En genomgång av användarnas möte med de studerade digitala resurserna med avseende på organisering, navigering och kongruens visas i tabell 21.
Digital resurs Organisering, navigering och kongruens i presentations- gränssnitt
Ladok Gränssnittet i Ladok2 är anpassat för studieadministratörer (vana användare) starkt formulärbaserat. I LadokPåWebb är gränssnittet organiserat efter rollerna student och lärare.
E-recept Förskrivning utgör en del av journalsystem. Förskrivningsformulär följer nationell receptstandard (som innehåller ett antal formatkon- troller baserade på verksamhetsregler).
Ekonomiskt bistånd Multifråga gör att handläggaren på ett enkelt sätt kan navigera mellan översiktsinfo och info på detaljnivå (olika utbetalningar). Handläggaren kan också snabbt växla mellan olika personer i hushållet.
Gemensam
gymnasieantagning Webbgränssnitt för elever utgår från behoven att få info, ansöka, få återkoppling kring sin gymnasieansökan. Dessa behov finns till- handahållna genom funktioner på webbsidan. Användare kan relativt fritt navigera mellan dessa. Övriga gränssnitt (för studieadministra- törer) är rollbaserade där olika ansvariga interagerar med olika systemgränssnitt för att hantera sin uppgift.
Mina meddelanden Webbplatsen organiseras i få hierarkiska nivåer (platt organisering) samt i ett antal kategorier som fördelas på två huvudmenyer. Kate- goriseringen utgår bl.a från användarrollerna privat och företag. Relativt stor kongruens mellan presentationsgränssnittet på olika kategorisidor.
Användaren kan fritt välja och navigera mellan olika sidor. Något oklara principer för navigeringssymboler.
Presentationsgränssnitten på Mina meddelanden och Min myndighetspost är inte kongruenta.
Min
myndighetspost Webbplatsen organiseras i få hierarkiska nivåer (platt organisering) med kategorier för ett fåtal informeringstjänster. Kategoriseringen utgår bl.a från användarrollerna privat och företag. Kongruens mellan presentationsgränssnitt på olika kategorisidor.
Inloggningsmeny indelad enligt rollkategorierna privat respektive företag. Meny för att läsa, ta bort brev och ändra inställningar i profilminnet.
Kongruens mellan öppna och inloggningskrävande sidor. Användaren kan fritt välja och navigera mellan olika sidor. Presentationsgränssnitteten på Mina meddelanden och Min myndighetspost är inte kongruenta.
Tabell 21a. Organisering, navigering och kongruens i presentationsgränssnitt
Vi kan konstatera att webbplatser ofta har en organisering som utgår från webbplatsens användarkategorier, t.ex privat, företag, olika verksamhetsroller. I verksamt som vänder sig till kategorin företagare har man valt att organisera innehållet efter företagets livscykel, dvs den fas som användaren (företaget/företagaren) befinner sig i. 1177 Vårdguiden vänder sig till alla invånare och här har man valt landsting/region som överordnad kategori, dvs en precisering av användare (invånare) med avseende på geografisk tillhörighet. På denna
webbplats finns underkategorier som relaterar till olika tillstånd som invånare kan befinna sig i, t.ex graviditet. Att organisera ett omfattande innehåll som för verksamt och 1177 Vårdguiden är utmanande. Det kan innebära många hierarkiska nivåer och komplicerad struktur av informationsavsnitt och funktionalitet. Risker finns för att en komplicerad navi- gering uppstår. Mina meddelanden och Min myndighetspost är exempel på en digital resurs som är betydligt mer begränsad i sin omfattning. Men detta exempel visar att det även för begränsade digitala resurser kan vara komplicerat att skapa välfungerande digitala möten. Digital resurs Organisering, navigering och kongruens i presentations-
gränssnitt Plattformslösning
för kommunala e-tjänster
Överordnad organisering baseras på ett generiskt ärendetyps- perspektiv. Identifiering, ansökan och återkoppling är möjlig att hantera inom plattformarna. Likformighet finns för gränssnitts- element mellan de olika e-tjänsterna. Informeringstjänster och insändningstjänster är separerade så att informeringstjänster huvudsakligen ligger inom den vanliga webbens CMS medan insändningstjänsterna ligger i plattformen. Användaren navigerar från informeringssidorna på den vanliga webben mot insändnings- tjänsterna inom plattformen. Navigationen varierar. I vissa
kommuner styrs användaren mot e-tjänsterna direkt från respektive ärendetypsinformation, i vissa kommuner direkt mot e-tjänsteplatt- formens arkiv. Inom insändningstjänsterna hindrar validerings- kontroller den fria navigeringen i samtliga plattformar.
Verksamt Överordnad organisering har gjorts utifrån företags livscykelperspek- tiv. Informeringstjänster är huvudsakligen organiserade utifrån före- tags behovssituationer. Stor likformighet mellan olika infosidor. Insändningstjänster och avancerade informeringstjänster är avskilda och grupperade på särskilt sätt. Varierad utformning mellan olika insändningstjänster.
Rättsligt reglerarat funktion (Kontaktpunkten) ej tydligt urskiljbar på verksamt.
Användaren kan fritt välja och navigera mellan olika sidor och tjänster, men principerna för navigering är inte helt enhetliga. 1177 Vårdguiden Innehållet organiseras övergripande utifrån landsting/region.
Därefter möter användarna tre huvudkategorier (Fakta och Råd, Hitta vård samt Regler och rättigheter). Huvudkategorierna presente- ras i två menyer med olika utformning och delvis samma valalterna- tiv.
Kategorier som handlar om nyheter respektive aktuella ämnen har avvikande utformning.
Stor kongruens i presentationsgränssnittet på sidorna under respek- tive kategori. Detta gäller även för innehåll som skapas av respektive region. Principer för navigering varierar beroende på aktuell inne- hållskategori.
Användaren kan fritt välja och navigera mellan olika sidor. Tabell 21b. Organisering, navigering och kongruens i presentationsgränssnitt
12 Digitala landskap
En digital resurs ska inte alltid ses som en avgränsad helhet utan kan ibland bättre beskrivas som en samling av flera komponenter (se avsnitt 4.2). Digitala resurser har också relationer till andra digitala resurser. Det kan handla om informationsutbyte med andra digitala resurser eller att man delar någon komponent med en annan resurs. Man kan också tala om att det finns relationer med andra digitala resurser utan att det föreligger någon digital samverkan. Det kan finnas andra digitala resurser som har ett likartat innehåll. Det kan handla om likartad information eller likartad funktionalitet. Man kan här tala om digitala resurser som är överlappande, kompletterande eller konkurrerande. Digitala resurser kan vara närliggande i något annat avseende också; verksamhetsmässigt eller aktörsmässigt. För att tala om en sådan samling av digitala resurser som har direkta eller indirekt relationer med varandra så använder vi begreppet digitalt landskap. Hantering av digitala resurser som ingående i digitala landskap är en viktig samstyrningsfråga, vilket är vårt fokus i detta kapitel.
För att klargöra innebörden av begreppet digitalt landskap använder vi ett exempel från de studerade fallen: verksamt.se. I figur 17 finns en illustration av verksamt.se i ett digitalt landskap. Där framgår att det i ett digitalt landskap för tjänster mot företag, förutom verksamt, finns ett antal relaterade, kompletterande och konkurrerande digitala resurser.
Figur 17. Verksamt.se som del i digitalt landskap med tjänster för företag
För varje fallobjekt har vi gjort en analys och modell av aktuellt digitalt landskap. Vi redovisar inte övriga landskapsmodeller i denna rapport utan vi hänvisar till respektive fallstudierapport. De olika analyserna/modellerna över digitalt landskap ligger dock som grund för den analys som redovisas här i detta kapitel.
Andra organisationer (rådgivare) Bolagsverket Intern IT-miljö Skatteverket Skatte- verket.se Intern IT-miljö Kommuner/ andra myndigheter Tillväxtverket Tillvaxt- verket.se Bolags- verket.se Intern IT-miljö Egen webbplats Egen webbplats Verk- samt.se Användare (företagare) 100