I detta avsnitt presenteras en sammanställning av kvalitetsaspekter som undersökts för
tillverkningsmetoderna. I detta arbete har inte någon fördjupning skett inom detta område utan bara en sammanställning av fakta har utförts. Denna sammanställning kommer sedan att utgöra en grund för avsnittet slutsatser och rekommendationer.
6.8.1 Hårdhet
Vid härdning och anlöpning av svarvbommar är det viktigt att materialet erhåller en specifik hårdhet i plattläget. När svarvbommarna konstrueras bestäms vilken hårdhet materialet på bommarna behöver för att klara de påfrestningar som uppstår vid användning. Eftersom
användningsområdena för svarvbommar varierar så är även kraven för hårdhet i materialen olika. De två tillverkningsmetoderna som används vid tillverkning av svarvbommar vid GVH4 har olika förutsättningar när det gäller att uppnå hårdheter.
Enligt intervjuer som utförts har det framkommit att tidigare undersökningar visar hur det med dagens produktionsutrustning finns en gräns för vilken hårdhet ämnen som skall bearbetas får erhålla vid härdning och anlöpning. Denna gräns anses idag ligga vid ## HRC. Enligt
undersökningarna anses det på Sandvik inte lönsamt ur ett produktionsekonomsikt perspektiv att bearbeta material i SKPL och FKPL som ligger över denna gräns. Detta då
avverkningshastigheterna måste sänkas varpå cykeltiderna stiger samt att slitaget på verktyg och skär ökar.
Vid en kartläggning av vilka krav på hårdhet i plattlägen som finns för olika artiklar, framkom att de bommar som i dagsläget tillverkas med den ohärdade metoden måste erhålla en hårdhet över ## HRC. De som tillverkas med den härdade metoden har krav på hårdhet som ligger under ## HRC. Ohärdad bearbetningsmetod • U lock ## ± # HRC • P- Hävarm ## ± # HRC • P- Kilhållare ## ± # HRC • C- Hållare ## ± # HRC • S- Hållare ## ± # HRC Härdad bearbetningsmetod • S- Hållare ## ± # HRC • RC- Hållare ## ± # HRC
Eftersom artiklar som tillverkas med den ohärdade metoden härdas efter bearbetning i FKPL samt SKPL är en hårdhet över ## HRC möjlig att uppnå. Detta innebär att det i dagsläget inte kan tillverkas svarvbommar enbart med den härdade metoden. För att detta skall bli möjligt i en framtida situation måste således kraven på hårdhet för vissa artiklar sänkas, alternativt att det investeras i produktionsutrustning som med lönsamhet klarar bearbetning i hårdare material (oklart är om sådan utrustning finns).
6.8.2 Formförändringar i härdning och anlöpning
Vid härdning och anlöpning sker formförändringar i de stålämnen som bearbetas till svarvbommar. Artiklar som tillverkas med den härdade metoden härdas och anlöps före
bearbetning av delar där toleranser är viktiga. Detta innebär att måtten på de färdiga produkterna blir mer ”exakta”. Artiklar som tillverkas med ohärdad metod härdas och anlöps efter
bearbetning. Detta innebär att förändringar sker av toleranser som erhållits vid bearbetning. De intervjuer som utförts angående formförändringar i härdning och anlöpning har visat att det i dagsläget finns oklarheter över hur artiklar påverkas. Det har framkommit att tidigare
undersökningar har gjorts där artiklar uppmätts före och efter delprocessen härdning och anlöpning för att se hur stora formförändringar blir. Ingen utvärdering har dock utförts för att fastställa vilka konsekvenser dessa formförändringar får för artiklarnas användningsområden. Som en konsekvens av formförändringar måste artiklar i den ohärdade metoden riktas. Intervjuer har även gjorts för att försöka fastställa denna delprocessens inverkan på artiklars kvalité. Dessa har visat att någon utredning inom detta område inte utförts. Således finns oklarheter för vilka kvalitetsskillnader som finns mellan metoder i dagsläget.
6.8.3 Kassationer
För att jämföra om det föreligger någon skillnad i felkostnader mellan metodernas
tillverkningsprocess undersöktes antalet kassationer. Det material som finns tillgängligt för att undersöka antalet kassationer på GVH4 lagras under en viss tidsperiod. Som underlag för
undersökningen kontrollerades därför antalet kassationer under en period på 12 veckor. Resultatet från denna undersökning visade dock att det inte finns någon större skillnad mellan de två
metoderna vad det gäller kassationer. Under tidsperioden som undersökningen omfattade visade det sig att totalt ### st bitar råmaterial tagits ur lagret före första delprocess i T-120 linjen samt ### st bitar i T-121 linjen. Av dessa hade 6,5 % av kasserats i tillverkningsprocessen för T-120 linjen . För T-121 linjen visade samma undersökning att 6,7 % kasserats (se Bilaga M.1 och bilaga M.2).
7 Slutsatser och rekommendationer
I följande kapitel redovisas författarnas slutsatser från resultatet av examensarbetet. Med studiens målsättning som utgångspunkt presenteras sedan förslag på fortsatt arbete som kan utföra, för att skapa underlag vid kommande beslut om valet av tillverkningsmetod.
Utredningen av de ekonomiska aspekterna vid val av tillverkningsmetod för svarvbommar har resulterat i en översikt av de ekonomiska konsekvenser som följer ett val av tillverkningsmetod. Studier som utförts visar att en övergång till att bearbeta i ohärdade ämnen förorsakar mindre totala resurskostnader för de aktiviteter som äger rum i de olika tillverkningsstegen medan en övergång till bearbetning i härdade ämnen ökar den totala resurskostnaden. Skillnaden för den totala resurskostnaden beroende på om valet görs att tillverka i ohärdat respektive härdat material blir enligt studien cirka 6 %.
Vid en kartläggning av hur de två tillverkningsmetoderna påverkar resurskostnader för aktiviteter har det framkommit att de största skillnaderna finns i form av verktygsförbrukning samt antalet operatörstimmar. Kostnader som dock även påverkas men som författarna inte lyckats utreda är underhåll och reparationskostnader samt kostnader för övriga förbrukningsvaror (skärvätska, smörjmedel osv.). Dessa kostnader torde emellertid inte påverka resurskostnaderna i någon större utsträckning men bör ändå tas hänsyn till innan ett beslut tas. Detta gäller även stödfunktioner inom företaget som t.ex. förråd, interna materialtransporter samt inköpsfunktionen.
Något som även bör uppmärksammas vid ett eventuellt val att övergå till enbart en av metoderna, är hur kapaciteten påverkas. Vid en eventuell volymökning skulle valet av den ohärdade
bearbetningsmetoden vara fördelaktigt. Detta då denna metod klarar en större volymökning innan nyinvesteringar i produktionsutrustningar måste göras. Utifrån ett ekonomiskt perspektiv borde tillverkningen utifrån studiens utfall ställas om till bearbetning i ohärdat tillstånd.