I kapitel 5 ovan gjordes en normativ analys i relation till studerade digitala resurser. Som framgått av avsnitt 2.2 (inklusive figur 2) finns en överlappning mellan det normativa och det regulativa. Denna överlappning utgörs av ”kodifierade värden i regelverk”. Mot bakgrund av detta blir det intressant att studera i vilken grad det finns en sådan överlappning, dvs omfattningen av rättslig reglering av värden. Tabell 7 sammanställer för de olika fallen kodifiering av värden i regelverk.
Den normativa regelkodifieringen varierar mellan de olika digitala resurserna. Med detta avses omfattning av rättslig reglering och vilka värden som har kodifierats. Vid en närmare analys av fallen så kan vi dela in den rättsliga regleringen i tre klasser:
• Reglering av grundläggande verksamhetsuppgifter
• Reglering av personuppgiftshantering, särskilt registerhantering
• Generella krav på ärendehandläggning, språkanvändning och förhållanden till medborgare
Digital resurs Kodifiering av värden i regelverk
Ladok Rättsliga krav finns på högskolor att föra studieregister med stadgade ändamål och informationsinnehåll.
E-recept Olika kompletterande register finns kodifierade i olika författningar med uppgifter om registeransvar, ändamål, informationsinnehåll och utlämningsregler.
Skyddskrav är explicitgjorda i flera kompletterande författningar. Ekonomiskt bistånd Krav på kommunernas handläggning av ekonomiskt bistånd finns i
socialtjänstlagen, förvaltningslagen m.fl författningar.
Skyddskrav explicitgjorda i flera kompletterande författningar. Nytillkomna författningar som reglerar informationsförsörjning. Gemensam
gymnasieantagning Skollagens krav och principer för antagning ligger som grund för verksamheten. Regionala regelverk och principer finns kodifierade i
överenskommelser och samverkansavtal: För att verksamheten ska fungera är de antagningsregelverk som gäller för länet centrala. I detta ligger samverkansavtal på principiell nivå (hela länet sökbart),
utförande (ett gemensamt kansli) och processansvar (roller för KSL) specificerade i lokala regelverk och samverkansavtal för
gymnasieregionen. Tabell 7a. Kodifiering av värden i regelverk
Digital resurs Kodifiering av värden i regelverk Mina meddelanden/
Min myndighetspost Krav på enkelriktad förmedlingstjänst med SKV som arrangör av denna infrastruktur finns specificerad i förordning om elektroniskt informationsutbyte.
Plattformslösning för kommunala e-tjänster
Generella e-förvaltningsmål (enkelt, effektivt och öppet) finns i uttryckta i regeringens e-förvaltningsstrategi samt SKLs strategi för eSamhället.
Lokala strategier och policies i respektive kommun. Verksamt Främjandemål endast kodifierat i EU:s tjänstedirektiv och
motsvarande svenska författningar (begränsat täckande). Service, enkelhet, begriplighet o.d finns kodifierat i allmän förvaltningsrätt.
1177 Vårdguiden Krav på lättillgänglig info finns i språklagen & klarspråksregler, och vidare operationaliserade i webbpolicies för 1177.
Individens möjlighet att ta ansvar i vårdprocessen finns uttryckt i lagen om valfrihetssystem (vårdval).
Anonymitet i frågetjänst baseras på offentlighets- och sekretesslagen. Krav på likvärdighet finns i hälso- och sjukvårdslagen.
Tabell 7b. Kodifiering av värden i regelverk
De digitala resurser som innefattar en tydlig hantering av personuppgifter har en tämligen omfattande rättslig reglering till följd av detta. Detta gäller särskilt om flera olika register är berörda, vilket är fallet med ekonomiskt bistånd och e-recept. För dessa digitala resurser finns ett relativt stort antal författningar (bl.a registerförfattningar) som har en reglerande funktion. Ladok innefattar också registerhantering, men här är det endast högskolornas studieregister som är berört ,vilket innebär att antalet författningar är mer begränsat än för de andra nämnda resurserna. Dessa tre digitala resurser är av back-office karaktär och kan sägas innebära hantering av uppgifter som kräver en rättssäker kommunikation och förvaring. För dessa digitala resurser finns i allmänhet också en tydlig reglering av verksam- hetsuppgifter. Detta gäller också för gemensam gymnasieantagning och Mina meddelanden. Antagning till gymnasieskolan är självklart en verksamhetsuppgift där det är befogat med en tydlig reglering för att säkerställa att hantering av sökanden inte sker godtyckligt eller slumpartat. För en digital meddelandeförmedling (som Mina meddelanden/ Min myndighetspost) är det inte lika uppenbart att behov av rättslig reglering föreligger. Den aktuella förordningen (SFS 2003:770) tjänar bl.a syftet att utpeka Skatteverket som ansvarig för tjänsten ifråga.
De två studerade portalerna (1177, verksamt) har inte en lika detaljerad rättslig reglering som bas i jämförelse med ovan nämnda. Dessa två digitala resurser är de som är mest uppenbart av front-office karaktär. Här spelar generella regler (om språk och förvaltningars förhållanden till medborgare) en viktigare roll. Hantering av personuppgifter finns förstås här också, men har en mer perifer roll än ovan nämnda personuppgiftsintensiva digitala resurser.
Den rättsliga regleringen av verksamhetsuppgifter (att tillhandahålla information via webbportal) är begränsat rättsligt reglerat. I fallet 1177 knappast alls, men för verksamt finns en viss rättslig reglering. EU:s tjänstedirektiv och motsvarande svenska författningar har en
viss reglerande funktion på innehållet på verksamt. Denna rättsliga reglering är dock tämligen ”skev” till sin karaktär. Det är endast det som följer av EU:s tjänstedirektiv som finns reglerat; annat har lämnats oreglerat.
När vi tittar på den omfattningen av den rättsliga regleringen av digitala resurser så går det att översiktligt dela in i:
• Bred reglering • Skev reglering • Smal reglering
Exempel på breda regleringar är, som nämnts, ekonomiskt bistånd och e-recept. 1177 är exempel på en relativt smal rättslig reglering. Som sas ovan finns det för verksamt en större reglering vad gäller verksamhetsuppgifter, men den är samtidigt något skev. Det går bland våra fall att hitta exempel på att en smal rättslig reglering korrelerar med framgång. 1177 måste anses som en framgångsrik digital resurs; den har fått ett stort genomslag med många användare. Det går bland fallen att hitta exempel på mindre framgångsrika digitala resurser som korrelerar med bred reglering. För ekonomiskt bistånd har det tagit lång tid att etablera samverkande digitala resurser och ännu har anslutning från kommuner varit mycket begränsad. Det går dock inte att generellt hävda att framgång är omvänt proportionellt i förhällande till omfattning av rättslig reglering. E-recept får anses som tämligen framgångs- rikt, men detta baseras på en bred rättslig reglering. Att en omfattande och komplex lagstiftning utgör en försvårande faktor för digital utveckling vågar vi dock påstå1. Vi fördjupar detta i kommande avsnitt.
Vi vill inte heller generellt påstå att avsaknad av rättslig reglering är en gynnsam faktor för digital utveckling. T.ex så skulle kanske utveckling/anslutning/spridning av verksamt ha varit betjänt av en skarpare rättslig reglering2. Det är ju dock inte så att krav på förekomst av digitala resurser alltid leder till en sådan följsamhet. Även om kraven på statliga myndigheter att digitalt leverera information till kommunernas socialtjänster, vad gäller ekonomiskt bistånd, fanns redan 2009, så tog det flera år innan vissa myndigheter började efterleva dessa krav. Kraven att vara informationsleverantör åt kommuners socialtjänster är rättsligt reglerat, men är att ses som sekundära uppgifter i förhållande till myndigheternas primära uppgifter. Detta kanske förklarar (men absolut inte försvarar) dessa myndigheters senfärdighet att efterleva legala krav.