi kan se att killarna i intervjuerna talar om familjen på ett annat sätt än tjejerna och detta tolkar vi utifrån Hirdmans teorier om att människan har två inneboende ”längtor” som består av längtan efter symbios och längtan efter frihet. I enlighet med Hirdmans tankar om att männen representerar friheten ser vi en tydlighet i pojkarnas svar som belyser detta samtidigt som vi även kan tolka att de har en längtan efter symbios. Symbiosen i sig är kopplad till barnafödande, vilket i sin tur leder till och står för trygghet, ansvar och sociala traditioner. Innebörden av symbiosen är något som killarna värdesätter i sina dagliga liv hos sin mamma, pappa och sina syskon. Symbiosen är enligt Hirdman något som alla människor eftersträvar då människor får en plats i ett sammanhang och blir sedda. Trots detta är inte killarnas uttalanden kring framtiden gällande familj lika tydliga som tjejernas vilket stämmer överens med Hirdmans teorier om att mannen står för frihet som innebär ovisshet, expansion och att vara fri.

Jordansson (1998:45) talar om hur skapandet av skilda områden för män och kvinnor växte fram ur borgerligheten på 1800-talet. Förändringar i samhället ledde till möjligheter för mannen att befästa en position och makt i en ny social struktur. De dygder som belönades var flitighet, arbetsamhet och disciplin. Dessa egenskaper förknippades med den borgerliga mannen i den offentliga sfären medan kvinnlighet förknippades med den privata sfären. Under denna tid var det hög status att ha skilda sfärer då detta tydde på en god ekonomi där mannen hade råd att försörja familjen. Eftersom mannen var den som skulle befästa sin status i samhället blev det kvinnans lott att ta hand om hushållet. Det vi ser tydligt i elevernas svar är att alla har en självklar plats i det offentliga rummet oavsett kön men däremot skiljer sig synen på det privata rummet. Vi tolkar det som att tjejerna värdesätter det privata rummet och dess innehåll, däribland vårdandet av nära relationer starkare än vad killarna gör och vi ser att Hirdmans teorier om symbios och frihet går att applicera på elevernas svar. Hirdman menar att isärhållning föder isärhållning och ovan får vi av Jordansson en återblick i historien där isärhållandets princip rådde beroende av ekonomiska tillgångar. De med hög socioekonomisk

49

ställning är de som styr samhället och sett till historien var det de rika som hade råd att hålla på isärhållandets princip.

De elever vi intervjuat har en hög socioekonomisk ställning i samhället, som vi med hjälp av Jordanssons historiebakgrund samt Hirdmans genusteorier, kan tolka som att de upprätthåller dikotomin gällande manligt och kvinnlig. Killarna talar om pengar och försörjning på ett annat vis än vad tjejerna gör och även om alla har en given plats i det offentliga rummet finns det skillnader i elevernas svar som visar på en reproducering av genuskontrakten som bygger på dikotomin. Killarna är väl medvetna om att när de känner sig lyckliga är när de gör saker med sin familj men trots detta nämner de inte familjen i samtalen kring framtiden och lyckan i samma utsträckning som tjejerna. Enligt Hirdman har männens dominans över kvinnan effekten att män inte kan göra eller tycka samma sak som kvinnan och detta grundar sig i Hirdmans tankar om dikotomin, killarnas svar tyder på att lycka även för dem är att ha en nära relation med någon men kanske är det deras dominans som gör att de inte uttrycker viljan i samma utsträckning som tjejerna.