Folkhälsa och social hållbarhet

Översiktsplanen ska bidra till en god miljö och hållbar utveckling. Samråd och miljöbedömningar är viktiga delar i planeringsprocessen.

Hållbarhet kan enligt Boverket definieras ur tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social. De utgör tillsammans viktiga delar för utveckling. Miljöbedömningar med en social dimension innehåller analys och information om faktorer som direkt och indirekt kan påverka hälsa och välmående. De kan sammanfattas med det övergripande folkhälsopolitiska målet: ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen” (prop. 2002/03:35).

Folkhälsa är ett tvärsektoriellt arbete och berör många olika aktörer inom kommunal planering. Detta eftersom hälsa är beroende av en kombination av olika faktorer som sociala förhållanden och ekonomisk fördelning men också av fysiska livsmiljöer. Kommissionen för jämlik hälsa skriver i SOU 2017:4; s. 138 (”För en god och jämlik hälsa – En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket”) att kommissionen vill uppmuntra ”såväl de kommuner, landsting och regioner som redan i dag arbetar aktivt med en god och jämlik hälsa att fortsätta att utveckla sitt arbete och de, som av olika skäl inte prioriterar sådant arbete, att

lyfta upp frågan högt upp på dagordningen.” Att i Kiruna kommuns översiktsplan lyfta in aspekten med folkhälsa och jämlik hälsa bidrar till ett långsiktigt arbete med hållbarhet.

Boverket skriver om en socialt god livsmiljö att det ”handlar bland annat om god tillgång till service, arbetsplatser, utbildning, kollektivtrafik, rekreationsområden, kultur, fritidsaktiviteter och mötesplatser.

Den främjar vardagslivet för medborgarna och ger goda förutsättningar för social sammanhållning, integration, trygghet, rekreation och fysisk aktivitet. En mångfunktionell bebyggelsestruktur som används dygnet runt där bostäder, arbetsplatser och service blandas ökar möjligheten till säkerhet och trygghet i samhället. Korta avstånd till funktioner i vardagslivet ökar också tillgängligheten. De gröna och rekreativa ytornas betydelse för människors hälsa, rekreation och välbefinnande måste dock balanseras mot en allt tätare bebyggelsestruktur och utgå från vikten av att staden ska fungera och vara tillgänglig för alla.

En tillgänglig och användbar livsmiljö i den översiktliga planeringen handlar om att möjliggöra allas tillgång till olika funktioner i den fysiska miljön oavsett rörelse- och orienteringsförmåga. Det gäller exempelvis kultur- och fritidsaktiviteter, kollektivtrafik, offentliga byggnader och mötesplatser. Att skapa ett bostadsutbud utan segregation som tillgodoser allas bostadsbehov är också en central fråga i

sammanhanget. En översiktsplan som innehåller strategier för att göra den fysiska miljön anpassad för olika former av funktionsnedsättningar ger bättre förutsättningar att leda till ett samhälle som blir mer tillgängligt för alla.”

Kunskap om den lokala befolkningens hälsa och hur den är fördelad på den kommunala nivån utifrån faktorer som socioekonomi, kön samt annan könsidentitet och geografi är en viktig utgångspunkt för att i nästa steg kunna planera och prioritera åtgärder för en god och jämlik hälsa. Det knyter också an till en del av den övergripande målsättningen som Kiruna kommun har; att vi har plats för alla, vi är ett jämställt och inkluderande samhälle.

I samverkan med Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Norrbotten och Norrbottens Kommuner har den regionala folkhälsostrategin reviderats. I förarbetet har en sammanställning av Kiruna kommuns styrkor och utmaningar formulerats i ett fokusblad för Kiruna, ur folkhälsodata från SCB, Svenska Kommuner och Landstings (SKL) Öppna Jämförelser, Hälsa på lika villkor, Hälsosamtalen i skolan, samt andra undersökningar. Uppföljning för Öppna Jämförelser publiceras vart fjärde år, Hälsa på lika villkor är en enkät som genomförs årligen med olika nationella urval men där kommuner och regioner kan köpa till ett större underlag. Hälsosamtalen i skolan är enkät och samtal med skolsköterskan som genomförs årligen i de fyra nordligaste länen i årskurserna 4, 7, gymnasiets åk 1 samt förskoleklass. Hälso- och sjukvården samt kommunerna rapporterar in data från sin verksamhet till SCB och olika myndigheter.

För Kiruna kommun är hälsoutmaningarna enligt sammanställningen från regionala folkhälsostrategins förarbete att det i kommunen finns: ett högt insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar, det är vanligare att vara överviktig eller lida av fetma bland barn och unga, det är vanligare med riskabla kostvanor i

kommunen än i riket, det är vanligare med äldre medborgare i kommunen som inte mår bra än i riket, det är vanligare att dricka sötade drycker bland ungdomar i kommunen än i riket och det finns även färre kariesfria 19-åringar i kommunen. Män och kvinnor lever kortare i Kiruna kommun än i riket.

Barnfattigdom finns i största delen bland barn med utländsk bakgrund liksom i övriga delar av länet och riket, men i Kiruna kommun finns fler barn med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll än i länet och riket.

Befolkningsprognosen från SCB visar att idag försörjer varje person i åldern 20-64 år i Kiruna 0,74 kommuninvånare. År 2020 beräknas motsvarande siffra vara 0,76 och år 2035 ökat till 0,84. Det innebär att personerna i åldersgruppen 20-64 år kommer att behöva försörja fler i kommunen. Det innebär ur hälsosynpunkt att det är fler som behöver vara vid god hälsa i alla åldrar och att det finns ett behov av att planera in perspektivet och använda prognosen i kommande planer.

Styrkor i sammanställningen ur fokusblad för Kiruna är att i kommunen är människor trygga med att gå ut själva, litar på människor i allmänhet, ungdomar som är nöjda med sin relation till familjen, goda resultat bland elever i grundskolan, färre ungdomar som provat att dricka än i riket, färre unga som är fysiskt inaktiva än i länet, fler som är fysiskt aktiva.

Kiruna uppvisar under 2000-talet de genomsnittligt högsta medelinkomsterna i landet utanför de tre storstadskommunerna med kringliggande höginkomsttagarkommuner. Kiruna har högsta

medelinkomsterna i länet. Låg arbetslöshet och stor andel arbetskraft inom privat näringsliv och inte minst gruvindustrin har bidragit till detta. Höga lönelägen på den lokala privata arbetsmarknaden har även påverkat offentlig sektor. Både män och kvinnor har högre löner än snittet i riket och länet men skillnaden mellan män och kvinnor är större än i riket och länet och ligger på ca 100 000 kr per år. Ungefär hälften av männen räknas som höginkomsttagare på den lokala arbetsmarknaden, kvinnor ligger strax under 20 % i motsvarande siffra. Stora skillnader mellan kön, skillnader mellan hög- och låginkomsttagare ställer extra krav på samhällsplanering för att minska och motverka segregation och utanförskap, det gäller exempelvis att det finns en blandning av bostäder och att det planeras för ekonomisk tillgänglighet till fritid-, kultur- och idrottsaktiviteter.

Översiktsplanens uppgift är att, utifrån presenterade utmaningar och styrkor, ge riktlinjer för hur den fysiska miljön bör utformas då den påverkar vardagsaktiviteter och rörelsemönster och därigenom fysisk hälsa. Exempelvis så är gång- och cykelvägar viktiga i hela kommunen och platser för fritidsaktiviteter behöver tillgängliggöras för alla, eftersom ekonomiska förutsättningar krävs för biltrafik såsom

körkortsutbildning och tillgång/ekonomi till bil och drivmedel. I kommunens landsbygd behövs ytor för att skapa möjligheter till aktiva transportval såsom gång, spark, cykel, kollektivtrafik samt för att ta sig fram på ett säkert sätt med rullator/rullstol.

Bilen är betydelsefull för längre transporter och för resor av mer brådskande karaktär. Kvinnor och män, som är de två könsidentiteter som har använts i statistiken, har olika hälsoutmaningar samt olika

ekonomiska förutsättningar för t.ex. val av transportmedel. I kommunen finns även barnfattigdom som en faktor att ta hänsyn till i planeringsunderlag.

Det finns dokumenterade sammanlänkningar mellan hälsa och ekonomi samt utbildning; att indikatorer som kostvanor och tandhälsa talar om ekonomiska frågor men även är en fråga om tillgänglighet till vård.

Dock är det de vardagliga levnadsvanorna och en ändring av dem som kan ge en stor effekt på både individ- samt befolkningsnivå.

Bild 8.3.1 ”Östgötamodellen för jämlik hälsa – ett samspel mellan individ, miljö och samhälle”. Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa. Modellen är framtagen av Jolanda van Vliet och Margareta Kristensson, 2014, baserad på hälsans bestämningsfaktorer av Dahlgren och Whitehead, 1991.

Planeringsöverväganden - 8.3 Folkhälsa och social hållbarhet

• Folkhälsa är ett tvärsektoriellt ämne som sträcker sig över flera av kommunens planeringsområden. Därför knyter folkhälsan också an till flertalet av Agenda 2030:s

målområden. De mål som berörs främst är mål 3 om att främja hälsa och välbefinnande för alla i alla åldrar, mål 4 om en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja

livslångt lärande för alla, mål 5 om jämställdhet, samt mål 10 om att minska ojämlikheten och öka inkludering och delaktighet i samhället för alla ur socialt, ekonomiskt och politiskt perspektiv.

• Gång- och cykelvägar är viktiga i hela kommunen och platser för fritidsaktiviteter behöver tillgängliggöras för alla. Se vidare kap 6.2.

• Gång- och cykelvägar och området närmast dessa ska vara belysta.

• Gång- och cykelvägar bör prioriteras vid snöröjning.