HÄLSOEKONOMISK UTVÄRDERING

Inledning

7.1

I överenskommelsen mellan SKL och Mälardalens högskola om uppdraget avseende pro- jektet angavs att: Utvärderingen av lärandeprojektet omfattar både resultat, process och

hälsoekonomisk utvärdering.

Den hälsoekonomiska utvärderingens syfte (kap 1.2) är att genomföra en hälsoekonomisk ut- värdering som omfattar dels effektivitetsaspekten, dels fördelningsaspekten. I detta projekt ligger fokus på utvärdering av fördelningsaspekten, jämlikhet i tillgång till vård genom verk- samheters egna rapporteringar och sammanställningar från berörda landsting.

Den ursprungliga tanken var att det skulle göras någon form av ekonomisk analys där effekter på jämlikhet kunde ställas mot kostnader för de aktiviteter som genomförts. För att kunna samla in enheternas kostnader för de aktiviteter som genomförts inom ramen för pro- jektet, utvecklade teamet ett Excel-baserat självsummerande formulär för tidrapportering. Samtliga deltagare i projektet har kontinuerligt under projektets två år rapporterat sin tid- användning. Utgångspunkten var att de relevanta kostnaderna huvudsakligen var del- tagarnas nedlagda tid på projektet. Övriga kostnader, till exempel lokaler, läkartid, admini- stration, städning etcetera är vad som med en ekonomisk term kallas ”sunk costs”, det vill säga kostnader som inte påverkas av projektet och som skulle finnas kvar även om projektet inte hade genomförts.

För att kunna göra en full kostnadseffektivitetsanalys krävs tillgång till både en baslinje- mätning och en uppföljningsmätning avseende de effekter som ska studeras. I detta fall sak- nades en baslinjestudie för att mäta jämlikheten i tillgång till vård innan projektets aktivi- teter startats upp. Mätning av effekter på jämlikhet som resultat av projektets aktiviteter var inte heller planerade. Därigenom var det inte möjligt att göra en fullständig kostnadseffek- tivitetsanalys.

Den programteoretiska modellens (kap 4.1.1) hälsoekonomiska komponent anger en analys

av finansiella och icke-finansiella kostnader utifrån ett vårdgivarperspektiv, alltså endast

analys av kostnader utan analys av effekter. Den analysen har genomförts med utgångspunkt från deltagarnas tidsredovisning.

Utöver analys av tidkostnaden har sekundärdata om ersättningssystemen för primärvården samlats in från respektive landsting. Syftet med den datainsamlingen har varit att analysera hur ersättningssystemen förhåller sig till förändringsarbetet för en mer jämlik vård.

Tidkostnad

7.2

Alla deltagare vid alla enheter har kontinuerligt rapporterat sin tidanvändning i projektet i det Excel-baserade formuläret under projektets två år. För varje tidanvändning har del-

74

tagarna angett för vilket syfte som tiden lagts ned. Tidanvändningen i de individuella rapporterna har summerats först på individuell nivå och sedan på enhetsnivå, fördelat på aktiviteter. Därefter har tidanvändningen grupperats med en huvudsaklig indelning i ”kunskapsutveckling” och ”jämlikhetsarbete”. Tanken med uppdelningen i ”kunskaps- utveckling” respektive ”jämlikhetsarbete” är att kunskapsutvecklingen kan ses som en in- vestering med en stor tidsinsats före och i inledningen av jämlikhetsarbetet, för att sedan successivt minska. Kostnaderna för kunskapsutveckling och jämlikhetsarbete har skattats genom att använda en schablon för sjuksköterskelön inklusive lönekostnadspåslag (300 kr/tim) och för läkarlön (600 kr/tim).

Vi har inte beräknat den totala projektkostnaden inklusive kostnader för projektledning vid SKL och kostnader för lärandeseminarier. Syftet med kostnadsskattningen är framför allt att ge en uppfattning om vad det skulle kosta för andra primärvårdsenheter att planera och genomföra liknande initiativ för ökad jämlikhet och då är kostnaden för projektledning och lärandesseminarier sannolikt inte relevanta. Tid skulle förstås få läggas på kunskaps- utveckling, men det torde kunna genomföras på ett annat sätt med mer av sekundära källor.

Figur 7.2.1 Tidanvändningen i timmar vid enheterna för Lärandeprojektet 2012-2013

Sammanställningen visar att kunskapsutveckling genom deltagande i lärandeseminarier och föreläsningar har tagit mer tid i anspråk än planering och genomförande av aktiviteterna för jämlikhetsarbete hos alla enheter utom Sommargatans BVC. Totalt nedlagd tid på jämlik- hetsarbete har totalt utgjort cirka 300–500 timmar för enheterna, med undantag för Dalbo där den totalt nedlagda tiden på projektplanering och genomförande var mindre än 100 timmar. Tidrapporteringen för Nävertorp har justerats. Skillnaderna mellan enheterna i total tidanvändning beror till största delen på antalet personer i arbetsgrupperna. VC Nävertorp anställde en somalisktalande läkare som ett led i projektet. Tiden för den läkaren rappor- terades som projektplanering, men i praktiken har tiden använts som ordinarie läkartid,

Tidanvändning Lärandeprojektet 2012-2013 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Åsida n City _Dalbo Drot tning hög Näve rtorp _Orsa Som mar gata n Vårdcentraler Ti m m ar ne dl agd t id 2012 Kunskapsutveckling 2013 Kunskapsutveckling 2012 Jämlikhetsarbete 2013 Jämlikhetsarbete 2012 Övrigt 2013 Övrigt

75

vilket innebär att tiden inte medfört någon tillkommande kostnad som inte skulle ha funnits om projektet inte hade varit. Av den anledningen har vi inte räknat med läkartiden som en kostnad för jämlikhetsarbetet. Vi har däremot lagt till tid för läkarens deltagande i lärande- seminarierna. Figur 7.2.2 visar den skattade kostnaden för Lärandeprojektet 2012–2013.

Figur 7.2.2 Skattad kostnad för Lärandeprojektet 2012–2013.

Den totala kostnaden för projektet har varierat från cirka 110 000 kronor (Dalbo) till cirka 315 000 kronor (City och Drottninghög) för de två år som projektet pågått. Av dessa kost- nader avser mer än hälften egen kunskapsutveckling, framför allt genom deltagande i lärandeseminarierna. Kostnaden för planering och genomförande av aktiviteterna för att främja ökad jämlikhet i vården är relativt liten, från cirka 34 000 kronor (Dalbo) till cirka 147 000 kronor (Sommargatan) för två år och de utgör mindre än en procent av enheternas verksamhetsomslutning. Det pekar på att det är möjligt att planera och genomföra aktiviteter för ökad jämlikhet i vården utan att det behöver föra med sig stora kostnader. Personalen anger dock i intervjuerna i resultatutvärderingen att ersättningssystemen och de finansiella resurserna är avgörande faktorer för god och jämlik vård. Några av vårdcentralerna har också fått särskild ersättning från sitt landsting för sitt deltagande i projektet.

Ersättningssystemen