Handel

Utveckling

Handeln i nuvarande centrum står inför en stor omställning och utmaning i att behålla köpkraft innan det nya centrum är etablerat. Det all handel är beroende av är dragare som matvarubutiker, vilka behöver finnas i anslutning till annan handel. Besöksmål eller institutioner som dagligen drar till sig invånare och besökare är viktiga för handeln, även tillgänglighet är en viktig faktor.

I ett globalt perspektiv står handeln inför stora utmaningar och omställningar. Det gäller både dagligvaror och sällanköpsvaror och drivs på av digitalisering och konsumtionsmönster vilket i högsta grad påverkar lokal handel. En åtgärd för handeln är att använda sig av en omni-kanal-strategi vilket betyder att handelsföretag bygger både fysiska butiker och digitala webbplatser. Det digitala utbudet måste överensstämma med det fysiska utbudet i butiken. Dagligvaror får konkurrens av måltidslösningar via digitala tjänster som exempelvis matkassar och hemleveranser. Det finns redan idag företag i Kiruna som börjat utveckla omni-kanal-strategier och fler förväntas ta efter. Dessa typer av förutsättningar ger också möjlighet till handelsföretag ute i bygderna, vilket det redan finns exempel på i Karesuando. En annan utvecklingsmöjlighet är en mer utvecklad koppling mellan besöksnäring och handel, där handeln är en del av upplevelsen förutsatt att utbudet matchar efterfrågan.

Omfattning

I centralorten Kiruna finns det ojämförligt största utbudet av den kommersiella servicen inom

kommunen. En utökning av kommersiell aktivitet i området mellan Lombolo och centrum har inneburit att ett nytt handelsområde bildats. Både handel med dagligvaror och sällanköpsvaror har stadigt ökat i Kiruna sedan 2010 och låg tillsammans på ca 1 500 mkr 2016. Ökad köpkraft, ökat antal besökare och ökat utbud i form av etableringar på handelsområdet kan ligga bakom, detta trots en ökad näthandel under perioden.

I serviceorterna Vittangi, Karesuando, Abisko och Katterjåkk/Riksgränsen finns det bästa serviceutbudet på landsbygden. Dagligvarubutikerna i Abisko, Katterjåkk och Riksgränsen har en stor kundkrets, gränshandel, från Norge. I Björkliden finns en lanthandel. Butiker finns även i Jukkasjärvi, Svappavaara, Lannavaara och Kuttainen. Mindre jourbutiker med begränsat utbud finns i Övre Soppero och Nedre Soppero.

Drivmedelsförsäljning finns i Abisko, Svappavaara, Vittangi, Övre Soppero och Karesuando. Post- och paketutlämning finns i Abisko, Jukkasjärvi, Svappavaara, Vittangi, Lannavaara, Övre Soppero, Karesuando och Kuttainen. Även kontanthantering är hänvisad till de kommersiella aktörerna inom detaljhandel och drivmedel då inga postkontor eller banker längre finns i byarna. Ett reellt problem i många byar, både för företag och enskilda, är hanteringen av kontanter och grundläggande betaltjänster.

För att ta fram och hitta nya lösningar på ovanstående finns möjlighet att ansöka om stöd i olika former genom regionala och nationella program.

De som bor längs Kalix älvdal, Nordkalottvägen (E10) närmast Kiruna centralort och i Kurravaara gör i allmänhet sina inköp i samband med arbets- och andra resor in till Kiruna centralort.

Matställen som grundar sig på besöksnäringen finns i Jukkasjärvi, Abisko Östra och Abisko Turist, Björkliden och Riksgränsen.

Hemsändningsbidrag utgår för dagligvarutransporter från butik endast i Kuttainen. Denna hemsändning sker med handlarens egen bil. I andra orter sker hemsändning av dagligvaror via kommunens försorg genom kommunens hemtjänstpersonal.

Vidare ersätter kommunen varutransporter med flyg vid två tillfällen, under de så kallade

förfallsperioderna vår och höst, till bosättningarna norr om Torneträsk. Där brukar ett femtontal personer vistas under dessa perioder.

Varudistributionen för dagligvarubutiker och övriga entreprenörer på landsbygden blir alltmer ansträngd. I det Regionala Serviceprogrammet påpekas att samordning mellan kommunala, privata och ideella

servicegivare är viktigt att beakta och utveckla.

Kommunerna kan tillsammans med andra aktörer utveckla pilotinsatser inom serviceområdet, organisera verksamheten tillsammans med andra servicegivare och kommuner för att förbättra tillgängligheten till service och för att prova nya lösningar och för att investera i strategiska mötesplatser för att skapa attraktiva bygder.

Bredbandsutbyggnad pågår i hela Kiruna kommun inom projektet Gironet. Projektets mål är att fram till 2020 bygga ut en hållbar infrastrukturlösning som uppfyller samhällets framtida kapacitet och

säkerhetsbehov och som finns tillgänglig för minst 90 % av hushållen i Kiruna kommun. Hushållen ska ha tillgång till fiber med hög hastighet och obegränsad överföring.

Planeringsöverväganden - 3.4 Handel

• Kommunen har ingen varuförsörjningsplan. Länsstyrelsen i Norrbotten har i ett brett samråd tagit fram ett Regionalt Serviceprogram 2014-2018, som omfattar tre prioriterade områden;

 Ökad samordning av serviceslag inom offentlig och kommersiell service

 Tillgänglighet till drivmedel och dagligvaror

 Tillgång till grundläggande betaltjänster

• Det regionala serviceprogrammet finns som stöd för både regionala och kommunala

prioriteringar och satsningar. Samverkan och samordning ska prioriteras, att prova nya lösningar för bibehållen och förbättrad service ska välkomnas. Det är viktigt att se samverkansmöjligheter inom kommunens förvaltningar och bolag men även med kommersiella aktörer och ideella krafter och grannkommuner.

• Det är viktigt att resurser avsätts för att dessa frågor fortlöpande beaktas, analyseras och

framförallt utvecklas. I planeringsprocessen bör tillgången till god väginfrastruktur och kyl- och frystransporter behandlas.

• Målsättningen är att boende i kommunen skall ha en tillfredsställande dagligvaruförsörjning, tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga kostnader och god infrastruktur i form av bredband.

• Bredband är en nödvändighet för en stor del av dagens och framtidens offentliga service. Redan idag förutsätter många kontakter med skattemyndigheten, banker m.fl. att vi är uppkopplade. I framtiden ser vi att fler och fler sjukvårds- och vårdtjänster kommer att kunna åtnjutas via bredbandslösningar. Detta underlättar exempelvis läkarkontakter då man kan ”träffa” sin läkare hemma vid datorn istället för att behöva resa långt för ett läkarbesök.

• De fasta dagligvarubutikerna utgör grundstenarna i en bra varuförsörjning och fyller också en stor social funktion. Det är också viktigt ur ett perspektiv med hushållning med våra resurser och glesbygdens fortlevnad att tillgången på dagligvaror finns lokalt och inom gångavstånd för

så många som möjligt.

• Utvecklingen mot ett uthålligare samhälle kräver också att närbutikerna i de olika stadsdelarna i centralorten finns kvar och att ett levande centrum kan behållas.

• För att öka servicen för dem som har långt till dagligvarubutiken är kommunen beredd att genom bidrag stödja hemsändningsverksamheten. Detta stöd kan också ses som ett medel att stimulera köptroheten för att på sikt kunna bibehålla butikerna på landsbygden. Utan butiker läggs en än större börda på kommunen, främst hemtjänstpersonal, för att tillgodose människors behov av dagligvaror.

• Planera för handelsstråk i koppling till besöksmål och institutioner.

• Mindre lokaler i A-lägen med möjlighet till lager i C-lägen eller industriområden.

• Besöksnäringen föreslår tillgänglighet till gratis WiFi på utvalda platser som en del i att skapa ett attraktivt samhälle för invånare och besökare. Detta skulle även möjliggöra smarta

kommunikationsmöjligheter för framtida besöksservice.

• I Agenda 2030 mål 11 påpekas vikten av att främja utvecklingen även inom landsbygdsområden.