FKPL

Vid val av artiklar för mätning av operationstider, var FKPL den delprocess som var svårast att välja artiklar för. Då ytterst få likvärdiga artiklar tillverkas med ohärdad och härdad

tillverkningsmetod var det endast möjligheten att jämföra operationstider genom att konvertera nc-program för produkter till härdad respektive ohärdad tillverkning. Med hjälp av beredare och produktionstekniker togs några lämpliga artiklar fram. Dessa blev svarvbommarna som tillhör produktfamiljen U-lock eftersom de har en hög årsvolym, samt att deras program var lämpliga att konvertera. Dessa artiklar anses även ligga i mittpartiet av svårighetsgrad för bearbetning av plattlägen. För dessa artiklar uppmättes sedan cykeltider för varje diameter samt

tillverkningsmetod varefter bearbetningstid och ingreppstid kan fastställas för tillverkningsmetoderna.

5.3.2 SKPL

Vid svarvning komplett väljs artiklar att jämföras i de båda tillverkningsmetoderna efter deras diameter på råmaterial, färdigdiameter samt längd. En viss hänsyn tas även till att plattlägen skall likna varandra, men det anses vara de övriga faktorerna som inverkar mest på cykeltiden. Ett antal svarvbommar väljs efter dessa krav varefter tider mäts för respektive tillverkningsmetod. Ett snitt av dessa tider tas sedan fram som kan visa skillnaden för härdad respektive ohärdad

tillverkning.

5.3.3 SLR

Vid slipning mäts operationstider för de båda tillverkningsmetoderna på artiklar med samma slutdiameter och längd. Plattlägets utformning anses inte ha någon påverkan för operationstiden i denna process. För lämpliga artiklar som väljs, mäts sedan cykeltider för varje diameter samt tillverkningsmetod varefter genomsnittstiden för en operation kan beräknas.

5.3.4 RK

Vid riktning i T-120 linjen har cykeltider för riktning av bommar utförts av den operatör som utför riktningen.

5.3.5 BKH

Eftersom tillvägagångssättet vid borrning av kylkanal är lika för de båda tillverkningsmetoderna, kan mätningar av operationstider förenklas. En mätning som utförs för en viss längd och

kylkanalsdiameter hos en artikel, kan användas vid senare beräkningar för både härdad respektive ohärdad tillverkningsmetod.

6 Resultat

Med teorisiska referensramen som grund analyseras i detta kapitel först nuläget på avdelningen. Sedan presenteras konsekvenserna av ett metodval. I första delen presenteras resultatet av den värdeflödesanalys som utförts för att göra en grundlig kartläggning av material- och

informationsflöden samt produktionsledtider för de två tillverkningsmetoderna. Nästa del beskriver de aktiviteter som äger rum i olika delprocesser vid tillverkning av svarvbommar. Ytterligare presenteras resultatet av de undersökningar som gjorts för att fastställa vilka resurskostnaderna är för olika delprocesser. Även resultatet av de tidsstudier som utförts i de delprocesser som påverkas av ett metodval presenteras. Med tidsstudierna som grund

presenteras vilka konsekvenser ett metodval får för totala tillverkningstiden, antalet operatörstimmar samt resurskostnader. Som avslutande del på kapitlet redovisas en sammanställning som gjorts för att fastställa skillnader i kvalité mellan metoderna.

6.1 Värdeflödesanalys (VFA)

De studier som gjorts i syfte att kartlägga materialflöden, informationsflöden, fakta om delprocesser samt ledtider för tillverkningen på GVH4, har utförts med metoden

Värdeflödesanalys. Se bilaga A.1- T-120 linje, bilaga A.2- T-120 linje (utan BKH), bilaga A.3- T-121 linje samt bilaga A.4- Symboler VFA.

Kartläggningen har fastställt ledtiderna från råmaterialets ankomst till avdelningen fram till det att artiklarna har passerat sista delprocessen montering och avsyning (M+ASY). Ledtiderna har kartlagts för de tre flödena, T-120 linjen, T-120 linjen utan pipborrning samt T-121 linjen. Ledtiderna har med denna metod fastställts till ### dagar för T-120 linjen, ### dagar för T-120 linjen utan pipborrning (BKH) samt ### dagar för T-121 linjen. Eftersom de två

tillverkningsmetoderna och flödena utnyttjar samma maskiner i delprocesserna i tillverkningen (förutom i delprocessen riktning), visar kartläggningen att ledtiderna inte skiljer sig åt märkbart för metoderna. Detta eftersom ordrar från de olika tillverkningsmetoderna blandas framför varje delprocess och därför påverkas lika av kötiderna.

Då artiklar i T-120 flödena passerar delprocessen riktning innebär detta en extra delprocess i jämförelse med artiklar i T-121 linjen. Detta torde innebära att artiklar i detta flöde borde ha längre ledtid. Kartläggningen har dock visat att den verkliga situationen är en annan. Artiklar i T- 121 linjen transporteras till internlegoavdelningen två gånger som en konsekvens av

delprocessernas ordningsföljd vid tillverkningen. Då materialet i T-121 linjen får vänta vid ett extra tillfälle i internlegoavdelningen förlänger detta ledtiden. Av denna anledning har T-120 flödet kortare genomloppstid trotts att materialet passerar en extra delprocess.

Den värdehöjande delen av ledtiden vid tillverkning i de olika flödena varierar mellan artiklar. Denna har av de tidsstudier som utförts fastställts till ### - ### % av den totala ledtiden. Vid kartläggningen framkom att största delen av den icke värdehöjande tiden för de olika flödena uppstår när materialet väntar i inbufferten framför första delprocessen. Denna tid är enligt kartläggningen ### dagar för samtliga flöden på avdelningen dvs. mer än hälften av den totala ledtiden. Detta beror på att råmaterial beställs cirka en vecka före det att ordern skall påbörjas eftersom leveranstiderna för materialet kan variera. Största delen av den övriga icke värdehöjande tiden för material orsakas när material köar framför övriga delprocesser. Vid en undersökning av

kötider före delprocesser i tillverkningen, kan det konstateras att material får vänta längst framför SLR. Kötider framför delprocesser beror i stor del på storleken på mellanlagren, detta orsakas av det tryckande flöde som används inom avdelningen samt att flödena för de två metoderna skiljs och möts vid olika delprocesser. Av denna anledning uppstår lätt stora mellanlager framför delprocesser när materialflödet är komplext och svårt att planera.

En ytterligare orsak som bidrar till att öka ledtiderna är användandet av ”prioriterade order”. När lagernivåerna sjunker under en viss nivå för en artikel ändras statusen för denna order. Detta innebär att material för en order med lägre prioritet ställs åt sidan före delprocesser för att ge förtur åt ordrar med högre prioritet. Då lagertillgängligheten för avdelningen under tiden för denna studie under vissa tillfällen varit låg för ett flertal artiklar, har detta inneburit att systemet med ”prioriterade order” används i stor omfattning. Detta har inneburit att material för order med låg prioritet blivit stående under långa perioder framför olika delprocesser.

Ytterliggare information om varje delprocess som har ansets viktig har samlats in. Information om bemanning, skiftform har kartlagts för samtliga delprocesser, denna information kan avläsas i värdeflödesanalyserna i bilagorna A1, A2 och A3. För de delprocesser där maskinbearbetning sker har även information om ställtider samt maskinutnyttjande samlats in. För genomsnittliga ställtider i de olika tillverkningsstegen se bilaga J.4 eller bilagor för VFA (bilaga A1, A2, A3). För maskinutnyttjandet vid tillverkningsstegen se bilaga K.1.

6.2 Aktiviteter

I detta avsnitt beskrivs de aktiviteter som äger rum för att tillverka svarvbommar inom GVH4 samt vad resurskostnaderna för dessa aktiviteter är. Först presenteras hur aktiviteterna har indelats utifrån varje förädlingssteg samt mellanprocesser. Förtydligas skall att aktiviteter inte är valda för att skapa en abc kalkyl för att beräkning av produktkostnader. Fokus är istället satt på att skapa samband som visar på hur valet av tillverkningsmetod påverkar kostnaderna för resurserna.

6.2.1 Aktiviteter i SKPL

Vid analys av förädlingssteget SKPL kan det konstateras att det i huvudsak är tre aktiviteter som är nödvändiga att undersöka för att visa på den huvudsakliga kopplingen till resursförbrukningen beroende på tillverkningsmetod. Dessa aktiviteter har namngivits maskinbearbetning,

materialavverkning och maskinövervakning/tillgänglighetsåtgärder. Innebörden av dessa begrepp förklaras närmare i den text som följer.

Aktiviteten maskinbearbetning utgörs av den processen där svarvbommen under tillverkningen utnyttjar maskinernas tillgänglighet. Aktiviteten förbrukas olika av kalkylobjekten beroende på vilken cykeltid som krävs för att passera genom maskinerna. Cykeltiden är aktivitetsdrivande till denna aktivitet. Resurser kopplade till maskinbearbetning är maskinernas avskrivning, anspråk på lokalyta samt kostnad för reparationer och underhåll. Av dessa kostnader är det endast

reparationer och underhållskostnader som är kortsiktigt rörliga, övriga kostnader är på lång sikt föränderliga men kräver omfattande ingrepp i verksamheten.

För att hålla de två tillverkningscellerna i drift, krävs att en operatör övervakar de båda

Då maskinerna kräver ”övervakning” under den tid som ämnen bearbetas i maskinerna är det cykeltiden som är aktivitetsdrivande. Resurser som tas i anspråk av denna aktivitet är kostnaden för den operatörstid som är sammankopplad med tiden som krävs för att en operatör skall övervaka processen under en cykel.

Vid bearbetning av detaljer avverkas material, denna process har namngivits materialavverkning. Aktiviteten äger rum i både svarv- och fräsdel. Under materialavverkningsprocessen förslits de verktyg som används, för denna aktivitet är det därför verktygens ingreppstid i materialet som är aktivitetsdrivande. Resurser som förbrukas i denna aktivitet är den mängd förbrukningsverktyg som åtgår under den tid som dessa är i ingrepp i materialet. Ytterligare resurser som förbrukas är kostnader för de aktiviteter i de stödfunktioner som är associerade med att tillse cellen med verktyg. Aktiviteterna i stödfunktionerna är på grund av komplexitet och tidsaspekter inte utredda. Författarna anser emellertid att aktiviteterna inte skulle påverkas i någon större utsträckning beroende på metodval.

I cellens svarvdel förbrukas även skärvätska under verktygens ingrepp i materialet.

Resurskostnadens påverkan vid en övergång till enbart en tillverkningsmetod anses av författarna vara liten. Att utreda skillnaden är även förenat med en omfattande arbetsinsatts varför den inte tas upp vid senare beräkningar. Resurser som förbrukas av aktiviteten materialavverkning och som inom ramarna för projektet har varit möjliga att utreda är alltså de direkta kostnaderna för förbrukningsverktygen.

Omställning är en ytterligare aktivitet som är central i arbetet i SKPL. Denna aktivitet förbrukas emellertid lika oberoende om tillverkning sker med härdad respektive ohärdad

tillverkningsmetod. Omställningstider samt mängden omställningar skulle inte påverkas beroende på om en svarvbom tillverkades med härdad eller ohärdad metod. Resurser som förbrukas vi omställning är kostnaden för den operatörstid som krävs vid en omställning. Även kostnaden för de resurser som upptas i form av utebliven maskinbearbetning härleds hit. Då aktiviteten inte påverkas av valet av tillverkningsmetod tas denna inte upp som en egen post i vid kalkylering. Vid arbetet i SKPL ingår ett ytterligare antal aktiviteter, dessa utförs emellertid av operatören under den tid som han/hon är nödvändig för aktiviteten maskinövervakning/

tillgänglighetsåtgärder. Verktygsbyten skulle kunna klassas som en egen viktig aktivitet. Detta då den påverkas olika av de båda tillverkningsmetoderna. Författarna anser att den

resursförbrukning som är förknippad med aktiviteten inte är av sådan storlek att detta skulle motivera en särskiljning.

Övriga aktiviteter som äger rum i tillverkningssteget har ansets förbrukas i lika omfattning oberoende av vilken tillverkningsmetod som väljs. Resursförbrukning för dessa utgörs av kostnad för operatörstid. Aktiviteterna utförs under den tid som operatören samtidigt måste finnas

tillgänglig för aktiviteten maskinövervakning/tillgänglighetsåtgärder. Antagandet att dessa aktiviteter inte behöver iakttas görs därför med motiveringen att de inte påverkas av metodval samt att dess kostnad inte går att minska då aktiviteten

maskinövervakning/tillgänglighetsåtgärder är styrande för antalet operatörstimmar.

Det kan nämnas att för en situation där cykeltiden i SKPL skulle bli så kort att aktiviteter som undantagits inte hinns med under den tid som bearbetningsprocessen är i drift, så skulle

ytterligare aktiviteter kräva beaktning. Författarnas antagande kan göras då det råder en direkt orsak verkan samband mellan antalet operatörstimmar och mängden omställningar samt cykeltiden i maskinen.

6.2.2 Aktiviteter i FKPL

I förädlingssteget där bearbetning av svarvbommens plattläge utförs, återfinns ett flertal

aktiviteter. I likhet med SKPL är det emellertid bara ett antal aktiviteter som kräver beaktning för att visa på skillnaden i resursförbrukning beroende på val av tillverkningsmetod.

Som aktivitet återfinns maskinbearbetning vars aktivitetsdrivare kopplas till svarvbommarnas cykeltid i maskinen. Resurserna som förbrukas under den tid som bommen tar maskinen i anspråk är, avskrivningar, lokalhyra samt underhåll/reparationer. Underhåll och reparationer är här den kostnad som direkt kommer att påverkas av en ändring av tillverkningsmetod. De övriga kostnaderna går på lång sikt att förändra men kräver stora ingrepp i verksamheten, antingen i form av avyttringar alternativt nyinvesteringar i avdelningens maskinpark.

Då fräscellerna kräver övervakning av operatörer för att säkerställa drift, har aktiviteten

maskinövervakning/tillgänglighetsåtgärder identifieras i FKPL. Cykeltiden är aktivitetsdrivande. Resurser kopplade till aktiviteten är den operatörstid som krävs för att tillverkningscellen skall producera bestämd volym.

Omställningar är ytterligare en aktivitet som äger rum, denna aktivitet förbrukas dock lika, oberoende av vilken tillverkningsmetod som väljs. Att utreda aktivitetsvolym samt kostnad anses därför inte nödvändig för kalkyleringen.

Utöver dessa aktiviteter har bland annat ytterligare de centrala aktiviteterna, manuell gradning, kontrollmätning och verktygsbyten identifierats. Efter undersökningar görs bedömningen att det inte är nödvändigt att iaktta dessa vid en ekonomisk jämförelse av tillverkningsmetoderna. Aktiviteterna utförs under den tid som operatören skall finnas tillgänglig för

maskinövervakning/tillgänglighetsåtgärder. Vid en övergång till enbart en av

tillverkningsmetoderna behöver bemanningen för FKPL fortfarande vara densamma. Antalet verktygsbyten skulle emellertid variera beroende på vilken metod som väljs men inte i någon omfattning som förändrar bemanningsbehovet.

Den manuella gradningen är en aktivitet som kan anses som styrande för den resursinsats som krävs i form av operatörer. Enligt intervjuer skall de bommar som tillverkas i ohärdat tillstånd få större mängd grader vid bearbetning. Graderna på ohärdade bommar anses även vara besvärligare att avverka för hand. Författarna har konstaterat att uppfattningen kan grunda sig i att produkter som bearbetas i ohärdad tillverkningsmetod har äldre nc-program. Produkter som bearbetas i härdad metod är införda under en senare tid.

Vid intervjuer med beredare menas det att vid ett införande av ”förbättrade” program skulle mängden grader bli densamma efter bearbetning i de båda metoderna. Vad som kvarstår är då den aspekten att graderna skulle vara besvärligare att avlägsna manuellt på bommar i någon av

metoderna. Från den enkät/tidsstudie (se bilaga P.1) som utförts för att kontrollera tidsåtgången vid manuell gradning, kombinerat med författarnas observationer, gör författarna bedömningen

att denna inte skulle förändras i någon omfattning som påverkar bemanningsbehovet, vid valet av en tillverkningsmetod. Författarna anser därför att det är

maskintillgänglighet/tillgänglighetsåtgärder som styr mängden operatörstid som är styrande aktivitet för resursförbrukningen av operatörskostnad.

6.2.3 Aktiviteter i SLR

I slipcellerna har aktiviteterna maskinövervakning/tillgänglighetsåtgärder, maskinbearbetning, materialavverkning samt omställningar identifierats. Maskinövervakning/tillgänglighetsåtgärder av operatören är nödvändiga under hela slipprocessen och cykeltiden är därför utgångsläget för aktivitetsdrivaren till denna aktivitet. Resurser som är kopplade till aktiviteten är

förädlingsstegets anspråk på operatörstimmar.

Materialavverkning sker i sliparna vid slipskivans ingrepp i materialet. Alla de bommar som går genom slipcellerna är härdade. Det finns dock en viss skillnad i hårdhet från härdningen. Vilken skillnad detta ger på förslitningen av slipskivan är dock svår att påvisa. Den stora skillnaden torde ligga i skillnaden i slipmån som finns på bommarna i de två T-linjerna. Då kostnaden för

slipskivor är förhållandevis låg, bedöms att aktiviteten materialavverkning i sliparna inte är värd att analysera.

Aktiviteten omställningar förbrukas lika oavsett om tillverkning sker med härdad eller ohärdad metod. Aktivitetsdrivaren här är antalet omställningar. Då aktiviteten inte påverkas av metodval anser författarna att denna aktivitet kan frånses.

Utöver detta tillkommer som i övriga tillverkningssteg ett antal aktiviteter som kan frånses, exempelvis, kontrollmätning och materialhantering. Att dessa frånses motiveras med att dessa utförs under den tid som operatören finns tillgänglig för aktiviteten

maskinövervakning/tillgänglighetsåtgärder. Förtydligas kan att operatörstiden är direkt kopplad till aktiviteten maskinövervakning/tillgänglighetsåtgärder.

6.2.4 _{Aktiviteter i RK}

Delprocessen riktning utförs endast på bommar som tillverkas med den ohärdade

tillverkningsmetoden (T-120 linjen). Alltså kan hela kostnaden för riktningsoperationen härledas till den ohärdade tillverkningsmetoden. I riktning är det endast riktoperationen som ses som en aktivitet. Denna aktivitet har cykeltiden för riktning som aktivitetsdrivare. Resurser som är kopplade till riktning är underhåll/reparationer av maskinen samt kostnaden för den operatörstid som åtgår för riktning av bommarna.

6.2.5 Aktiviteter i BKH, M+ASY

För att kartlägga vilka förändringar i resursförbrukning beroende på vilken tillverkningsmetod som använd är det inte nödvändigt att kartlägga aktiviteter och aktivitetsdrivare i BKH samt M+ASY. Detta då en övergång till någon av metoderna inte skulle påverka dessa

tillverkningssteg. Som tidigare nämnts sker pipborrningen i ohärdat tillstånd för de båda T- linjerna, därav oförändrade förutsättningar.

6.2.6 Internlegoaktiviteter, kostnadsfördelning

För de tillverkningssteg som sker på internlego var meningen att författarna skulle begränsa sig till att använda den kostnadsfördelning som används idag. Detta då det vid val av

tillverkningsmetod kommer att debiteras kostnad på samma sätt som idag, oavsett vilken tillverkningsmetod som väljs. En översiktlig undersökning över hur arbetet bedrivs på internlegoavdelningen har emellertid gjorts, se avsnitt 3.2.6 & 3.2.7. Från detta kan det

konstateras att bommar som går i T-121 linjen borde uppta större resurskostnad i härdningen då den relativa massan av material per bom i härdugnen är högre än för bommar som härdas efter bearbetning. Vid jettaliseringssteget upptar däremot bommar i T-120 linjen utrustningen i högre grad än bommar i T-121 linjen. Bommar i T-121 linjen kräver dock mer resurser för hantering (i och urlastning till palleter/galgar), detta då dessa bommar flyttas till avdelningen två gånger. Vid undersökningar som gjorts över vilken kostnad som debiteras för olika bommar har det framkommit att det finns vissa oklarheter i debiteringssystemet. Det råder bland personalen delade meningar om vad som ligger till grund för kostnadsdebiteringen. Det har dels framkommit att kostnaden skall grundas på tiden det tar för operatörer att ”plocka” detaljer i

internlegoavdelningen. Detta visar sig inte alltid stämma enligt beräkningssystemet. En sådan beräkning torde leda till att artiklar i T-120 linjen erhåller en lägre kostnad för internlego. Det har emellertid visat sig att artiklarna oftast debiteras en högre kostnad. Oklarheter gäller också

delprocessen KLISKY, artiklar som inte passerar denna delprocess debiteras ibland med en högre kostnad än de som faktiskt passerar processen, vilket logiskt sett borde vara tvärt om. Kostnad för omställningstid i internlego har också visat sig variera, vissa artiklar beläggs med en kostnad för detta emedan andra inte gör det. Av dessa anledningar är det därför oklart hur en övergång till en av metoderna skulle påverkar debiteringskostnaden. För att utreda skillnaden i internlegokostnad måste systemet för hur kostnaderna beräknas, utvärderas. På grund av dessa anledningar görs i kalkylen ingen fördelning av dessa kostnader. Resursförbrukningen torde emellertid skilja sig åt beroende på vilken tillverkningsmetod som väljs.

6.3 Resurser

I dagsläget fördelas avdelningens kostnader på ett antal kostnadsställen. Dessa kostnadsställen är gemensamma för alla tillverkningssteg i flödesgruppen. I avsnitt 5.8 presenteras en uppdelning av resurserna på respektive tillverkningssteg. Författarna tar även upp de svårigheter som har funnits med att kartlägga vart resursförbrukningen i produktionen sker. Även resultatet av de

undersökningar som ansågs nödvändiga för att kartlägga hur resurskostnader på avdelningen fördelar sig presenteras.