Patient/brukarperspekt
6.3.3 Fokusgruppsintervju med Mammagruppen
Analys av fokusgruppsintervju med Mammagruppen (se tabell 6.3.2.1) visar att de var mycket nöjda med det aktuella projektet där de lärde sig hur de ska ta hand om barnet till exempel ”hur man badar barnet, ger massage, om amning och om barnets tänder” eller ”Hur ska vi göra om barnet blir andfått och hur kan man göra hemmet barnsäkert”.
De säger att de gärna kommer att rekommendera ”Mammagruppen” till andra blivande förstagångsmammor.
De intervjuade kvinnorna var inte nöjda med bemötandet och behandlingen de får av sin vårdcentral och känner sig besvikna på vården. En berättar:
7 Mammagruppen – Ett projekt som pågick i en av de aktuella verksamheterna där mammor med
somalisk bakgrund fick delta och ställa frågor som bland annat berör kvinnohälsa och preventivmedel till vårdpersonalen. De träffades en gång i veckan under sex månader och det fanns tolk som hjälpte till med kommunikationen.
Definition av vård på lika villkor
Rättvis behandling och bli bemött som en
person
Att de lyssnar på mig och vad jag
har att berätta och blir tagen på
allvar
Förändringar under de senaste två åren vid
VC de besöker Nöjd med ökad tillgänglighet och bättre information (i de två berörda verksamheterna) Har inte märkt något förändring
Hur kan vården blir mer jämlik?
Tolknärvaro när det behövs och
önskas
Kunna träffa samma läkare
Mer tid hos läkare
Bättre kommunikation - telefonsvarare fungerar inte för alla Öka mångfalden inom vårdpersonal
Vad är det som patienter/ brukarna är missnöjda
med?
Vården ska vara till för alla och inte vara bara för
dem som har en bra story och kan
förmedla den
Vården ska anpassa sig till patienternas/bru-
karnas behov och inte tvärtom
62
Det är stor skillnad om ens barn blir sjukt i vårt hemland och här … Där hemma, om ditt barn skulle bli sjukt, så skulle de få behandling. Här tar man ett jättesjukt barn till vårdcentralen och där säger de ta det hem… de bara känner på huden och säger att barnet inte är uttorkat än. När barnet blir uttorkat, säger de ta den till Eskilstuna! Då sticker de barnet och ger det vätska men innan dess så skiter de i barnet. Varför vänta tills det går så långt? De hjälper inte, man får ingen hjälp, förrän barnet nästan är döende. Här på familjecentralen säger de att jag ska söka till vårdcentralen och vårdcentralen säger att vi ska ta kontakt med ett familjedaghem …
En annan lägger till:
De behöver inte skriva ut medicin, de kan åtminstone bemöta en med respekt och värdighet. När man kommer med ett barn som nästan ser livlöst ut och man är orolig, det minsta de kan göra är åtminstone, möta din oro. Titta på barnet och sen förklara varför de tycker att du ska gå tillbaka hem …”. (Mumlande av medhåll från resten av gruppen).
Till svar på frågan om de har märkt någon förändring/förbättring på sin vårdcentral de senaste två åren säger de att de har varit i kontakt med vårdcentralen när de fick barn, det vill säga för lite drygt ett år. De tycker vårdpersonalen beter sig på olika sätt när de är i ”Mamma- gruppen” och när de är i tjänst på vårdcentralen.
En säger:
Trevliga så länge man inte behöver medicinsk hjälp eller annan hjälp, då visas deras verkliga jag. Precis som ni säger man kommer med en svårt sjuk bebis så bli man hemskickat … det är som att de ha två olika verkligheter/ansikten.
Till svar på frågan om hur de definierar jämlikhet i vård säger en deltagare ”För mig betyder det rättvis behandling … ibland undrar jag om det är på grund av språkbrist som de be- handlar folk på detta sätt”.
En annan tillägger:
… att behandla människor lika … man ska bemötas som de bemöter svenskarna, få samma (medicinsk) behandling som de svenska så att man känner sig trygg och motiverade. Men om man behandlas annorlunda, då känner man sig inte motiverad till att besöka en vård- inrättning. Man bli rädd och tänker...”det finns ingen vits att söka vård. Det kan hända att du har mycket besvär men bestämma att bara hålla dig hemma.
En del tycker att ojämlikhet kan uppstå på grund av språkförbistring. En säger ”När du inte förstår språket kan du intala dig många saker ... tolka allt som negativt” men en annan del- tagare tycker det inte bara handlar om språk”. Ibland har man en person som kan språket med sig men ändå behandlas man annorlunda … det kan vara både språkförbistring men också personalens attityder mot oss”.
Deltagarna i intervjun är nöjda med tillgängligheten så länge man kan ringa och boka tid, ”Alla får tid efter att ha bokat” och ”Att vårdcentralen har nu öppet på helgerna så att man kan få även tid på en lördag”.
63
Enligt intervjudeltagarna kan vården bli mer jämlik om ”De lyssnar ... och tar oss på allvar …” och ”Bli bemött som en person och inte bli fixerad på att man är Somali... ja de ser Somali... språksvårigheter”.
En annan mamma tillägger att ibland när man besöker vårdcentralen på helgen kan det vara svårt att boka tolk och det kan skapa irritation för båda sidor då man inte kan kommunicera. En annan faktor som deltagarna i intervjun pekar på är tiden vid besök. ”Det är alldeles för kort tid. Det behövs mer tid, tolken ska ha mer tid ... Så att man kan få tid för att säga det man vill säga”. En annan bekräftar genom att lägga till ”Det är sant. Tiden är för kort ... man lämnar ofta vårdcentralen utan att känna sig nöjd. Mötet är för kort”.
En deltagare tycker väntetiden när man ringer och de ska ringa tillbaka är för lång när det gäller barn” Det värsta är när man ringer sen får jag besked att de ringer tillbaka om två till tre timmar. Hur ska man orka vänta så länge? Barnet kanske inte klarar en så lång väntan ...”.