Intervju med patienter/brukare

De flesta intervjuade är nöjda med tillgängligheten och upplever inte någon stor förändring de senaste två åren. En positiv förändring som har hänt och som de intervjuade brukarna från denna vårdcentral pratar om är det nya nummerlappsystemet samt ett drop-in-system. En intervjuperson säger ”Det känns det bättre nu ... det känns att personalen har mer kon- troll nu” och en annan säger ” Det är snabbare nu på morgonen när man ringer”. Enligt en del intervjuade kan drop-in-systemet underlätta för de som inte kan kommunicera via en telefonsvarare.

De flesta är också nöjda med bemötandet ”De pratar bra med en och är vänliga. De ler och man känner sig välkommen” och en annan säger ”De lyssnar mer”.

Dock en är inte nöjd med information man får när man kommer med ett sjukt barn till vård- centralen. Hon säger ” Ibland känns det som att de säger … ta Alvedon så bli det bättre ... men man få inte veta exakt vad det är ... man bli orolig ... vaddå ta bara Alvedon? ... man vill veta exakt vad det är”.

En annan mamma (svenskfödd) med sjukt barn berättar också om hur svårt hon hade för att få tid för sitt sjuka barn. Hon säger

Om man är orolig så ska man känna att man är väl mottagen även om det inte är stort. För att det kan ju vara både stort och litet men är man orolig så är man ju orolig då vill man ha svar på sina frågor. Och då vill man inte nästan känna att man inte är välkommen. Man vill höra i tele- fonen att ”Har ni försökt med Alvedon och vila?” nej det funkade inte. ”vill ni komma in, vill ni att vi kollar på det?” ja tack gärna liksom. Och att man har den möjligheten och inte ”Snälla gör vad ni kan hemma så vi slipper ta emot er.” för det är så det känns.

De flesta tycker det är bra att det finns läkare som kan pratar andra språk. De intervjuade ut- trycker att det inte är bra att använda anhöriga som tolk. En del tycker att tolk ska kallas och

64

en del vill helst klara sig själva ”Jag vill prata med läkaren själv, jag vill klara mig själv, det är bättre”.

En av de intervjuade uttrycker att han är nöjd med vårdpersonalen men inte med de läkare som han träffar: ”läkarna förstår inte vad jag vill ha … läkaren har ju bra bemötande men … de ska lyssna på vad patienten vill … och så försöker ju ge stöd”.

Han menar att patienten som har fått besked att har en sjukdom behöver psykiskt stöd vilket han inte har fått av läkaren. En brukare som har kommit till vårdcentralen med sin sjuka son som har astma säger att hon är nöjd med bemötandet och tillgängligheten vid vårdcentralen men att det skulle vara bättre att de som kommer regelbundet dit får träffa samma sjuk- sköterskor eller läkare. Hon har upplevt att hon har blivit kränkt vid ett besök eftersom sjuk- sköterskan inte kände henne och inte kände till sonens historia.

Personal hon eller han vet inte vem jag är. Han kanske – han kan bli arg om han inte vet min situation. Han har ingen tid att lyssna på mig”. Hon lägger till ” Dem inte tar tiden. För de … efter jag har komma med barnen som har astma första omgång de… de har gett den barnen första omgång med penicillin två gånger och det är farligt för barn med astma, penicillin. Men jag säger ingenting jag bara öppnar mina ögon och tittar, vad som pågår här. För första om det är astma man ska skicka oss till astmaspecialist … kanske de berätta för mig barnen har astma men inte första gång penicillin två gånger, penicillin sen astma igen så jag kommer fortfarande 100 tusen gånger här, så jag blir hopplös.

Enligt den intervjuade innebär jämlikhet i vård att känna sig välkommen och att bli be- handlad som vilken medborgare som helst. En intervjuperson säger:

Jämlikhet i vård betyder att alla ska få en chans att bli undersökt av en läkare. Även när de tycker att det inte behövs … att man få chans för ibland har de fel också. Så alla ska få samma hjälp, det ska inte finnas skillnader.

En annan som är analfabet lägger till ”Att de hjälper människor som är i nöd. Att de förklarar och ge information på ett sätt att man fattar … till exempel med bilder”, medan en annan av de intervjuade tycker jämlik vård är ”Att de inte pratar över huvudet på patienten. Det får ta den tid det tar … det ska vara att de ger sig tid vad patienten har att säga”. En annan lägger till ”tillåta patienten vara delaktig i sin vård”.

Mamman till ett barn med astma säger:

Jämlikhet i vård för mig är om jag kommer de lyssnar på mig och vad jag har berättat” hon lägger till ” vi kommer från andra land men vi är inte dum vi har nog på hjärna och vi vill – jag vet inte på vilket sätt man ska säga det på svenska. Vi vill gärna göra någonting men bara en ska öppna dörren till oss så kommer vi fram”.

Vården kan bli mer jämlik om man anställer vårdpersonal med olika etnisk bakgrund samt om brukarna får en bättre bild av hur vårdcentralen fungerar och vilka olika funktioner per- sonalen har. En brukare säger:

65

Jo, till exempel jag gillar inte att skaka hand med manliga läkare men om de räcka ut en hand, jag ta det. Jag vill inte hamna i tidningen (skrattar) för att jag vägra ta i hand. Men den somaliska läkare räcka aldrig ut sin hand. Han hälsar vanligt. Ett annat exempel är när jag träffade han första gången. Jag hade problem i underlivet och när jag gick in i rummet stod där en Somali man! Jag höll på att dö! Att det ska vara en man som ska undersöka mig där nere och dessutom en Somali man (skrattar)! Tack och lov att han tog initiativet och byte med en kvinnlig läkare. Det var HAN som insåg hur känslig situationen är och han bytte patient eller tid med en annan läkare. På det sättet träffade jag en kvinnlig läkare. Jag tror inte att en svensk läkare hade haft samma insikt.

Att öka antal läkare och speciellt kvinnliga läkare anses av en de intervjuade som en åtgärd för mer jämlik vård.

En annan intervjuperson säger att vården blir mer jämlik om:

De får sluta bete sig som vårdcentralerna vore Fort Knox. Utan det ska vara tillgängligt för alla människor och inte bara genom telefon. Det är precis som om de blir jätteförvirrad om det kommer något utanför deras synfält alltså. De är fyrkantiga, om det kommer något utanför vad de har tänkt sig så blir de förvirrade.

En av de intervjuade personerna tycker att vården redan är jämlik och bra men att man kan fundera på vad man kan göra för att göra vården än mer jämlik. En intervjuad man som har gymnasieutbildning och ursprungligen är från Somalia uttrycker att invandrarna ska följa regler och att om man har utbildning kan man anpassa sig bättre till det nya systemet. Han anser att ”Det är viktig att invandrarna respekterar och anpassar sig till landets regler och system”.