Karläggningen av avdelningens kostnader med dagens volymfördelning är viktig för att kunna visa hur ett val av tillverkningsmetod skulle komma att påverka produktionskostnaden vid ett metodval. Enligt det ekonomiska utfallet till och med den sista september 2008 förväntas att GVH4s resursförbrukning skall uppgå till cirka ### kr. Efter de undersökningar, uppskattningar och beräkningar som författarna gjort, kommer resursförbrukningen under 2008 indelat efter tillverkningsstegen att se ut som i diagram 6.1 nedan.
Diagram 6.1. Resursförbrukning GVH4, fördelat på tillverkningssteg
Från diagram 5.1 kan det konstateras att det är tillverkningssteget för bearbetning av bommarnas plattläge som upptar stora delar av avdelningens totala resursförbrukning. Anmärkningsvärt är att allokeringen för avdelningens produktionsplanering är låg. Detta kan förklaras med att
lönekostnader som borde kostnadsföras hit inte finns med i den ekonomiska redovisningen. Detta skulle kunna beror på personalomständigheter som gör att lönekostnaden bokförts utanför den ekonomiska uppföljningen för GVH4. Något vidare arbete med att utreda detta har inte gjorts då resursförbrukningen inte kommer att påverkas av ett metodval.
De kostnader som inte varit möjliga att fördela till ett enskilt tillverkningssteg, har klassats som övriga kostnader. Att denna stapel kan tyckas anmärkningsvärt hög, beror delvis på den svårighet som finns i att spåra kostnader för resursförbrukningen. Författarna har emellertid ansett att kostnader som fördelats hit inte kommer att påverkas av ett metodval, eller att en förändring är svår att påvisa.
6.5.1 Operatörskostnad
De undersökningar som utförts visar att med dagens volymfördelning mellan
tillverkningsmetoderna beräknas att antalet operatörstimmar som krävs för att tillverka
årsvolymen av svarvbommar kommer att uppgå till cirka ### timmar under år 2008. Kostnaden för dessa operatörstimmar beräknat på de kostnader som kan härledas till operatörer beräknas uppta cirka 38 % av de totala kostnaderna. Utifrån bemanningen och skiftgången för de olika tillverkningsstegen har resurskostnaden för operatörer vid de olika förädlingsstegen fördelats (se bilaga O.1). En genomsnittlig kostnad per timme för operatörer har även beräknats, denna baseras på totala antalet operatörstimmar och den totala kostnaden som relateras till operatörerna.
Framhållas kan att denna kostnad innehåller övertid och ersättning för obekväm arbetstid. Övertid och ob- ersättning har således fördelats på tillverkningssteg där denna inte skall fördelas.
I diagram 6.2 nedan visas hur den uppskattade resurskostnaden för operatörer fördelar sig på de olika tillverkningsstegen. Tillverkningssteget där plattläget bearbetas upptar den största
operatörskostnaden. Resurskostnaden för SLR borde enligt gjorda observationer vara högre och resurskostnaden i RK borde vara lägre. Detta på grund av att riktoperatören ofta alternerar mellan tillverkningsstegen.
Diagram 6.2. Dagens fördelning av resurskostnaden för operatörer
6.5.2 Verktygskostnad
De undersökningar som utförts visar att den ekonomiska uppföljning som används idag, inte visar hur resurser i form av verktyg fördelar sig på tillverkningsstegen på GVH4. För att fastställa vad de ungefärliga resurskostnaderna är för förbrukningsverktyg i förädlingsstegen FKPL, SKPL, SLR, BKH samt RK, har därför den dokumentation över verktygsbeställningar som finns tillgänglig undersökts. Verktyg beställs i dagsläget till GVH4 på tre olika sätt, från förråd, via mail från avdelning GDC samt via inköpsavdelningen.
Verktygsbeställningar från förrådet på GV utförs via ett internt datasystem (Coför). De utdrag som finns tillgängliga innehåller varunummer, en kort benämning samt pris på beställda artiklar. För att sortera förrådsuttagen och tillföra dessa till rätt tillverkningssteg, krävs att artikelnummer för alla förbrukningsverktyg i de olika tillverkningsstegen sammanställs. Med de sammanställda artikelnumren har kostnaderna fördelats till de olika förädlingsstegen (se bilaga B.1).
Sammanställningen har baserats på de beställningar som gjorts under en period på 24 veckor. Vid beräknad årsförbrukning baserad på den sammanställda 24veckorsperioden, blir resultatet av kostnaden snarlik den som redovisas i den ekonomiska redovisningen över förväntad förbrukning (se bilaga B.3).
Verktygsbeställningar som skickas via e-post till GDC från olika avdelningar inom GV finns dokumenterade i pärmar. De dokumenterade beställningarna sparas i cirka 3 månader vartefter de kasseras. I de beställningar som är gjorda går artikelnummer att utläsa. En kartläggning har därför utförts över de kvantiteter av förbrukningsverktyg som beställts till de olika förädlingsstegen på GVH4. En prognos har sedan gjorts som baserats på de genomsnittliga beställningarna under perioden på tre månader (se bilaga B.2 & bilaga B.3).
Den undersökning som gjorts för de förbrukningsverktyg som beställs via inköpsavdelningen visar att endast ett fåtal beställningar skett. Från denna avdelning beställs endast specialverktyg. Beställningstillfällen som kunde konstateras i dokumentationen var dock få till antalet varpå en prognos för årsförbrukningen torde bli missvisande samt ej påverka de totala resurskostnaderna för förbrukningsverktyg i någon stor utsträckning.
För förädlingssteget SKPL där få sorter av skär används och där förslitningstiden för dessa är kända för svarv- samt fräsdel har en beräkning gjorts för årsförbrukningen. För svarvdelen finns
tillgänglig information om vilket antal artiklar ett skär kan bearbeta, beroende på bomdiameter samt tillverkningsmetod. Priser för skär har fastsällts och en beräkning har gjorts med
prognoserna för årsvolymer av svarvbommar (se bilaga L.1). För fräsdelen har inställningarna för de parametrar som registrerar när skär är utnötta undersökts. Ingreppstider vid bearbetning i fräsdelen för olika artiklar samt tillverkningsmetoder har sedan fastställts. Utifrån detta har en beräkning gjorts för den ungefärliga årsförbrukningen av skär som åtgår vid tillverkningen av svarvbommar enligt årsprognosen (se bilaga L2 & bilaga L3).
För de verktyg som inte är förbrukningsverktyg har antagandet gjort att mängden
förbrukningsverktyg torde hänga samman med antalet verktygshållande verktyg. Antagande har verifierats genom att kontrollera mängden verktygshållande verktyg vid varje tillverkningssteg. De kostnadsställen som upptar övriga verktyg kan emellertid innehålla kostnader för fixturer och dylikt. Då verktygen inte köps in löpande är det inte möjligt att genom prognoser göra någon uppskattning över vilken kostnad som skall fördelas. Kostnaden påverkas dock inte av tillverkningsmetod, då antalet verktygshållande verktyg beror av bommarnas geometriska utformning.
I diagram 6.3 nedan ses avdelningens fördelning av förbrukningsverktyg, baserat på beräkningar (bilaga B.1, B2, B.3, L1, L2 samt bilaga L3). I diagrammet ses att verktyg i högsta grad förbrukas i tillverkningssteget för bommarnas plattläge.
Diagram 6.3. Resursförbrukning av förbrukningsverktyg GVH4
6.5.3 Avskrivningar
Kartläggning av vad maskinernas avskrivningar kostar GVH4 är gjorda med utdrag från ekonomiavdelningen. Den ekonomiska livslängden är för investeringar i maskiner på GVH4 är 10 år. Avskrivningarna görs med ett lika stort belopp årligen under 10 år (linjär avskrivning). Med utdragen har författarna sammanställt avskrivningskostnaden för avdelningens maskinpark (se bilaga E.1). Diagram 6.4 visar avskrivningskostnaden fördelat på avdelningens
Diagram 6.4. Avskrivningar GVH4
6.5.4 Underhåll
En sammanställning av underhållskostnaden för GVH4s maskinpark har gjorts med utdrag från underhållsavdelningens datasystem. Sammanställningarna visar underhålls- samt
reparationskostnader för arbete utfört av GVA, detta för separata maskiner på GVH4. Utdragen visar både materialkostnad samt kostnad för arbetstimmar (sammanställning, se bilaga C.1 & C.2).
De undersökningar som gjorts av utdragen från GVA visar dock att kostnader inte
överensstämmer med den totala kostnaden för underhåll samt reparationer som redovisas i den ekonomiska uppföljningen för GVH4. Vid en granskning av inköpsavdelningens debiteringar till kontot för GVH4 har det konstateras att reservdelar även köps in denna väg. Detta visar att alla kostnader för underhåll och reparationer inte kan identifieras via utdragen från
underhållsavdelningen. Det framkommer emellertid vid intervjuer att kostnader för inköpt material till underhåll skall registreras i underhållssystemet, men att detta i vissa fall blir missas. Vid fördelning av kostnader för underhåll har därför bara den del som gått att kontrollera, fördelats till respektive tillverkningssteg. Att göra någon prognos för att uppskatta hur
årsförbrukningen för underhållett på avdelningen fördelat till tillverkningsstegen går inte att göra med det underlag som författarna förmått sammanställa. I diagram 6.5 nedan visas härledd resursförbrukning till tillverkningsstegen, stapeln för ej identifierat underhåll kan anses anmärkningsvärt hög. Stapeln innehåller kostnader för underhåll som utförts på avdelningens maskiner, men det har efter intervjuer även framkommit att den kan innehålla kostnader för maskinflyttar (stapeln för ej identifierat underhåll visar även prognostiserad underhållskostnad under 2008 utifrån kostnadsutfallet till 2008-11-01 som inte fördelats pga. nämnda orsaker).
Diagram 6.5. Underhålls- och reparationskostnader GVH4
6.5.5 Lokalyta
För att utreda kostnaden för de lokalytor förädlingsstegen tar i anspråk, har storleken på de totala lokalytorna för GVH4 beräknats. Via den ekonomiska uppföljningen har det fastställts att GVH4 kommer att debiteras med en kostnad för lokalytan som uppgår till cirka 8 % av den totala kostnaden för år 2008. Maskinernas anspråk på lokalyta har sedan uppmäts. En kostnad baserat på utnyttjandet av kvadratmeteryta har fördelats till de olika tillverkningsstegen (se bilaga D.1).
6.5.6 Övriga resurser
De tidigare uppräknade resurskostnaderna hos GVH4 är de som utgör den största kostnadsmassan för avdelningen. Utöver dessa tillkommer ett antal kostnader som är obetydliga i förhållande till de uppräknade. Uppskattningar har gjort över hur dessa fördelar sig på tillverkningsstegen, inga närmare undersökningar har gjorts på grund av det tidsödande arbete som visat sig nödvändigt för att kartlägga de mer väsentliga kostnaderna. Kostnader som inryms under dessa övriga resurser, anses vara kostnader som inte kommer att påverkas eller i liten grad kommer att påverkas av ett metodval.
Kostnad för skärvätska, smörjmedel samt rengöringsmedel är några av dessa kostnader. Undersökningar som gjorts för att kontrollera hur olika tillverkningssteg påverkar dessa
kostnader, har visat att en noggrant uppdelning är svår i dagsläget. Ingen närmare undersökning har därför gjorts för att fastställa hur fördelningen av dessa kostnader skall göras. Kostnaderna har istället fördelats jämnt på de aktiviteter som förbrukar resurserna (se bilaga F.1).
Kostnaden för avdelningens datorer är ytterligare en resurs som inte påverkas av ett metodval. För att ändå återge bilden av kostnadsfördelningen på avdelningen har datorkostnaden fördelads på ett sådant sätt att där en dator kan kopplas till ett förädlingssteg, så hänförs kostnaden dit (bilaga G.1).