Yrkesval

De tre pojkarna i intervjuerna är alla aktiva inom fotboll, varav två av pojkarna drömmer om att bli fotbollsproffs. När vi talar med Kristian om hans dröm om att bli en professionell fotbollsspelare säger han redan innan han berättar om sin dröm att han nog ändå inte kommer att bli det. Vi frågar honom varför han inte tror att det ska ske och då menar han att det inte finns så många som blir riktigt stora stjärnor. Vad har då de som blivit stora fotbollsproffs gjort för att lyckas frågar vi honom och då svarar han:

43

Mixintervjun

Kristian: Asså till exempel som Cristiano Ronaldo han hoppade ju av skolan och allt sånt. Han satsade inte alls på skolan. Han satsade bara på fotbollen och då lyckades ju han.

Att skolan är viktigt för Kristian framgår när vi frågar honom om hur han tycker att Cristiano Ronaldos val låter. Kristian menar att han nog inte kommer hoppa av skolan som Ronaldo för att skolan är viktig för honom. Vi tolkar det som att Kristian har en klar bild över att skolan har en stor betydelse för framtiden i dagens samhälle, det är inget som han ifrågasätter och kommer förmodligen aldrig göra det heller. I samhället som Kristian och dessa elever är uppväxta i råder en god socioekonomisk tillgång och föräldrarna är välutbildade, vilket kan ha en viss påverkan. Det är konstaterat att klassbakgrunden påverkar elevers skolgång för dem som har välutbildade föräldrar, de har med sig studietraditioner hemifrån och hemmet värdesätter utbildning högt (Tallberg Broman, Rubinstein Reich & Hägerström, 2002:49). Men och andra sidan står skolan i detta fall i vägen för Kristians sanna dröm om att bli fotbollsstjärna. Att våga satsa på något osäkert, en osäker framtid, är kanske inget som fungerar i Kristians livsvärld.

Vi undrar vad han skulle jobba med om hans fotbollsdrömmar inte skulle inträffa ”[och] då skulle jag nog vilja jobba med bilar för att det är jättemånga i min släkt som gör det nästan, precis som pappa” är Kristians svar. Utifrån detta finner vi att Kristian ser det som en möjlighet att arbeta med bilar, vilket skulle leda till att han hamnar inom samma bransch som sin släkt. Samuel har också drömmar om att bli fotbollsproffs, eller handbollsproffs. När vi frågar honom hur han ska göra för att nå dit menar han att man måste försöka vara ganska bra i skolan, och på sporten då givetvis. Krävs det något mer är då vår fråga och man ska enligt Samuel lägga ner mycket tid och arbete, på båda delarna. Samuel tar själv upp ”[att] man måste ju ha ganska bra betyg för att komma in på ett gymnasium med handboll eller fotboll då” och detta vet han för att hans äldre bror strävar efter det. Om Samuel tror att han ska bli fotbollsproffs eller inte menar han ”[att] eh jag vet inte. Det är väldigt svårt för det är väldigt många som vill bli det”.

Både Kristian och Samuel vet att de delar en dröm med många andra människor, men kommer vetskapen om detta stå i vägen för att de ska våga satsa på sin dröm? Eller är deras framtid ändå redan förutbestämd utifrån deras arv och miljö? Ziehe (2003:32) talar om

44

möjligheten att fritt välja livsform och menar att alla de val som finns i vår omvärld till viss del är fiktiva. Detta menar Ziehe beror på att ens biografi till stor del redan är utformad i vårt undermedvetna. Ziehe (2003:32) menar även att beslutskonflikter och medvetenheten om att det finns en risk för att misslyckas ökar när valen i livet inte kan härledas ur traditionen. Varken Kristian eller Samuel förväntas satsa på sin fritidsaktivitet utan enligt deras tradition ska de självklart satsa på skolan och få bra betyg för att sedan få ett bra arbete. Trots att de drömmer om det förtydligar de också att de är väl medvetna om risken för att misslyckas precis så som Ziehe nämner.

Lisa drömmer om att bli polis och hon hoppas att hon ska bli det. För att bli polis måste man enligt Lisa ”[ha] bra betyg och mm va ansvarig och ja”. Återigen ser vi ett medvetande om att skolan är en del av framtiden. Dessa elever verkar vara insatta i hur utbildningssystemet fungerar då de redan är medvetna om att ett bra betyg är ett måste enligt dem för att kunna lyckas i yrkeslivet. När vi under flickintervjun frågar vad man generellt ska göra för att lyckas i livet drar dem själva paralleller till skolan. Lisa och Klara tar upp att få bra betyg och vara duktig i skolan så man kan få ett bra jobb, bra ekonomi och självförtroende är det som krävs för att kunna lyckas. Anledningen till att eleverna kan se en tydlig koppling mellan skola, framgång och lycka skulle kunna bero på att samhället de växer upp i har en hög socioekonomisk status. Det skulle även kunna bero på att de har välutbildade föräldrar och en studietradition med sig hemifrån, men eftersom vår undersökning är begränsad till intervjuer med eleverna kan vi inte dra några slutsatser gällande föräldrarnas utbildningsnivå eller studietradition.

Under pojkintervjun framgår det att de tydligt ser en koppling mellan skolan och framtiden och Gustav lyfter fram ”[att] asså det är ju som i till exempel dom asså dom fattiga som bor i Afrika som inte får gå i skolan dom kan ju inte räkna eller så så bra så då får man inte så enkelt jobb som dem som går i skolan får” och Samuel fyller i ”[att] de får ingen utbildning men vi får jättemycket utbildning här i skolan”. Vi uppfattar det som att eleverna även är medvetna om att möjligheterna till utbildning inte är självklart överallt i världen och att de således kanske förstår vikten av att gå i skolan. I flickintervjun talar Klara också om situationen på Afrikas horn, det samtalet hade en ekonomisk ingång men man kan tolka det som att även hon förstår att utbildning är en väsentlig faktor. Tjejerna har tidigare i intervjun talat om att det är viktigt att få bra betyg, vilket är genomgående i alla intervjuerna, för att senare i livet få en bra ekonomi. Att eleverna talar om bra betyg är således intressant för enligt

45

Arnman och Jönsson (1983:65) är betyg ett tidigt tecken på en social klassificering, för är man del av en högre grupp av socialtillhörighet leder det generellt sätt till ett bättre resultat i skolan. Men även om man skulle falla under det genomsnittliga, om man tillhör en högre socialgrupp, innebär det nödvändigtvis inte att det har allt för stor påverkan på valen och planerna man har inför framtiden (Arnman & Jönsson, 1983:150). Utifrån dessa uttalanden från tjejerna tolkar vi det härmed som att de kommer från de högre sociala skikten i samhället i enlighet med Arnman och Jönsson.

Således kan vi generellt tolka det som att elevernas tankar och planer inför framtiden till viss del kan bottna i Ziehes (2003:32) resonemang kring hur våra livsval härleds ur våra traditioner. Hur stor påverkan har studietraditionen hemifrån i elevernas val och planer inför framtiden? Utifrån vårt material kan vi tolka det som att eleverna förstår att de på ett sätt inte är begränsade i sina framtidsplaner och drömmar. Anna drömmer om att bli designer eller forskare, Gustav vill äga en restaurang, Klara vill jobba med hästar och om Samuel inte blir proffs inom någon sport vill han ha ett jobb på ett företag som kan ta honom ut i världen. Olika yrkesgrupper och utbildningar benämns och kan återigen tolkas som att eleverna, på grund av sin sociala position, har möjligheten att förverkliga sina framtidsplaner. Jönsson (1993:44) talar också om att utbildningssystemets uppbyggnad utgår i stora drag från kultursynen och värderingarna som finns i de övre sociala skikten vilket leder till att barnen som kommer ifrån dessa miljöer gynnas. Vilket i sin tur, enligt Jönsson, då bör innebära att om man är framgångsrik i skolan berättigas man till högre positioner i samhället.