4. Näringsliv
4.6 Forskning och högre utbildning
Kirunaområdet har länge varit av stort intresse och viktigt för forskning med en hög grad av
internationella inslag. Den första naturvetenskapliga stationen i Kirunafjällen etablerades 1903. Kirunas geografiska läge ovanför polcirkeln samt mångfalden av arktiska naturtyper och dess lättillgänglighet har skapat unika förutsättningar för forskning relaterade till rymd, atmosfär och miljö.
Rymd
Den nationella Rymdstrategin beräknas vara klar våren 2018.
Rymdverksamheten i sig består av flera olika verksamheter som forskning, utbildning, test samt samhälls- och kommersiella tillämpningar vilka tillsammans bildar ett strategiskt viktigt branschområde för Kirunas utveckling. Det finns en sextioårig tradition av forskning relaterad till rymd och atmosfär.
Esrange är en unik anläggning som drivs av Svenska Rymdaktiebolaget, Swedish Space Corporation (SSC).
Esrange är med sitt geografiska läge idealiskt för kommunikation med satelliter i polär bana runt jorden.
SSC har två uppdrag, dels samhällsuppdraget vilket innebär att äga, driva och utveckla Esrange som forskningsfacilitet samt det kommersiella uppdraget att driva en global verksamhet inom avancerade rymdtjänster.
På Esrange bedrivs två operationella verksamheter: uppsändning av stratosfärballonger och sondraketer för forskningsändamål, samt avancerade tjänster kopplade till styrning respektive nedtagning av data från satelliter.
Satellitstationen på Esrange utgör navet i SSC:s världsomspännande markstationsnät. Stationen är en av världens största och mest använda kommersiella markstationer och består av ett stort antal antenner och en global ledningscentral. Ägarna fjärrstyr antennerna från sina hemländer.
SSC bedriver ett omfattande arbete med att modernisera Esrange för att uppfylla samhällsuppdraget och för att möta och förvalta forskarnas behov. Infrastrukturen och tjänsterna måste kontinuerligt utvecklas för att möta kundernas behov av tjänster. För att möta utvecklingsbehovet i Esranges verksamhet behöver deras verksamhetsområde utökas österut. Förändringen österut innebär att den zon som avlyses vid raketuppskjutningar kommer att behöva utökas.
Institutet för rymdfysik (IRF) är ett statligt finansierat rymdinstitut som bedriver grundforskning inom planetologi och rymdplasmafysik, atmosfärfysik och klimatforskning. Markbaserade långsiktiga mätningar för geofysik och atmosfärfysik utförs sedan 1947. Institutet startade sin verksamhet i Kiruna 1957, har i dag ett hundratal anställda och bedriver sin verksamhet på Rymdcampus strax utanför Kiruna centrum.
Kiruna är också institutets huvudkontor. Institutet utvecklar vetenskapliga instrument och analysmetoder för studier av rymdväder, gör långsiktiga observationer och miljömonitorering, sprider forskningresultat och kunskap till allmänheten samt samverkar internationellt och med näringslivet.
Framtida planer för institutet inkluderar bl.a. en utveckling av SpaceLab för att göra simuleringar i rymdmiljö med kringliggande verksamheter. IRF:s mätstationer inom det arrenderande området utför mycket känsliga och långsiktiga mätningar och ställer därför krav på en kontrollerbar miljö med avseende på bl.a. vägar, byggnation, ljud- och belysningsförhållanden, radiomiljö, magnetfält, skogsbruk m.m. (enligt arrendeavtal med länsstyrelsen). Mätanläggningar finns även vid Abisko samt planeras efter väg 45, Vittangi - Karesuando.
EISCAT (European Incoherent SCATter scientific association) är en vetenskaplig organisation som driver ett antal radaranläggningar på Nordkalotten och Svalbard. Organisationens huvudkontor ligger i Kiruna.
Huvudsakligen studeras jordens jonosfär och övre atmosfär. Via känsliga radarsystem tar man emot mycket svaga radiovågor som sänds ut när radarns sändarvåg sätter jonosfärens fria elektroner i rörelse.
Den stora EISCAT- parabolen som finns utanför rymdcampus kommer att monteras ned och ersättas med ett system med små mottagare i ett projekt som benämns EISCAT 3D. Lokaliseringen av systemet är tänkt vid Kaiseniemi vid Torneträsk.
Utbildning rymd
Luleå tekniska universitet har förlagt civilingenjörsutbildningen i rymdteknik på Rymdcampus. Efter tre års grundutbildning i Luleå är rymdspecialiseringen förlagd till Kiruna. I Kiruna finns också nationellt intag av gymnasieelever till rymdgymnasiet.
Kommersiell tillämpning kopplat till forskning
Projekt och aktiviteter bedrivs för att utveckla både kommersiell tillämpning och samhällsnytta av den forskning som bedrivs. Spin off-effekter och avknoppning kan dock inte endast ses i lokal utveckling utan effekterna får snarare ses i ett regionalt, nationellt och internationellt sammanhang. Ett fortsatt arbete mot ett mer sammanhållet kluster av de olika aktörerna kopplade till rymd i Kiruna och regionen som bättre kan kommunicera resultat och erbjudanden för investering, är en framgångsfaktor för den fortsatta utvecklingen och dess bidrag till tillväxt.
Kopplingen till besöksnäringen finns i rymdverksamheten och det finns en möjlig utvecklingspotential i att paketera upplevelser med fakta och en möjlighet att visualisera och ta del av faktisk forskning på plats.
Detta kan exempelvis göras via besökscenter och guidade turer för att ta del av rymden på jorden. Kirunas och främst Abiskos position som världens säkraste plats att studera norrsken stärker detta.
I en förlängning av den tekniska utvecklingen ligger också möjligheten att få till resor för besökare med rymdfärjor för tyngdlösa upplevelser. För det krävs en utbyggnad av den nuvarande flygplatsen.
Miljö
För miljöforskningen finns två väl utvecklade forskningsstationer i kommunen. Vid Tarfalastationen, på 1135 m.ö.h, vilken ägs av Statens Fastighetsverk, SFV, och drivs av Stockholms universitet, bedrivs forskning på och mätning av glaciärer samt forskning inom hydrologi, meteorologi och på permafrost. De första mätningarna genomfördes redan 1946 på Storglaciären. Dessa mätserier är världens längsta i sitt slag och utgör ett betydelsefullt underlag för internationella vetenskapliga glaciologiska och klimatologiska studier.
Mellan samebyn Laevas och Tarfala forskningsstation bedrivs ett unikt forskningssamarbete i syfte att studera klimatförändringens påverkan på betesförutsättningarna för renarna.
Abisko forskningsstation ägs av Statens Fastighetsverk, SFV, och drivs av Polarforskningssekretariatet.
Vid forskningsstationen samlas kontinuerligt miljödata om fenomen och processer i fjällmiljö sedan över 100 år. Stationens datasamlingar omfattar en mängd olika miljövariabler, till exempel klimat, snödjup och istäckets tjocklek och varaktighet på Torneträsk. Miljöövervakningen bedrivs även inom områdena hydrologi, vattenkemi, flora och fauna, geomagnetism och atmosfär. Dessa helt unika mätserier används både av forskningsprojekt som genomförs på stationen samt av forskare på distans från många olika länder. Varje år utgör besökande forskare och studenter nära 5000 persondygn. Till detta kommer ca 3000 persondygn från konferens- och mötesdeltagare.
Flera forskningsnätverk samarbetar och bedriver forskningsaktiviteter utgående från stationerna, exempelvis Swedish Infrastructure for Ecosystem Science (SITES) vilket är en sammanslutning av:
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Polarforskningssekretariatet. SITES stöds ekonomiskt av Vetenskapsrådet. Umeå universitet är ett annat lärosäte med stark närvaro i kommunen inom forskning och utbildning. Vid stationen i Abisko finns en permanent forskargrupp, Climate Impacts Research Centre (CIRC). CIRC fokuserar på effekter av klimat- och miljöförändringar i nordliga ekosystem.
Miljö- och klimatpåverkan är en av de globala utmaningarna, särskilt med fokus på påverkan på Arktis, varför forskningen förväntas öka och utvecklas. Förutom att fysisk omgivning behöver säkerställas för forskning och forskningsinstrument behövs ett utökat boende för forskare och besökare till
forskningsstationen i Abisko.
Utbildning miljö
I Kiruna och Abisko erbjuder Umeå Universitet en naturguideutbildning på 2 år som ges av Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Gruva
Inom gruvnäringen bedrivs en intensiv forskning som avser utveckling av grön och klimatsmart pellets, automatisering, digitalisering och brytmetoder. Forskningen bedrivs inom befintlig gruvverksamhet och bedöms inte ha behov av särskilt avsatta markområden.
Samhälle
I och med stadsomvandlingen finns möjlighet till forskning och utveckling av infrastruktur och tekniska lösningar, Projektet ”Innovationsplattform Kiruna” och projekt ”Testbed Kiruna” drivs av Kiruna kommun. Innovationsplattform Kiruna syftar till att ta fram hållbara innovationslösningar i samband med stadsomvandling och i kallt klimat. Testbed Kiruna-projektet syftar i huvudsak till kommersialisering av tekniska, hållbara lösningar och är riktat till små och medelstora företag (SMEs).
Planeringsöverväganden – 4.6 Forskning och högre utbildning
• Säkerställa mark för rymdverksamhet, motivera mot andra riksintressen med ändliga resurser.
• Ta fram industritomter för rymdrelaterad verksamhet.
• Plan för utökning av miljöer för utbildning och forskning.
• Bevara ljusmiljöer för forskning, anlägga anpassat ljus eller mörklägga vid särskilt känsliga områden.
• Säkerställa mark för forskningsmiljöer vilket avser både rymd och miljöforskning.
Forskningsverksamheterna kräver mätserier över långa tidperioder och behöver därmed ha tillgång till säkerställda markområden för instrument och mätningar.
• Tillgång till boende med särskild betoning på långtidsboende i anslutning till forskningsstationen i Abisko.
• Män och kvinnors lika tillgång till högskoleutbildning av god kvalitet ska säkerställas enligt Agenda 2030 mål 4.