Inriktningen för trafikplaneringen i Kiruna kommun

Trafikplaneringen i Kiruna kommun har sin utgångspunkt i kommunens trafikstrategi som antogs av kommunfullmäktige år 2014. Trafikstrategin anger i korthet hur kommunen avser att tillgodose transportbehovet inom Kiruna kommun, med fokus på ett hållbart transportsystem.

Trafikstrategin betonar vikten av att i ett tidigt skede i planeringen begränsa transportbehovet med bil. I den fysiska planeringen handlar det om att motverka utglesning av tätorter och stadsdelar. Verktyg för att uppnå detta är förtätning och samlokalisering av olika typer av verksamheter såsom bostäder, arbetsplatser och handel.

Transportbehovet ska lösas med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Genom att minska avstånden i en stad eller tätort kan resbehovet tillgodoses genom att människor ges möjlighet till att gå, cykla eller åka buss.

Av den anledningen är det också viktigt att man i tidigt skede planerar för att resbehovet i första hand ska tillgodoses genom gång-, cykel- och kollektivtrafik.

I kommunens trafikobjektslista, som sedan ligger till grund för kommunens ansökan till Länstransportplanen för kommunala projekt, framgår det tydligt att fokus ligger på att rusta

upp/säkerhetsanpassa busshållplatser och skapa bättre förutsättningar för gående och cyklister. Vissa av de kommande årens objekt är även för att anpassa vägrum till sänkta hastigheter.

Viktiga dokument som knyter an på programnivå till Kiruna kommuns trafikstrategi:

• Trafikplan för Kiruna centralort

• Fördjupad trafikplan

• Parkeringsprogram för Kiruna kommun

• Hastighetsprogram, antogs i kommunfullmäktige 19 september 2017. Hastighetsprogrammet behandlar Kiruna tätort, Abisko, Jukkasjärvi, Svappavaara, Vittangi, Karesuando – de tätorter som är föreskrivna som tätbebyggt område i LTF (lokala trafikföreskrifter).

• Arbetet med ett kommunalt gång- och cykelprogram samt kollektivtrafikprogram kommer att påbörjas under 2017/2018.

2015 fastställdes en Trafikmätningsplan för att på så sätt se till att det finns bra mätdata på trafikflödena i tätorten Kiruna. Under en vecka i maj 2015 mättes 44 mätpunkter. Under följande 3 år skulle punkt 1-15 mätas år 1, punkt 16-30 mätas under år 2 och punkt 31-44 mätas under år 3. År 4 skall en ny mätning utföras på alla 44 mätpunkter under samma mätperiod (maj månad) - för att kunna göra bra jämförelser.

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) E10 Torneträsk

En åtgärdsvalsstudie har genomförts åren 2016-2018 i samverkan mellan berörda aktörer - Trafikverket, Kiruna kommun, länsstyrelsen, Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten (RKM), länstrafiken och turistnäringens organisationer. I samband med ÅVS-processen har Kiruna kommun med

utgångspunkt i den kommunövergripande trafikstrategin anpassat trafikstrategin till förutsättningarna i Torneträskområdet, där de mål som är relevanta för fjällbyarnas förutsättningar har renodlats.

Fyra av trafikstrategins inriktningar påverkar de åtgärder som föreslås i åtgärdsvalsstudien:

1. Utvecklad kollektivtrafik

Det största området handlar om att utveckla kollektivtrafiken mellan Kiruna och den turistverksamhet som berörs av ÅVS:en. Dagens avgångstider med buss och tåg från Kiruna är inte anpassade så att hållbara transporter blir ett naturligt val. Det finns också mycket sämre möjligheter att resa från Kiruna sommartid än under vintersäsongen. Även lokala transporter mellan Riksgränsen – Björkliden – Abisko behöver utvecklas så att man inte är beroende av bilen för dessa.

2. Ökad trafiksäkerhet för gående och cyklister

Fler som väljer bussen eller tåget kommer att ge fler som måste korsa E10 för att ta sig till eller från järnvägsstationer eller busshållplatser. Beroende på att biltrafiken efter E10 varierar mycket kraftig under året kommer också upplevelsen som en fotgängare har av att korsa vägen eller som en cyklist har av att färdas efter E10 också att variera. I vissa lägen kan planskildheter vara alternativ.

3. Planera smart

När utveckling sker i kommunen är det viktigt att samhällsfunktioner placeras nära varandra för att minska behovet av att ta bilen mellan dessa. En ökad turism i Riksgränsen, Björkliden och Abisko medför också att samhällsservice, i första hand dagligvarubutiker och liknande service, kan komma att byggas ut eller byggas upp. För nya etableringar i form av exempelvis handel, fritidshus och bostäder är det positivt om dessa placeras och har anslutningar så att befintliga och nya områden och verksamheter kan nås utan att behöva använda bilen. Målsättningen ska vara att så långt som möjligt undvika att blanda lokal och långväga trafik.

4. Platsens karaktär

Det är viktigt att ta hänsyn till platsens karaktär och skapa och bibehålla attraktivitet. För aktuellt område innebär det att man i möjligaste mån ska försöka samla bebyggelsen för att även fortsättningsvis ha kvar de stora orörda områdena som är så viktiga för attraktiviteten.

6.2 Vägar

Funktionella stråk

Inom Kiruna kommun är avstånden stora mellan tätorterna och i vissa sammanhang är bil eller buss det enda alternativet för att ta sig till jobbet eller uppsöka samhällsservice som inte finns på orten. Omvänt krävs goda förbindelser för att garantera försörjningen av varor och livsmedel. För att garantera

tillgängligheten till samhällsservice och arbetstillfällen inom och utom kommunen är det därför viktigt att de statliga vägarnas trafiksäkerhetsstandard ökar för att medge kortare restider. Så långt det är möjligt ska därför anslutningar och därmed konfliktpunkter mot bland annat E10 minimeras genom att utfarter från nya områden kanaliseras till en punkt, helst befintlig. Oskyddade trafikanter bör, om möjligt, erbjudas separata utrymmen i vägmiljön och alternativa vägar till statlig väg för att ta sig mellan lokala målpunkter, bl.a. planskilda lösningar vid korsande av europavägarna.

Viktiga statliga vägar i Kiruna kommun är E10, E45, väg 395 och väg 870. Vissa delar av dessa vägar har redan fått höjd säkerhetsstandard, men anpassningen är inte färdigställd.

Parkeringsplatser inom detaljplanelagda områden

Det allmänna parkeringsbehovet, i form av besöksparkering och korttidsparkering inom det kommunala gatunätet, är förhållandevis väl tillgodosett.

I Kiruna centralort är det avgiftsfritt att parkera på kommunens allmänna parkeringsplatser under förutsättning att parkeringsskiva används.

Parkeringsplatser-naturrastplatser utmed allmänna vägar

Utmed det allmänna vägnätet finns parkeringsfickor, parkeringsplatser och naturrastplatser.

Parkeringsfickor är uppställningsplatser för fordon invid vägen (parkering tillåten i max 24 h).

Parkeringsplatser är särskilt anordnade ytor utanför vägen som är avsedda för parkering (tillåten tid att parkera varierar). Rastplatser är platser för rast och vila för fordonsförare, som minst är utrustade med toalett, bord med sittplatser, sopkärl samt information (parkering tillåten i max 24 h). Trafikverket tillgodoser behovet av att vila och rasta för den långväga trafiken genom parkeringsfickor samt särskilda rastplatser längs de statliga vägarna. Trafikverket har följande rastplatser i Kiruna kommun: Pessisjåkka,

Bessesjohka, Suptallen, Ryssäjoki. Planering för en rastplats i Kiruna centralort pågår. Det finns även kommunala rastplatser.

Ansvarsfördelning

• Anläggning, drift och underhåll av det nationella och regionala (statliga) vägnätet åvilar Trafikverket.

• Anläggning, drift och underhåll av vägar och gator inom detaljplanelagda områden för fastbebyggelse åvilar oftast kommunen.

• Anläggning, drift och underhåll av enskilda vägar åvilar vägens huvudman. Huvudman är oftast en enskild person, vägförening eller i enstaka fall kommunen.

Enskilda vägar kan i vissa fall beviljas vägbidrag av Trafikverket, det kallas statsbidrag för enskild väg.

Bidragets storlek avgörs av vilken kategori vägen klassificeras som. Det finns sex olika klasser. Normalt betalar Trafikverket 2/3 av bidraget och kommunen 1/3.

Vägar som inte har beviljats statsbidrag och har en längd mellan 150-1 000 meter kan beviljas kommunalt vägbidrag. Vägen skall vara farbar med bil året om, sökandes fastighet används för permanentboende, fastigheten är taxerad för permanentboende. Bidrag utgår inte för vägar inom fritidsområde eller hus som har byggnadslov för fritidsändamål även om denna nyttjas som fast bosättning.

Det kommunala vägbidraget ligger på 8,75 kr för år 2016. Bidraget indexjusteras varje år utifrån Trafikverkets index för vägbidrag.

Det av skogsbruket byggda skogsbilvägnätet har varit och är av stor betydelse för skogsbruket.

Skogsbilvägarna är också av avgörande betydelse för andra areella näringar t.ex. turism, rennäring och prospektering.

Det finns bebyggelse på båda sidor om älven i Lannavaara, Lainio och Parakka där det saknas fast förbindelse. All bebyggelse norr om Maunu saknar vägförbindelse. Bebyggelsen nås via finska sidan.

Infartsvägen från E10 saknar redundans söder om anslutningen till det östra industriområdet. Enligt flygplatsen behövs en mer sydlig väg av säkerhetsskäl samt för att säkerställa framtida kapacitetsbehov.

Viktigt ur ett säkerhetsperspektiv i det fall vägen in till flygplatsen inte går att använda.

Infartsvägen från E10 är inte ändamålsenlig, direkt farlig under perioder med hög trafik. Den är för smal och saknar helt ytor för gång och cykeltrafik. Även anslutningen vid E10 behöver förbättras, ev. med en rondell. Veckovisa tillbud sker under högsäsong.

Andra program/studier

I den stora Länstransportplanen för perioden 2014-2026 har Kiruna kommun framhållit att man tycker att för liten del av länets investeringar satsas i Malmfälten som är en region med gruvnäring och en snabbt växande turistindustri. Man framhåller även att riksvägarna i kommunen glöms bort och är i stort behov av upprustning.

I den nationella planen för transportsystemet 2014-2025 konstateras det att av planen är det 3,4 % av investeringsmedlen som planeras gå till det fyra nordligaste länen. Hur stor del av det som kommer Kiruna kommun till godo är svårt att utläsa.

De problem och behov som lyfts fram i översiktsplanen avseende Torneträskbygden, har studerats inom ramen för den åtgärdsvalsstudie som har genomförts. Syftet med åtgärdsvalsstudien var att med fokus på transportsystemets funktion skapa bättre förutsättningar för samordnad planering i Torneträskområdet.

Målet är ett långsiktigt hållbart trafiksystem i Torneträskområdet. Åtgärdsvalsstudien utgör underlag för beslut om åtgärder och eventuella vägplaner som krävs. Flertalet av åtgärderna kommer dock inte kräva att föregås av vägplan utan kan utföras inom vägområdet som en så kallad trimningsåtgärd.

Inom åtgärdsvalsstudien upprättas ett gemensamt övergripande gestaltningsprogram. Genom att arbeta medvetet med gestaltning för hela åtgärdsvalsstudiens område skapas en hög igenkänningsfaktor och en ökad förståelse för att det, trots långa avstånd, är ett sammanhållet turistområde. Vägen får en tydlig identitet och orienterbarhet och förståelsen av vägen, dess funktioner och dess omgivningar förstärks.