Synsinnet
Det sinnet som enligt Hultén et al. (2008:96) är mest kraftfullt är synsinnet vilket även anses vara det mest förföriska. Detta visar sig i att fyra utav fem beslut människan tar grundar sig i synintryck. Genom design är det viktigt att skapa ”den genetiska koden”, en visuell helhet som kan komma till uttryck till exempel via logotyper, färger, utseende, förpackningar och symboler. Med design har varumärken som Absolut Vodka, Apple och BMW lyckas differentiera sig på marknaden och visualisera sin identitet (Hultén et. al 2008: 96). Designen av en produkt eller ett varumärke är för kunderna det lättaste sättet att uttrycka sin individualisering vilket flyttar fokus från funktionalitet till det estetiska och det emotionella.
Ljus bidrar till att skapa rätt stämning men kan även bidra till variation och förändring i servicelandskapet. Genom att belysa en produkt mer än en annan framhävs denna samtidigt som olika färg lyfter fram olika produkter. Även tema som sinnesuttryck påverkar konsumenterna, detta kan ge sig till uttryck genom, återkommande av företagets logotyp,
emotionella teman eller att skapa olika kulturella intryck utifrån autenticitet, tidsepok och geografiskt läge (Hultén 2008:107). Genom att grafiskt skapa en logotyp har företag möjligheten att förmedla dess identitet, image och värderingar (Hultén et. al 2008:108). Interiör genom utformning av servicelandskapet och exteriören i form av byggnaden, då inräknat entré, dörrar och skyltfönster, är enligt författarna (2008:109) även sinnesyttryck som gestaltar företagets image och identitet.
Luktsinnet
Doft har en stark påverkan på människan då det räcker med en svag förnimmelse av en doft för att väcka ett minne till liv och påminna om en känsla av en tidigare upplevelse (Hultén et. al 2008:53). Mycket av företags identitet och image, stärks och skapas av visuella medel. Författarna (2008:57) hävdar att det finns stora möjligheter för de företag som inser potentialen i att använda dofter för att uttrycka sin identitet och befästa sin image. Bilindustrin var tidig med att inse potentialen i detta, precis som med mycket annat inom sinnesmarknadsföring. Exempelvis finns det ”nybil” spray och Citroën erbjuder 9 olika kupédofter till deras C4 modell (Hultén et. al 2008:56).
Företag kan skapa en signaturdoft som har för avsikt att förstärka och tydliggöra varumärkets identitet Hultén et. al 2008:64). Enligt författarna (2008:58) är det viktigt att den doft företaget vill associeras till varumärket, måste vara produktlik. Vilket innebär att den har en naturlig koppling till varumärket eller produkten. Doft kan även påverka hur länge kunden stannar i en butik och deras konsumtions vanor. Detta exemplifierar författarna (2008:60) med att matvarubutiker idag ofta använder sig av ugnar ute i butiken för att sprida doften av nybakat bröd, vilket har lett till ökad försäljning. Luktsinnet som alla andra sinnen ska användas för att stärka företaget identitet och image genom att kommunicera vad företaget och varumärket står för (Hultén et. al 2008:65).
Smaksinnet
Smaksinnet har enligt författarna (2008:118) försummats inom marknadsföring. Precis som med luktsinnet var bilbranschen snabba med att involvera smaksinnet, även om det inte är direkt relaterat till produkten. Att ha möjlighet till en positiv smakupplevelse i bilen kan höja bilupplevelsen, exempelvis genom dryckeshållare (Hulten et. al 2008:132). Smaksinnet är nära kopplat till alla andra sinnen och i allra högsta grad till luktsinnet. Det som vi benämner som smakförnimmelser är i många fall luktförnimmelser, utan luktsinnet reduceras smaksinnet med upp till 80 procent. Även de andra sinnena påverkar smakupplevelsen,
känseln genom konsistensen, hörseln genom dess ljud, synen genom utseendet och lukt genom matens doft. Balansen mellan alla sinnena menar forskare är vitalt för att skapa en kulinarisk framgångsfaktor. Författarna benämner smaksinnet som ”individens totala
sinnesupplevelse” och möjligheterna till utveckling är oändliga och jämförelsevis outforskade
(Hultén et. al 2008:123-124). Miljön som smakupplevelsen åtnjuts i påverkar upplevelsen, då interiören måste överensstämma med imagen och identiteten som förväntas förmedlas.
Även namn är ett sinnesuttryck genom att det ger en beskrivande bild av vad som komma skall. Beskrivande och spännande namn exempelvis i menyer kan öka gästernas förväntningar och då samtidigt påverkar resultatet, ett fåtal ord påverkar på detta viset hela upplevelsen (Hultén et. al 2008:124). Genom ett större utbud av smaker kräver det även en höjd kunskap. Författarna (2008:126) exemplifierar detta genom att det inte längre räcker med att njuta utan många kunder vill veta varför de njuter, vilket kräver rätt resurser inom företaget.
Ljudsinnet
Ljud har traditionellt används inom marknadsföring via tv och reklam, dock har företag börjat inse ljudsinnets sanna potential inom marknadsföring (Hultén et. al 2008:76). Människan identifierar sig med ljud och framför allt med musik, genom mp3 spelare och iPods bär vi med oss musiken var vi än går. Även företag börjar identifiera sig genom musik och genom att använda sig av ett medvetet urval kan företag skapa en koppling mellan musiken, varumärket och kunden (Hultén et.al 2008:78). Forskare hävdar att en ljudupplevelse är det som skapar det mest bestående intrycket hos konsumenterna. Tempot i musik kan i servicelanskapet skapa en atmosfär som påverkar kunderna till att stanna längre eller tvärt om. I många fall används dock musik slumpmässigt genom radiokanaler, författarna yrkar på att företag ska använda sig av genomtänkt musik. Musik är en viktig aspekt för att hjälpa till att skapa den eftersträvade stämningen, vilket i sin tur skapar en del av upplevelsen (Hultén et.al 2008:82-84). Ljud kan även skapa uppmärksamhet genom att locka till sig kunderna. IKEA lyckades med detta genom att spela upp ljudet av vagnar som slogs samman, vilket resulterade i att färre kunder frågade personalen om var de var (Hultén et. al 2008:85). Genom att företag använder sig av kända människor kan de även skapa uppmärksamhet och identifiering till ett varumärke (Hultén et. al 2008:87).
Känselsinnet
Genom att kunna erbjuda kunderna en genomtänkt beröringsförnimmelse och känselupplevelse kan företag öka den fysiska och psykiska interaktionen till sina kunder (Hultén et. al 2008:140). I köpsituationer, val av varumärke och efter ett köp har kunden ofta en fysisk kontakt med produkten, vilket ger företag möjlighet att uttrycka sin image och differentiera sig genom känselupplevelser. Författarna (2008:142) exemplifierar det vitala med att kunna förmedla rätt intryck vid första beröringen, genom att jämföra det med ett handslag mellan människor. Den textur och material ett företag väljer att använda, förstärker kunders sinnesintryck av varumärket, detta genom form och förpackning men också i servicelandskapet. Olika material i servicelandskapet förmedlar olika känslor. Naturliga material som trä och läder uppfattas som varma och mjuka när glas och metall i motsvarighet uppfattas som kalla och hårda. Detta kan te sig tvärtom vi förpackning då glas anses symbolisera kvalitet, medan plast ses som enkelt och billigt (Hultén et. al 2008:145).
Genom att placera produkter tillgängligt i servicelandskapet förstärks känselupplevelsen. Detta har visat sig vara en viktig aspekt, då exempelvis mobiltelefoners köpkraft ligger mer i hur den känns i handen än hur den ser ut (Hultén et. al 2008:153). Genom att skapa genomtänkta känselupplevelser anser författarna (2008:150) att uttrycket, att ta på en känsla, är en möjlighet.
Empiri
Nedan presenteras den empiriska data som vi erhålligt genom intervju med våra informanter. Vi har valt att separetat dem för att läsaren ska ha möjlighet att skapar en personlig bild av de enskilda informaterna. En samlade utvärdering presenteras i analysen. Informanterna kommer att nämnas vid förnamn i kapitlet.