Digitala landskap växer fram både på ett organiskt, tämligen okontrollerat sätt och genom strategiska och övertänkta insatser. Det är knappast en aktör som ansvarar för utveckling av ett digitalt landskap, utan utformningen sker snarare genom ett antal olika aktörers insatser. Som har framgått, av ovanstående avsnitt, så finns det många drivkrafter för både
enhetlighet och variation. Vi kommer i detta avsnitt att närmare titta på hur styrning sker vid uppbyggnad av digitala landskap. Finns samstyrning för skapande av digitala landskap? Eller styr varje aktör för sig själv? Eller är det snarare ”motstyrning” som gäller, dvs aktörer som driver sina egna utvecklingsagendor på motverkande sätt? Eller är det ”icke-styrning” som gäller, dvs ingen planerad eller samordnad utveckling?
Som vi har analyserat tidigare i rapporten (se särskilt kapitel 8) så sker en samstyrning (i mer eller mindre grad) av studerade digitala resurser. Innebär en sådan samstyrning också en styrning av det digitala landskap som studerad digital resurs utgör en viktig del av? Det går inte att diskutera styrning av digitalt landskap frikopplat från (sam)styrning av digitala resurser. Vi har därför i tabell 23 gjort en sammanställning över styrning av digital resurs respektive digitalt landskap för de olika fallen.
Det finns flera fall där samstyrningen av respektive digital resurs fungerar väl (genom en god organisering och samverkan); t.ex Ladok, e-recept, gymnasieantagningen och 1177 Vårdguiden. Ett motsatt exempel är ekonomiskt bistånd, som dock förbättrat samstyrning under senare tid. För flera exempel på god samstyrning av den digitala resursen så finns också exempel på en relativt god styrning av det digitala landskapet. Det gäller t.ex e-recept, gymnasieantagningen och 1177 Vårdguiden. Här finns aktörer som försöker verka som arkitekter för de digitala landskapen. Detta är dock en genuint utmanande uppgift eftersom man inte bara skär över organisatoriska gränser i samverkansambitioner utan också är påverkad av olika gjorda investeringar i form av redan uppbyggda digitala resurser samt olika ägarförhållanden; se vidare kapitel 13.
Digital resurs Samstyrning av digital resurs Styrning av digitalt landskap Ladok Välutvecklad organisering (genom
Ladokkonsortiet) för samverkan och samstyrning av utveckling/ förvaltning av Ladok. Den
formella samstyrningen organise- rades tidigt, redan 1994.
Organiserad samverkan genom Ladokkonsortiet för att styra digital samverkan mellan Ladok och CSN.
Varje högskola styr över sitt digitala landskap.
E-recept eHälsomyndigheten ansvarar för centrala resurser (teknisk platt- form, register); nära samverkan med Inera som företrädare för vårdgivare. Regelverk och över- enskomna standarder styr hur olika digitala resurser samverkar.
eHälsomyndigheten och Inera har nära utvecklings-/förvaltnings- samverkan med apotek samt leverantörer av journalsystem och receptexpeditionssystem.
Tabell 23a. Styrning av digitalt landskap och digital resurs
Digital resurs Samstyrning av digital resurs Styrning av digitalt landskap Ekonomiskt bistånd Splittrad utvecklings-/förvalt-
ningssamverkan. Tidigt utveck- lingsinitiativ av Sambruk tillsam- mans med ett antal kommuner (Multifråga) samt samverkan med Försäkringskassan och CSN på den statliga sidan. Övriga myndig- heter var svåra att få med (priori- tering av utveckling saknades). EIF-projektet har senare samord- nat utveckling på den statliga sidan (SSBTEK). Nu sker lanse- ring mot kommunsidan genom SKL som ny förvaltningsansvarig.
Svårt att uppnå samordning med leverantörer av socialtjänstsystem. Flera leverantörer är ovilliga att skapa öppna gränssnitt till sina proprietära programvaror.
Gemensam
gymnasieantagning Gymnasieantagningen vid KSL har mandat att utveckla sin verk- samhet. Samverkan och i viss mån kravställning kring interaktionen sker genom styrgrupp (KSL disku- terar större utvecklingsinsatser avseende större påverkan på kom- muner och skolor). Samverkan kring antagningssystemets utveck- ling sker i ordinarie förvaltnings- och utvecklingsorganisation där leverantören ingår. I viss mån även dialog med andra regioner (kommuner).
Det digitala landskapet (kommu- nala verksamhetssystem, antag- ningssystem, ansökningssystem mm) samordnas från det regionala samordningskansliet (KSL). Under åren har samordningen inneburit ett utökat ansvar för skolor och kommuner kring bl.a inrapportering av studievägar (program). Antagningskansliet har mandatet att utifrån samverkans- avtalen och inom budget för gym- nasieregionen forma verksam- heten och de stödjande systemen. Mina meddelanden/
Min myndighetspost Särskilt myndighetssamarbete, under ledning av SKV, finns kring Mina meddelanden/Min myndig- hetspost. Det finns också särskilt samarbete med SKL för kommun- sektorn.
Mycket svag samordning gente- mot konkurrerande kommunika- tionskanaler. Låg anslutningstakt; förvaltningar tenderar att priori- tera egna kanaler.
SKV är (genom särskilda regel- verk) tillsynsansvarig för privata brevlådor.
Plattformslösningar för kommunala e- tjänster
Olika styrformer gäller för olika plattformar. Samstyrning från flera kommuner gäller i vissa fall. I vissa fall formas plattformen huvudsakligen av en leverantör.
Olika plattformar har olika egen- skaper. Vilka plattformar som används påverkar det digitala landskapet. Samstyrning av platt- form kan även ge viss samstyrning av det digitala landskapet.
Tabell 23b. Styrning av digitalt landskap och digital resurs
Digital resurs Samstyrning av digital resurs Styrning av digitalt landskap Verksamt För verksamt sker viss samord-
ning genom myndighetssam- arbetet kring starta och driva företag.
Mot kommunsektorn saknas dock ännu fungerande samordning; initiering av gemensamma insatser (SKL, BV, TVV) sker fn.
Viss samordning av företags- tjänster har skett genom Bolagsverkets roll som utveck- lingsmyndighet samt genom myndighetssamarbetet. Myndigheter/kommuner med information/tjänster till företag tenderar att prioritera egna kanaler (”digitala stuprör”). 1177 Vårdguiden Välutvecklad utvecklingssam-
verkan kring 1177 Vårdguiden mellan Inera (ägare/beställare), SLL (förvaltningsansvarig ut- förare) och övriga landsting/ regioner (parter) med fördelat innehållsansvar för 1177 nationell del (Inera med förvaltnings- grupper; SLL) och regionala delar (respektive region).
Styrning/samverkan finns för att tydliggöra hur 1177 och lands- tingens webbplatser ska samexi- stera utan att överlappa. Det finns dock ännu regionala skillnader i hur långt man nått avseende enhetlighet mellan regioner i relation till 1177.
Tabell 23c. Styrning av digitalt landskap och digital resurs
I digitala landskap där det ingår ett stort antal alternativa digitala resurser är det en stor utmaning att få till en styrning av sådana digitala landskap. T.ex verksamt finns i ett digitalt landskap av många alternativa/konkurrerande digitala resurser. Andra förvaltningar har redan uppbyggda egna digitala tjänster mot företag och deras incitament för samordning är lågt. Att utse utvecklingsansvariga myndigheter, som fallet med Bolagsverket för företags- tjänster, kan ses som ett försök att etablera en digital landskapsarkitekt i ett svår manövrerat område. Att det för vissa områden behövs särskilt utpekade arkitekter för digitala landskap tror vi är nödvändigt. Annars är risken stor att en icke önskvärd fragmentering kvarstår. För Mina meddelanden ansvarar ägarmyndigheten, Skatteverket, för utveckling och förvaltning av denna offentliggemensamma digitala resurs. Denna resurs finns dock i ett mycket ”motspänstigt” digitalt landskap med många alternativa digitala resurser som existerar i befintligt bruk eller är under planering. Den lösning för Mina meddelanden, med endast enkelriktad digital kommunikation, har säkert stor betydelse för andra förvaltningars intresse/ointresse att ansluta sig till denna gemensamma tjänst.
Inom landstingssektorn (med sina 20 enheter) så är de digitala landskapen tämligen manövrerbara vilket visas av våra exempel e-recept och 1177 Vårdguiden. Inom kommun- sektorn är det mer utmanande vilket exemplet ekonomiskt bistånd visar. Gemensam gymna- sieantagning är ett motexempel, dock sker denna samordning inom en region som är betydligt mer hanterbar än Sveriges samtliga kommuner. Som har framgått på annat ställe i denna rapport (avsnitt 9.2) så är just samspelet mellan stat (några myndigheter) och (alla) kommuner genuint utmanande (t.ex ekonomiskt bistånd, verksamt, Mina meddelanden). Här krävs digitala landskapsarkitekter och de behöver förmodligen vara väl förankrade på både den statliga och den kommunala sidan.
Bland studerade digitala resurser/landskap finns exempel på god samstyrning (e-recept, gymnasieantagningen och 1177 Vårdguiden). Det finns exempel på en svag (eller åtminstone otillräcklig) styrning som till sin effekt får ”motstyrning” genom att olika förvaltningar driver egna utvecklingslinjer som delvis är motverkande (t.ex ekonomiskt bistånd, Mina meddelanden, verksamt). Som framgått ovan är just dessa digitala landskap särskilt utmanande genom stor bredd, många aktörer och många digitala resurser. De digitala landskap som man till dags dato lyckats bättre att styra (och successivt omforma på ett planerat sätt), är mer homogena till sin karaktär.