Lärandeprojektet – Vård på lika villkor har haft tre inriktningsmål som också legat till grund för utvärderingsuppdraget. På vilket sett har då det genomförda projektet svarat upp mot de målen? Det första målet har varit att nya arbetssätt och metoder för en mer jämlik första
linjens vård utvecklas och prövas inom de deltagande verksamheterna. Resultatet från
främst processutvärderingen visar på att sådana arbetssätt utvecklats och prövats inom alla de sju verksamheter inom första linjens vård som deltagit i Lärandeprojektet. Några av de arbetssätt och metoder som prövats har också blivit en del av den ordinarie verksamheten och fortsatt efter att projektet avslutades.
89
Det andra inriktningsmålet var att mätbara förbättringar för en mer jämlik vård inom de
verksamheter som deltar i projektet kan tas fram och presenteras. Flera sådana exempel har
redovisats av de olika verksamheterna i deras slutrapporter (Sveriges Kommuner och Lands- ting, 2014), exempel som på sikt kan bidra till en jämlikare vård. I sina slutrapporter påpekar verksamheterna också svårigheterna att mäta förbättringarna även om de försökt att göra mätningar för vidare arbete i och lärande för egen verksamhet. Vissa förbättringar har också kunnat noteras från resultatet från personalenkäten 2012 och 2013
Om det tredje inriktningsmålet att vården blir mer jämlik i de verksamheter som medverkar kommer att uppfyllas får framtiden visa. Detta eftersom det har gått en alldeles för kort tid för att bestående effekter ska kunna studeras. Samtidigt har det bland vårdpersonalen i de deltagande verksamheterna skett en ökad medvetenhet kring frågan om jämlik vård och bakomliggande faktorer till detta. En verksamhetsförändring har påbörjats och för att den ska leda till en jämlikare vård och ge bestående effekter förutsätts att den påbörjade pro- cessen får fortsätta och utvecklas över tid. Det förutsätter också att det finns en organisation och ett styrsystem som stöder en sådan utveckling som bidrar till att patienter tillförsäkras en vård på lika villkor. De kontextuella faktorerna är av central betydelse.
Fördjupade studier kring genomförande och resultat utifrån olika aspekter kommer att ini- tieras av forskargruppen vid Mälardalens högskola och presenteras i olika former till besluts- fattare och praktiker inom första linjens vård samt i relevanta vetenskapliga sammanhang.
91
REFERENSER
Ainalem, I., & Bengtsson, E. (2008). Hur har det gått med förbättringsarbetet? – en upp-
följning av några av Utvecklingscentrums utbildningsprogram. Malmö: Region Skåne.
Akhavan, S., & Karlsen, S. (2013). Practitioner and client explanations for ethnic disparities in Swedish health care - A qualitative study. Journal of Immigrant and Minority health, 15(1), 188-197.
Akhavan, S. (2012). Midwives’ views on factors that contribute to health care inequalities among immigrants in Sweden: a qualitative study. International Journal for Equity in
Health, 11:47,
Asthana, S., & Gibson A. (2011). Setting health care capitations through diagnosis-based risk adjustment: A suitable model for the English NHS? Health Policy, 101 (2011), 133–139. Bartley, M. (2004). Health inequality – an introduction to theories, concepts and methods. Oxford: Polity press.
Beach, M. C., Price, E. G., Gary, T. L., Robinson, K. A., Gozu, A., Palacio, A., Smart, C., Jenckes, M. W., Feuerstein, C., Bass, C. E., Powe, N. R., & Cooper, L. A. (2005). Cultural Competency: A Systematic Review of Health Care Provider Educational Interventions. Med
Care, 43(4): 356–373.
Carter-Pokras, O, & Baquet C. (2002). What is a “Health Disparity”? Public Health Reports, 117(sep–oct, 2002), 426–434.
Donaldson, S. I. (2007). Program Theory-Driven Evaluation Science. Strategies and
Applications. New York: Lawrence Erlbaum Associates.
Eriksson, B. G., & Karlsson, P-Å. (2008). Att utvärdera välfärdsarbete. Stockholm: Gothia förlag.
Graham, H. (2009
).
Understanding Health Inequalities. Berkshire, UK: Open University Press.Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness, Nurse Education Today, 24(2), 105–112.
Gustafsson, G., Aytar, O., Akhavan, S., Bogg, L., Söderlund, A. & Tillgren, P. (2014).
Områdesbeskrivningar av sju vårdverksamheter: Primärvårdens förutsättningar och be- folkningens vårdbehov. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Gwatkin, R. D.(2008). 10 best resources on … health equity. Health Policy and Planning, 22(2007), 348–351.
Harris, M. F., Lloyd, J., Litt, J., van Driel, M., Mazza, D., Russell, G., Smith, J., Del Mar, C., Denney-Wilson, E., Parker, S., Krastev, Y., Jayasinghe, U. W., Taylor, R., Zwar, N., Wilson, J., Bolger-Harris, H., & Waters, J. (2013). Preventive evidence into practice (PEP) study:
92
implementation of guidelines to prevent primary vascular disease in general practice protocol for a cluster randomised controlled trial. Implementation Science, 8 (jan, 2013).
Hetlevik, Ø, & Gjesdal, G. (2012). Personal continuity of care in Norwegian general practice: A national cross-sectional study. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 30(4), 214– 221.
Holme, I. M, & Solvang, B. K. (1991). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hulscher, M. E., Wensing, M., van Der Weijden, T., & Grol, R. (2001). Interventions to implement prevention in primary care. Cochrane Database Systematic Review, (1):CD000362.
Institute for Healthcare Improvement (IHI). (2003). The Breakthrough Series: IHI’s
Collaborative Model for Achieving Breakthrough Improvement. Boston: Institute for
Healthcare Improvement, IHI Innovation Series white paper.
Jernberg, P. (2013a, 22 maj). Jönköping granskar. P4 Jönköping. Sveriges Radio.
Jernberg, P. (2013b, 15 november). Facket tar strid om diagnosersättningen. P4 Jönköping. Sveriges Radio.
Jess, K. (2011). Programteori för utvärderingsverkstäder. I B. G. Eriksson, & P-Ä Karlsson (Red.). Verkstäder för utvärdering i välfärdsverksamheter – Erfarenheter från några
svenska FoU-enheter och högskolor (35–43).
Karlsson Vestman, O. (2011). Utvärderandets konst. Att granska FoU-miljöer inom välfärd. Lund: Studentlitteratur.
Krippendorf, K. (1980). Content analysis: An introduction to its methodology. Beverly Hills, CA: Sage.
Liddy, C. E., Blazhko, V., Dingwall, M.,Singh, J., & Hogg, W. E. (2014). Primary care quality improvement from a practice facilitator’s perspective. BMC Family Practice, 15(23), 1–7. Patton, M. Q. (1990). Qualitative evaluation and research method. 2th ed. Newbury Park, CA: Sage.
Reid, R., MacWilliam, L., Roos, N., Bogdanovic, B., & Black, C. (1999). Measuring morbidity
in populations: performance of the Johns Hopkins Adjusted Clinical Group (ACG) Case Mix adjustment System in Manitoba. Manitoba, Ca: University of Manitoba and the Manitoba
Centre for Health Policy and Evaluation.
Smith, E. M., Johnson, S.R., & Guenther, S. M. (1985). Health care attitudes and experiences during gynecologic care among lesbians and bisexuals. American Journal of Public Health, 75(9), 1085–1087.
93
Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut. (2013). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013. Stockholm: Socialstyrelsen.
Spri. (1994). Svenska hälso- och sjukvårdsreformer i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Spri rapport.
Stolt, M. (2003). Fastelegeordningen i Norge har gett primärvården 700 nya läkare på två år.
Läkartidningen, 100(40), 31–36.
Sveriges Kommuner och Landsting (2006). En Bättre Demensvård. Erfarenheter av ett
nationellt utvecklingsarbete. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2009). Vård på (o)lika villkor. En kunskapsöversikt om
sociala skillnader i svensk hälso- och sjulvård. Stockholm: Sveriges Kommuner och Lands-
ting.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2010). Projekt Pinocchio. Erfarenheter från ett
nationellt genombrottsprojekt med syfte att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende. Stockholm: Sveriges Kommuner och
Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2012). Lärandeprojektet – Vård på lika villkor.
Projektbeskrivning. Genomförande 2012–2013. Stockholm: Sveriges Kommuner och Lands-
ting.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2014). Vård på lika villkor – Ett lärandeprojekt:
Arbetssätt och metoder för en mer jämlik första linjens vård. Stockholm: Sveriges Kommu-
ner och Landsting.
Taylor, M. J., McNicholas, C., Nicolay, C., Darzi, A., Bell, D., & Reed, J. E. (2014). Systematic review of the application of the plan-do-study-act method to improve quality in healthcare.
BMJ Quality & Safety, 23(4), 290–298.
Trubek, L. G., & Das, M. (2003). Achieving equality: Health care governance in transition.
American Journal of Law & Medicine, 29(2/3), 395–421.
U.S. Department of Health and Human Services. (2000). Healthy People 2010: Under-
standing and Improving Health. Washington, D.C.: U.S. Government Printing Office.
Utvecklingscentrum - Region Skåne. (2008). Vårdavdelning i ständig förbättring – Genom- brottsmetodik. Malmö: Region Skåne.
Vedung, E. (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. Wising, H. (2013, 23 september). Många med NPH får fel diagnos. Eskilstuna-Kuriren.
95
BILAGOR
4.1 FRÅGEFORMULÄR OM LÄRANDESEMINARIUM 4.2 FRÅGEFORMULÄR OM TEAMARBETE
4.3 UPPLEVELSER OM LÄRANDESEMINARIER
Tabell 1. Lärande för egen verksamhet av föreläsningar vid lärandeseminarium. Tabell 2. Lärande för personlig utveckling av föreläsningar vid lärandeseminarium.
Tabell 3. Lärande för egen verksamhet av grupparbeten/teamarbeten vid lärandeseminarium. Tabell 4. Lärande för personlig utveckling av grupparbeten/teamarbeten vid
lärandeseminarium.
Tabell 5. Innehållet av lärandeseminarium.
Tabell 6. Användning av kunskaper från lärandeseminarium i den närmaste framtiden. Tabell 7. Användning av kunskaper från lärandeseminarium i avlägsen framtid. Tabell 8. Spridning av kunskaper från lärandeseminarium till arbetskamrater.
4.4 UPPLEVELSER OM TEAMARBETEN
Tabell 1. Användning av resultat/diskussioner i teamet i den närmaste framtiden. Tabell 2. Användning av resultat/diskussioner i teamet i avlägsen framtid. Tabell 3. Spridning av kunskaper från teamarbetet till arbetskamrater.
6.1 MISSIV TILL WEBBENKÄT
6.2 WEBBENKÄT LÄRANDEPROJEKTET – VÅRD PÅ LIKA VILLKOR 6.3 TILLFRÅGAN OM DELTAGANDE OCH INFORMATION
6.4 BLANKETT FÖR INFORMATION OCH SAMTYCKE
6.5 FRÅGEFORMULÄR, SOCIODEMOGRAFISKA UPPGIFTER FRÅN INFORMANTERNA
96
BILAGA 4.1. FRÅGEFORMULÄR OM LÄRANDESEMINARIUM
Hej,
För att få veta din upplevelse av detta lärandeseminarium du varit med på, ber vi dig att besvara följande frågor. Dina svar på frågorna bearbetas i enlighet med forskningsetiska regler, vilket bl.a. innebär att ditt deltagande är frivilligt, obehöriga har inte tillgång till materialet och vid redovisning av resultatet anges inga namn.
Dina upplevelser och erfarenheter är mycket värdefulla för oss. Därför ber vi dig att besvara samtliga frågor.
Tack på förhand. Vänliga hälsningar. Forskarteamet på MDH
97