Framgångsfaktorer eller möjliggörare när det gäller digital samverkan kan delvis sägas vara spegelbilder av de hinder som beskrivits ovan. Framgångsfaktorer för de studerade digitala resursernas utveckling finns sammanfattade i tabell 25.
Digital resurs Möjliggörare och framgångsfaktorer för utveckling Ladok Gemensam organisation som ansvarar för kravhantering och
förändring av programvara. Långsiktig finansiering
Högskolorna har makt att styra och besluta om utveckling.
Ekonomiskt bistånd Lagstiftning som ger reglerar myndigheternas skyldighet att lämna ut information till kommunerna finns på plats.
Alla myndigheter har system-till-system tjänster som kan hämtas via SSBTEK.
Alternativ samverkanskomponent finns på kommunsidan (Multifråga) som kommunerna äger via Sambruk.
E-recept Nationella register finns med aktuell information, hög kvalitet och säker identifiering av viktiga informationsobjekt.
Standardiserade system-till-system (gränssnitt) har specificerats och utvecklats för att kunna skapa och distribuera information från dessa register.
Tydliga, standardiserade och implementerade interaktionskrav gentemot leverantörer av journalsystem och receptexpeditionssystem som kan ställas av både vårdgivare, apotek och eHälsomyndigheten. Välutvecklad organisation för samverkan och samstyrning av
utveckling och tillgängliggörande i verksamheten via e- kommunikationsavtal och verksamhetsupport.
Förändring av lagstiftning har skett utifrån verksamhets- och teknikutvecklingsbehov. Gemensam målbild bland dominerande aktörer. Långsiktig finansiering.
Gemensam
gymnasieantagning Verksamhetens uthålliga förutsättningar att bedrivas utifrån avtal och allokerade medel. Enigheten inom regionen och den starka legitimiteten för samverkan (idag).
Verksamheten har succesivt kunnat utvecklas vad gäller det regulativa och omfattningen för samverkan, avseende verksamhetsprocesserna samt vg IT-system.
Regleringssituationen och de mogna IT-systemen skapar goda förutsättningar för att diskutera verksamhetens utveckling. Mina meddelanden/
Min myndighetspost Stor potential för förvaltningar utan egna digitala kommunika-tionslösningar.
Tjänsten fyller ett stor behov (bl.a ekonomiskt) hos ägarmyndigheten. Plattformslösning
för kommunala e-tjänster
Att verksamheten som e-tjänsten ska stödja är med och ”äger” utvecklingsprojektet. Handläggarna är de som har kunskap om interaktionen med medborgarna. IT-avdelningen bistår med ”naiva” frågor och metodstöd.
Tabell 25a. Möjliggörare och framgångsfaktorer för utveckling
Digital resurs Möjliggörare och framgångsfaktorer för utveckling Verksamt Några drivande myndigheter med visioner för utveckling.
Myndighetssamarbete kring starta och driva företag.
Politisk prioritet för nyföretagande och regelförenkling; olika riktade utvecklingsuppdrag.
1177 Vårdguiden Genomtänkt samverkan mellan berörda arrangörer.
Nationell och regional info samsas på samma webbplats. Stort ekonomiskt stöd från landstingssektorn.
Fyllde ett väsentligt behov för arrangörer och användare som inte var tillräckligt tillgodosett.
Tabell 25b. Möjliggörare och framgångsfaktorer för utveckling
Modernt digitalt landskap med standardiserade och auktoriserade samverkanskrav
En viktig möjliggörare är att det existerar en modern digital infrastruktur som möjliggör tillgång till nationella register med aktuell information, hög kvalitet och säker identifiering av viktiga informationsobjekt som i fallet med e-recept. Detta grundar sig på en konceptuell samordning och kvalitetssäkrade rutiner för hur informationen i dessa register får uppdateras. Standardiserade system-till-system gränssnitt har utvecklats för att kunna uppdatera och distribuera information från registren. En annan viktig faktor är att det finns tydliga, standardiserade och implementerade interaktionskrav gentemot leverantörer av journalsystem och receptexpeditionssystem som kan ställas av både vårdgivare, apotek och eHälsomyndigheten. Man har lyckats med att säkerställa öppna gränssnitt mellan olika digitala resurser. Detta betyder att den kombination av tekniska, funktionella och verksam- hetsspråkliga förutsättningar som existerar i den installerade basen möjliggör en förbättrad informationssamverkan.
I samband med ekonomiskt bistånd finns nu samverkanskomponenten SSBTEK på plats som möjliggör att kommunerna kan hämta en XML-fil som innehåller information från samtliga berörda statliga myndigheter. Det finns också en samverkanskomponent på kommunsidan (Multifråga) som kommuner äger via Sambruk och som utgör ett alternativ till leverantö- rernas proprietära gränssnitt.
Det betyder att moderna digitala landskap måste byggas upp kring kvalitetssäkrade register med standardiserade samverkanskomponenter som tillgängliggör informationen, och inte stänger den inne. Verksamhetssystem utgör också viktiga komponenter i detta digitala landskap men man måste se till att de tillhandahåller öppna gränssnitt som gör att de inte på ett otillbörligt sätt låser in funktionalitet och information.
Investeringar, investeringsmodeller och konkurrens
Långsiktig samfinansiering av den digitala resursen utgör en viktig framgångsfaktor. Detta visar fallstudierna Ladok, 1177, e-recept och gemensam gymnasieantagning trots att man har organiserat detta på olika sätt. I samband med Ladokkonsortiet finansieras detta genom medlemsavgifter till konsortiet. I samband med gemensam gymnasieantagning sker detta genom att man avtalar om köp och betalning av en antagningstjänst. I samband e-recept sker
detta med att apoteketen betalar en avgift för varje förmedlad receptrad. Landstingen bidrar proportionellt utifrån invånarantal till 1177 Vårdguiden.
Organisatoriska möjliggörare
Att skapa nya inter-organisatoriska styrformer för kravställning, utveckling/förvaltning samt tillgängliggörande av den digitala resursen i verksamheten har visat sig vara en avgörande framgångsfaktor. Karaktären på dessa organisationsformer ser olika ut och har utvecklats på olika sätt över tiden för de olika studerade digitala resurserna.
I samband med Ladok formerades tidigt en gemensam central och formell samverkans- organisation (konsortium) som ansvarar för kravhantering och förändring av programvara där högskolorna (verksamheten) har makt att styra och besluta om utveckling och förvaltning av den gemensamt ägda programvaran.
När det gäller e-recept har utvecklingen skett i flera steg från informella till mer formella organisationsformer. I början på 2001 skapades en informell utvecklingsorganisation mellan Apoteksbolaget, landstingen och kommunerna (Elak). I samband med att e-recept etablerades under perioden 2004-2009 utvecklades e-kommunikationsavtal, drifts- och förvaltningsorganisation och verksamhetssupport. Organisationsformerna för samverkan har också formaliserats över tiden. På Apotekssidan bildades Apoteksservice AB 2009 i samband med avregleringen och eHälsomyndigheten 2014. På landstingssidan har samarbetet formaliserats via Carelink och Inera AB.
I samband med gemensam gymnasieantagning har samverkan organiserats inom ramen för en redan existerande samarbetsorganisation (KSL) mellan de 26 kommunerna i Stockholms län, där den digitala samverkan regleras via ett tjänsteavtal.
I samband med verksamt så har man lyckats utveckla webbplatsen genom att några myndigheter har varit drivande i utvecklingsarbetet och att man etablerat en kollegial styr- form. 1177 Vårdguiden har blivit framgångsrik genom välorganiserade samverkansformer och engagerade parter.
Regulativa möjliggörare
Exempel på regleringar som på ett gynnsamt sätt har möjliggjort informationssamverkan kan nämnas ekonomiskt bistånd där lagstiftningen reglerar myndigheternas skyldighet att lämna ut information till kommunerna. Detta var helt omöjligt innan denna lagstiftning existerade. För e-recept har man också lyckats med att förändra lagstiftningen då den tidigare utgjort ett hinder.
14 Avslutning
I detta avslutande kapitel:
• Sammanfattar vi utmaningar och svårigheter vid samstyrning och samanvändning av digitala resurser i offentlig sektor utifrån våra genomförda studier.
• Redovisar vi en kort samlad bedömning av de studerade digitala resurserna.
• Diskuterar vi, på basis av genomförda studier, svensk e-förvaltnings ambitioner och möjligheter att uppnå världsklass.